Flipperskeppare

Är ni inte vana båtmänniskor är nog den största risken att ni repar er eller någon annan båt när ni lägger till vid bryggan.Mot detta hjälper inget sjökort eller plotter i världen, här gäller enbart att köra så mycket så man lär sig hantera sin båt. Risken att ni nyktra och mitt på ljusa dan skulle råka ramma en Finlandsfärja är nog ganska liten. Att du överhuvudtaget frågar i ett forum tyder på att du verkar ha huvudet på skaft. Då är jag nog mer rädd för eventuella äldre eller yngre fyllskallar som dundrar hem genom skärgården i sina 30-fotare. Jag är beredd att hålla med Forgus31. Skaffa sjökort, en bok och lägg en kväll på att läsa igenom vad krumelurerna betyder och ge er sen ut och åk så mycket ni kan. Använd sunt förnuft och håll vettig fart och lite avstånd till andra båtar. Jag vågar nog påstå att ni också kommer gå på grund någon gång, kanske inte så att båten sjunker och besättningen drunknar, men så att propellern går i en sten. Vidhåller också att en plotter med elektroniskt sjökort är guld värd även om man, såklart, också ska ha med vanliga sjökort och kompass och dessutom kunna använda dom. Kan du hantera karta och kompass på land så har du kommit rätt långt. Men ägna inte fina höstdagar åt att surfa efter plottrar på nätet, utan passa på att vara ute och njuta på så länge det är möjligt. Grotta ner sig i smaskiga båttillbehör är ett vinternöje.

Frågan har varit uppe några gånger och varje gång säger jag samma sak. Köp en plotter! Ersätter varken vanliga sjökort (för backup och framförallt för att få en god översiktsbild) eller sunt förnuft. Vill ni komma billigt undan så köp över internet från USA. Sjökorten visar var grunden finns, men plottern visar dessutom var ni är vilket kan vara nog så viktigt. Kör du vilse på land så är det bara att stanna bilen och följa vägen tillbaka, men på sjön finns det inga vägar att följa så tappar du bort var du är så vet du heller inte var grunden är.

Jag har tittat lite på en båt med en AD41:a som toppar 3400 varv, istället för de 3800 varv som uppges som toppvarv av Volvo Penta. Säljaren menar att man satt på större propellrar för att hålla nere bränsleförbrukningen, som jag uppfattade som misstänkt låg. Säljaren brukar marscha på 3100 varv. Kan en motor ta skada av att ha för stora propellrar så den inte varvar ur? Stämmer resonemanget om att större propellrar leder till lägre förbrukning?

Ända gångerna jag sluppit mögel är när jag haft ett gammalt kapell på under pressenningen och torrbollar i båten, så det är min melodi numera. Liksom att tömma båten och städa ur ordentligt. Förra året la jag några torrbollspåsar i vasken, då rinner vattet ut av sig självt. Var lite orolig för att saltet skulle få det rostfria att rosta, men det gick utmärkt. Funderar i år på att fylla vasken med vägsalt.

Tack för alla kloka synpunkter och tips. Det blev ganska många svar på en gång, kan anta att det har att göra med dagens usla väder. Jag känner väl igen mig i fwilkens rätt krassa analys; visst är det så att man inte vill vara ute med båten när det regnar och egentligen är det ganska bra väder i Stockholms skärgård. Problemet hittills är att prognoserna ofta säger att det under en helg blir lite blandat väder, sol och kanske någon skur och ibland lite mer regn. Framförallt förra sommaren upplevde jag en allt större frustration över att vi ofta höll oss på land eller bara tog en dagstur för säkerhets skull och att man i efterhand kände sig snuvad på en båthelg. Den tes jag vill testa är att man med en större båt, med mer utrymme och mer komfort, kanske vågar ge sig ut på fredagskvällen lite oavsett väder. När det gäller långresor är det lite samma sak. Vår första sommar i skärgården var förskräcklig och vi låg inregnade flera dagar på Möja med inget annat att göra än att gräla (det finns verkligen ingenting att göra inomhus i skärgården förutom att sitta och käka upp semesterkassan på sjökrog, allt bygger på att man är ute). Efter det har vi blivit snabbare på att åka hem vid dåligt väder, men det innebär också att vi hittills dragit oss för att planera längre resor. Skräcken är som sagt att vi lånar upp några hundra tusen ytterligare samt lägger X antal tiotusen och Y antal arbetstimmar på vårrustningar, prylar, hamnplats osv. för att i slutändan tycka att marginalkostnaden i form av bränsle är för dyr med följd att båten blir liggande oanvänd. Det är här jag känner att jag behöver lite vägledning av er kloka som redan vandrat denna väg, tror på intet sätt att jag är först. När det gäller eventuell ny båt så har jag haft lite olika teser, alltifrån stora snipor och motorseglare till en större Flipper. Känslan nu är att vi, om vi ska byta, ska pröva något annorlunda mot idag. Dagens idé är att acceptera högre bränslekostnader för en större båt som man kan helst kan stänga om sig, med kanske t o m två dieslar (dubbla motorer är ett önskemål från den hustru som inte byter olja och drevbälgar men som tycker sig se ett samband mellan att motorer pajar och att det blåser upp till storm), mer fria ytor och helst stort möblerbart akterdäck. Har tittat på en Fjord 930 för 600´ på Riddarfjärdens marina men tycker det är väl mycket pengar, har också funderat lite på Coronets 32-fotare som verkar riktigt fina och finns i väldigt olika prisnivå beroende på motor. I bakgrunden lurar de förnuftiga dubbelruffarna typ Flipper 850 och Oxelö 30 där framförallt Oxelön känns som riktigt mycket båt för pengarna. Även den föreslagna Albin 30 och SeaRay kanske förtjänar en närmare granskning, hittills har jag aldrig kollat på amerikanska båtar eller båtar med V8.

