Flipperskeppare

Jag har flödesmätare, för diesel dessutom som mäter både tillopp och retur och beräknar nettot. Efter kalibrering är den exakt, men väldigt dyrt och krångligt att installera. Jag förutsätter att du har bensinmotor. För att få ett bra hum så skulle jag råda dig till att montera en separat utombordartank på ca 20 liter och sen tanka upp bensin i reservdunkar. Bestäm en teststräcka på några nm, bör börja med en stadig brygga och så ut och runda någon holme. Så rakt som möjligt och du bör kunna köra full fart hela sträckan. Kör sen mätsträcka fram och tillbaka med olika hastighet. Mellan varje gång så lyfter du upp tanken på bryggan och väger den för att se hur mycket bensin som gått åt, sen fyller du upp med ny bensin igen från dunkarna. Använd lämpligen en sån där våg man har för att väga bagage, eller så tar du en badrumsvåg och håller dunken i famnen. Genom att väga slipper du slabba med litermått. Observera att en liter bensin väger ca 750 gram. I området runt marschfart skulle jag råda dig att göra ganska täta mätningar, för det kan variera ganska mycket beroende på hur mycket båten planar. Ofta kör man lite för långsamt för att båten verkligen ska plana ut.

Elektriskt ledande färg för att reparera eluppvärmda rutor?

Utifrån din beskrivning skulle jag gissa på att det inte är något fel, det är helt naturligt att det blir ett något annat ljud när knuten är krökt något jämfört med när den är rak. Jag har haft mitt drev sen det i princip var nytt och även för mig uppstår en smärre ljudförändring när man trimmar in max. Vanligen kör jag med neutral trim för att inte slita på knuten i onödan. Motsvarande uppstår såklart också när du svänger men det är inte säkert att du märker det pga att andra ljud ändras när båten svänger.

Rättvisa är ett svårt begrepp. Jag jobbar med kollektivtrafik och här uppkommer ofta diskussion om rättvis prissättning vilket oftast antas vara att man betalar efter avstånd. Problemet är att detta inte alls stämmer överens med hur produktionskostnaderna ser ut; om det finns lediga platser är produktionskostnaden för en extra resa noll men om tunnelbanan är full blir kostnaden för den extra platsen närmast oändligt stor. Kostnaden för att köra en buss beror också snarare på tid än sträcka, dvs det är billigare att köra snabbt eftersom varje buss och förare då kan göra flera turer. Å andra sidan upplevs en snabb resa som bättre och därmed är betalningsviljan paradoxalt nog högre. Därav att busstrafik i städer är subventionerad medan flyg och fjärrtåg oftast körs kommersiellt. En annan baksida med alltför "rättvis" prissättning är att den tenderar bli väldigt komplicerad. I Stockholm har man därför löst detta enkelt genom att införa enhetstaxa där alla resor kostar lika mycket oavsett avstånd. Detta var tidigare väldigt kontroversiellt men har börjat sprida sig och finns nu också i Uppsala men har också diskuterats i t ex Västra Götaland. För man över detta resonemang till gästhamnar så tror jag på en modell där prissättningen ska bygga på enkelhet snarare än millimeterrättvisa, men där kraftigt dimensionerande kostnader tillåts slå igenom. Praktiskt tror jag då att man ska låta avgiften variera med båtstorlek (framförallt ska det vara dyrare att förtöja "oekonomiskt" i förhållande till hur hamnen är byggd) men inkludera kringtjänster i grundpriset särskilt sådana som är dyra att mäta. I t ex Visby ingår hyrbil gratis i gästhamnsavgiften; man tar helt enkelt nyckeln och går ut och därmed slipper personalen lägga tid på att administrera detta. Däremot tar de betalt för duscharna vilket är enkelt eftersom det görs med förladdade elektroniska kort. Att ta betalt för el, vatten och toatömning tror jag kostar mer än det smakar; den rörliga kostnaden för att tillhandahålla detta är försumbar. I Tyskland har man en annan filosofi; där beräknar man avgiften även utifrån besättningens storlek och alla kringtjänster är regelmässigt också avgiftsbelagda inklusive vatten och el. Vanligen betalar man med poletter.