Hustrun har tagit upp frågan om att vi efter fyra år med Flipper 700 skulle skaffa oss en större båt. Hypotesen är att vi med en större båt skulle kunna ge oss iväg lite längre bort utan att behöva oroa oss för att vi ska tvingas sitta inregnade i båten i flera dagar i sträck. Idag brukar vi vara ute i drygt en vecka varje sommar och till det framförallt dags- och några helgturer. Tanken med den större båten skulle då vara att kunna planera för att vara ute 3-4 veckor i sträck. Dels för att då kunna åka exempelvis från Stockholm ner mot Öland/Gotland eller kring Åland, men också för att kunna ligga längre tid på samma ställe och nyttja båten som en flytande sommarstuga. Vi vill också ha lite mer utrymme att ta med släktingar eller andra familjer utan att det blir för trångt, gärna mer fria ytor ombord än vad som är möjligt i en båt på 7 meter. Efter att ha ägnat många kvällar framför datorn så tror jag vi siktar vi in oss på någon båt kring eller över 30 fot. Helst något som planar eller åtminstone marschar ca 15 knop eftersom vi fortfarande vill kunna göra dagsturer på helgerna. De båtar vi främst intresserat oss för har framförallt haft en eller två dieselmotorer och med uppgiven förbrukning 1,7-2,5 l/nm. Hustrun har åtminstone tillfälligt lagt veto mot kompromissalternativet lite större båt ex. Flipper 760 utan tycker att vi då lika gärna kan behålla den båt vi har och känner. Samtidigt är min oro att vi med en större och därmed rejält törstigare båt riskerar att sammantaget åka mindre, helt enkelt eftersom dags- och helgturerna blir så mycket dyrare än vad de är idag. Att det så att säga skulle ta emot att bokstavligen bränna 1000 kr för att under några timmar få ströva runt på Bullerö. Sålunda, finns det någon med erfarenhet av att gå upp i storlek som har någon klok lärdom att dela med sig av? Åker man mer och längre? Nyttjar man båten mer?

Det är (bland annat) därför det finns olika propellrar (olika diameter/antal blad/stigning) och utväxlingar i drev och backslag.

Jag brukar försöka låta motorn gå mellan 4600-4800 varv på marsch, då gör båten ca 20-22 knop. Motorn ska på topp göra 5500 varv vílket min gör, åtminstone på våren. Enligt handboken för motorn ska båten i marschfart varva ca 10 procent under toppvarv vilket är 4950 varv. Jag har propeller 15x17 HS vilken om jag förstått det rätt är standard. Toppfarten är ca 28 knop. Som skrevs i ett föregående inlägg så överplanar Flipper 700 när den går som fortast vilket innebär att nosen går ner i vattnet. Inget dramatiskt alls, men det innebär ju att det blir en större våt yta och att accelerationen därmed bromsas upp. Enligt en kopia på ett reklamblad för Flipper 700 som jag fick med när jag köpte båten så anger fabriken toppfarten med AQ145 och två personer ombord till 29 knop och förbrukningen till 0,9 liter per nm. Jag har en gång för fyra år sedan försökt uppskatta bränsleförbrukningen på en resa Stockholm - Kungsör och hamnade på ca 1,1-1,2 liter blandad körning. Därefter har jag brukat räkna med förbrukningen 1,2 liter för att vara på den säkra sidan. Lite kuriosa. Om du provkör en AQ145 så kommer ägaren med största sannolikhet varit så generös att han varmkört motorn innan du kommer. Detta beror på att förgasarna på AQ145 saknar choke vilket gör att motorn går som fan innan den blivit varm och inte alls på tomgång. Detta är inget fel, utan typiskt för motortypen, däremot kan fenomenet sannolikt skrämma bort spekulanter som inte är vana vid beteendet. Problemet kan till stor del avhjälpas genom att man monterar brytarlös tändning, exempelvis Ignitor (sök på forumet).