Jag skulle nog lagt nån tusenlapp på att låta reparera och kolla balansen. Även om det är alu-propeller? Ja. Om det är rostfritt så brukar det inte gå några regelrätta flisor utan istället bli bucklor.

Jag skulle nog lagt nån tusenlapp på att låta reparera och kolla balansen.

Det mesta har sagts, men vill understryka detta med att skaffa sig en uppfattning om ägaren och hur denne skött om båten i övrigt. Kan ju vara värt också att fråga om hur båten brukats; om det har gjorts många/längre resor eller om den mest fungerat som flytande sommarstuga. Som så ofta annars får det nog sluta i en helhetsbedömning.

I somras gick vår krok av typen Handy Duck sönder med följd att båten drev in i båten bredvid. Jag var vaken när det hände och båda båtarna var väl avfendrade så det blev inga skador som tur var. Det var dock ganska dramatiskt för både mig och inte minst besättningen på den andra båten, som var betydligt mindre och därför klenare tampar. Vi låg förtöjda i gästhamn och hade kroken fästad i bojen. Det var en av de blåsigare nätterna med vind rakt från sidan. Vår båt har ett stort och högt kapell som utgör kraftigt vindfång, det var alltså rejäl belastning på förtöjningen. Det som gått sönder är den gula spetsen i mitten, som brutits av med följd att kroken öppnas. Den borde normalt inte vara belastad särskilt hårt så jag misstänker att kroken eventuellt satt vriden på bojöglan. Kan vara värt att uppmärksamma framöver. Jag har i övrigt varit väldigt nöjd med kroken men funderar på om det framöver kanske är bättre att hitta ett annat alternativ. Tar tacksamt emot tips.

Jag kromade ganska många beslag på Kees förnickling i Solna. I jobbet ingick att slipa osv, jag lämnade bara in grejerna som de var när de demonterades från båten. Har tidigare anlitat Stockholms metallsliperi och de var nog något bättre men Kees höll grovt sett halva priset.

Intressant! Någon länk till den låda du använt?

Helst skulle du bytt motorolja när båten låg i sjön, eftersom du behöver varmköra motorn för att kunna pumpa ut oljan. I teorin skulle du kunna sätta drevet i en (stor) balja och varmköra på land men det tycker jag är överkurs så byt olja och filter i vår istället när båten är sjösatt. Förutsatt att vi pratar om ett Volvodrev så skulle jag vänta med konserveringen tills drevet är avmonterat. Då skarvar du helt enkelt bara den slang som sticker ut ur drevskölden och sticker ner slagen i en tiolitershink med glykolblandat vatten (5 liter glykol, fem liter vatten). Starta sen motorn och låt motorn suga i sig glykolblandningen tills hinken är tom. Håll koll på att det vatten som kommer ut i den nedre bälgen är glykolblandat. Denna beskrivning gäller om du har en sötvattenkyld motor, har du sjövattenkylning så kan säkert någon annan upplysa om hur du ska gå tillväga.

Ett förtydligande. Jag föredrar att lossa slangen på utsidan, men det beror säkert på hur lättillgänglig slangen är på insidan. Ska man lossa på utsidan så trimmar man upp drevet och lossar slangen från själva drevet, den är fäst med en vanlig slangklämma. Sätt gärna dunken en bit upp, t ex på badbryggan istället för på marken, så blir det lättare för motorn att suga. Har du inte en slangklämmemejsel sedan tidigare så är det läge att köpa en.

Skarva slangen från drevskölden och stick ner den i en femlitersdunk med hälften glykol och hälften vatten. Det bör räcka med en dunk, det ser du om det kommer ut större mängder glykolvatten ur drevet.

Jag har alltid tankat på landmack och har aldrig haft problem med beväxning även när dieseln stått kvar i tanken över helgen. Jag slår regelbundet i lite biocid. De senaste åren har jag nyttjats Biltemas variant.

Jag har lämnat bort det. Det är ganska mycket jobb; spridarrör mm måste tas bort för att komma åt. Mycket som kan gå fel om man inte är van.

Biltemas fälgtvätt, en liter för 59 kr och då i pumpflaska.

Jag skulle satsa på 250-grams rutarmerade. De håller åtminstone två säsonger beroende på hur försiktig man är i hanteringen. Tyngre PVC-pressar kan vara ett alternativ om du har en mindre båt, men för mig som har ett båthus 11*4 meter och nockhöjd uppåt 4,5 meter så blir det ohanterligt.

Finns glaslist där rutan är större än hålet och monteras utanpåliggande, så att den inte kan tryckas in av en våg. http://www.bataccenten.se/artikel.php?kid=638-910&sok=&id=7184&sortering=&listmall=1

Eftersom ni varit inne på dubbelruffare skulle jag kolla på en större sådan, kring 30 fot. Nya båtar brukar vara bredare så överväg en äldre modell. Oxelö 30 är ett tips.

För att få det jämnt får du slipa efter att du spacklat. Du lägger på spacklet med spattel, på samma sätt som när du spacklar igen skruvhål på väggen hemma. Du behöver inte lägga på ny gelcoat, utan det räcker med att underlaget är rent i den mening att det inte finns flagor eller gammal bottenfärg kvar. Lägg sen på epoxispackel, slipa jämnt och därefter ett antal lager epoxi (som rollas) enligt tillverkarens rekommendation. Eventuellt bör du slipa lätt innan sista lagret epoxi för att få bort eventuella rinningar i tidigare lager mm.

Finns massa trådar om detta. Det brukar påstås att 50 watt är minimum, men jag är tveksam särskilt en sommar med så blandat väder som i år. Solpaneler är billiga numer så montera så mycket du kan. Det är väldigt skönt att ha ett elsystem som "bara fungerar", där man slipper fundera på hur mycket ström som finns kvar i batterierna. Detta talar för att överdimensionera panelerna.

Utan att räkna skulle jag lugnt köra på 6 mm2. Det viktiga är att inte bara summera alla förbrukare utan försöka uppskatta vad hög normalförbrukning är och dimensionera efter det avseende spänningsfall. Jag skulle t ex inte räkna in torkarna i detta eftersom de används sällan.

Som jag läser ditt första inlägg så är det stora problemet att lagret i skölden är slut. Detta måste du såklart reparera. Sen har varvet också hittat vatten i drevet, vilket inte är ovanligt men inte per automatik behöver betyda att drevet har allvarliga inre skador. Det kan vara så enkelt att du haft läckage drivknutsbälgen med följd att vatten trängt in i drevet. Drivknutarna är sannolikt rostiga, men har du tur kan det räcka med att smörja knutkorsen eller eventuellt byta dessa. Det är i så fall ett ganska litet jobb. Ta därför inte för givet att båtsäsongen är slut. Rådgör med varvet om drevet. Om de inte märkt några större skador så ska du låta dom provtrycka drevet. Om det är tätt så skölj ur drevet med dieselolja och fyll sen upp med ny olja.

Diesel åldras inte på samma sätt som bensin, så i teorin nästan hur länge som helst. När det gäller faran för beväxning så kan du för säkerhets skull köpa en flaska "bränslegift" och slå i tanken, det stoppar åtminstone upp från nu. Jag skulle inte tveka att köra på 2,5 år gammal diesel, men ta med ett extra förfilter (det ska man för övrigt alltid ha med) när du kör och kolla filtret lite extra i början.

Det finns väl några sätt att göra detta gratis. Det ena har beskrivits i tråden och kan väl ses som lite omoraliskt; att anropa Stockholm Radio utan avsikt att inleda någon mer avancerad dialog innehållande ärende, upplysning om det faktum att du inte är betalande kund mm. Om de svarar så har du ditt förbindelseprov. Ett annat sätt och bättre sätt är att göra ett allmänt anrop och hoppas att någon svarar. Detta görs då lämpligen på L1 eller L2 som är licensfria kanaler. Alternativt att du gör upp med någon polare t ex via telefon om att göra förbindelseprov på VHF. Eller så skaffar du dig en liten handhållen apparat, drar ner effekten på båda till 1 watt och skickar iväg ungen någon kilometer för prov.