Vi är nog många som funderat på att köra över till Gotland med för små båtar med för gamla motorer. Den som fortfarande har intresset nästa år kanske ska höra sig för ifall det finns fler som vill gå över samtidigt?

Min erfarenhet är att man ska ha plotter. Testade bärbar dator men tröttnade på att det alltid var något som strulade. Dessutom gick datorn i durken en gång med hårddiskkrasch som följd. Men har du en lösning med bärbar dator som du tycker fungerar så är det bara att gratulera. Jag har också framåtseende ekolod. Det satt på båten när jag köpte den och jag har hittills inte helt vågat lita på det. Jag brukar använda det, men nästan bara i kombination med hustrun på fördäck.

Körde min Flipper 700 med AQ145 idag. Vi körde i 20-22 knop med motorn strax under 5000 varv per minut. Ombord var vi fyra vuxna samt fyra barn i intervallet 0-5 år. Utöver det hade vi jollen surrad på badbryggan och en 6 hästars snurra i ett av stuvfacken. Vattentanken var helt full och bensintanken drygt halvfull. Vi hade inte semesterpackning, men väl en hel del prylar som ligger kvar sen semestern. Utöver vad som är standard i båten har vi varmvattenberedare (ca 50 kilo extra) samt ett extra batteri. Svaret på din fråga är tveklöst ja, såvida du inte har alltför stor familj (eller alltför stor semesterpackning) eller båten i övrigt är nerlastad med diverse skrot (tunga trädurkar, massor av batterier osv). När vi är fler än familjen brukar jag dock be övriga vuxna att komma fram till förarplatsen för att få upp båten i planing snabbare. Man kan ju också fingra lite på trimplanen, så båten reser sig lättare. Jag under de fyra åren vi ägt båten en gång haft svårt att få upp båten i planing, men då var vi två familjer som hade semesterpackning för att ligga ute i mer än en vecka plus att vi hade extra vattendunkar, tält etc. med oss så det ser jag som rätt extremt. Vi fick köra i 17 knop i två dagar tills vi hade gjort av med 100 liter bensin och vatten och käkat lite mat, sen var det bara att köra 20-22 knop som vanligt.

Skaffa ett skiljerelä som kopplar ihop batterierna när generatorn laddar men i övrigt håller dem isär. Så behöver du inte oroa dig för att koppla ifrån manuellt. Det finns en del skrivet om skiljerelän på forumet, sök. Ifall du har en liten generator (utombordare) duger säkert ett billigt relä för några tior på Biltema. Dessa används bland annat för att koppla in extraljus.

För mitt jobb så köptes galon, skum och vadd på Tygvaruhuset Sickla. Jag tror skummet gick på ca 1000 kr för en normalstor madrass, då är det kallskum 35 kg. Tillskärning ingår. Det går att skära skum med en stor förskärare, men det blir såklart bäst ifall de gör jobbet.

Här är en bild på båten med den nya dynorna. Saknas gör armstödet mot toaletten, ryggstödet för lilla stolen samt passagerarstolen.

Jag har också sytt om galondynorna på min Flipper 700 och kan intyga att det går utmärkt. Jag valde ett tjockt läderaktigt galontyg som kostade 200 kr metern på Tygvaruhuset. Blev avrådd från att mörk galon blir väldigt varm, men tycker inte det varit något problem. När det gäller soffdynorna så bytte jag ut skummet till 7-centimeters, men behöll det gamla skummet (som var i utmärkt skick) till förar- och passagerarstolen. Jag tog också ett lager skrovisolering av typ liggunderlag mellan plywooden och skummet och mellan skum och galon ett lager vadd. Sydde gjorde jag med en gammal Bernina-maskin av den typ man hade i syslöjden. Halvvägs in i jobbet upptäckte jag att det till maskinen fanns en särskild pressarfot för att sy snygga kanter. Jag passade också på att modifiera Flipperns tidigare något primitiva ryggstöd i sittbrunnen och gjorde nya som är bredare.

Detta med oljan är ett skäl till att jag föredrar (begagnade) 2-taktare till jollen. Den högre bränsleförbrukningen under en säsong är försumbar i relation till krånglet. Tittade förresten idag på Parsuns 9,9-hästare. Vilket monster i förhållande till min egen 6-hästars Johnson! Nu är det ju i och för sig en starkare motor (dessutom en strypt 15-hästars), men ändå.

Jag har några satser med Biltemas bättre verktyg med 10 års garanti. Har skuvat en hel del med dom, både med motorn och annat, och hittills har jag inget att klaga på. Annars tycker jag generellt att Jula har en bra grundkvalitet på sina lågprisgrejer, bättre än t ex Clas Ohlson. Köpte för några år sedan en kraftig skruvdragare där för 200 kr som både har använts till inredning av källaren, altanbygge och en hel del annat. Nu ska den ersättas, men inte för att den gått sönder utan för att jag slarvat bort laddaren. För min del föredrar jag att köpa billigare verktyg av tillräcklig kvalitet och istället ha möjlighet att köpa mer kompletta satser.

Om det är regnvatten borde du kunna se torkade spår efter rinningar, det är ju inga små volymer. Det troliga är att vattnet rinner någonstans längs väggarna. Var det kommer in någonstans är svårt att svara på. Skruvhål i skarndäck? Läckande tätning kring rutorna? Läckande kapell? Läckande färskvattentank eller slangar till pentry (!)? Jag har varit med om att få lite vatten i babords stuvfack. När jag la mig på rygg i stuvfacket upptäckte jag mögelprickar kring en av bultarna till badbryggan, det som kom in var alltså sjövatten. Senast ändrad av Flipperskeppare | 01 juli 2008 | 21:02

Jag har en köpt från kinamarin.se på vilken detaljerna är misstänkt lika de som nu säljs på Biltema. Denna gummibåt har fungerat utmärkt, har inga klagomål. Nu är det dock lite skillnad på de olika modeller som säljs. De billigaste båtarna brukar ha platt botten med ribbor, helt utan köl. Dessa tror jag inte är någon höjdare att köra fort med motor, även om jag inte provat. Sen finns det båtar med trä- eller aluminiumdurk eller uppblåsbar högtrycksdurk som också har en uppblåsbar köl undertill som lär fungera bättre. Min båt har en ytterligare variant, en vinklad uppblåsbar botten som bildar en köl undertill. Kolla på Kinamarins hemsida, de har illustrationer som visar de olika modellerna.

Alla gånger jag skulle använda ett 9-voltsbatteri. Finns särskilda batterier med extremt lång livslängd ämnade för brandvarnare, http://www.clasohlson.se/Product/Product.aspx?id=24335433

Flipper 700 kan vara ett alternativ, erkänt snåla pga platt skrov. Det vanliga är att de har volvofyror som drar något över litern, men det finns också med V6-V8 som går snabbare och givetvis slickar i sig lite mer. Min AQ145 (B23) marschar 20-22 kn och jag brukar räkna med 1,1 liter per distans för att vara på den säkra sidan. Denna motor är som standard sötvattenkyld till skillnad mot B20 och V6/V8 som ofta åtminstone någon tid har gått med saltvattenkylning. Fördelen med Flippern är som på alla kabinbåtar att allt är på samma plan, inget upp- och nerklättrande. Nackdelen är då förstås att båten saknar mittkabin och att 1-2 personer istället hänvisas till den (breda) aktersoffan under kapell. Förstås inte optimalt, men man kan ju inte få allt. För min del tycker jag aktersoffan är den bästa platsen, så får hustrun och ungarna sova i ruffen.

Fyrtaktare som läggs på fel sida kan läcka olja genom att oljan rinner från cylidrarna genom ventilerna och till förgasaren. Förutom kladdet så måste förgasaren göras ren. Därför är det viktigt att lägga dom på rätt sida. Av den anledningen så är jag skeptisk till att ha fyrtaktare till jollemotorer som ska stuvas undan titt som tätt.

Kolla om du inte kan renovera den gamla, så är du säker på att den är gnistskyddad. Det finns firmor som gör det för en (väl) billig penning.

Testa! Jag väntar med spänning på resultatet. Har samma problem fast en 6-hästars. Oftast får jag båten att plana med mig och grabben, men inte alltid. Det är en herrans skillnad i fart. Ställde samma fråga tidigare på forumet och fick då svaret att det antagligen inte räckte; trimfenan kunde kompensera för att folk sitter fel i båten men inte för att motorn totalt sett är för svag.

Om du kan tänka dig att betala 140 kr i slussavgift (tur och retur, man betalar när man går ut från Mälaren) och vågar lämna båten obevakad så kan du ligga gratis i Gamla stan mot boj vid Korhamnstorg precis innanför Karl-Johanslussen. Mer centralt går inte att få.