Flipperskeppare

Sålde i höstas en Flipper 700 till en kille från Sandviken. Han tog upp båten i Dalarö och körde upp den med en ofjädrad vagn. Minns jag rätt skulle han passera Mälaren via väg 55 (Strängnäs-Enköping). Fick ett mail på kvällen där han rapporterade att resan gått bra. Ett alternativ för att slippa köra genom Stockholms innerstad är att åka via Ekerö och (betal)färjan över till Slagsta. Sen är det bara några hundra meter till Huddingegränsen.

Logiken bakom fiskodlingarna är väl att man förädlar mindre attraktiv fisk till fisk som vi människor efterfrågar. Denna förädling kostar såklart, ingen maskin har hundraprocentig verkningsgrad. Det är ju samma sak som att vegetatisk kost är mer resurseffektiv jämfört med att äta samma grönsaker indirekt i form av kött. Så länge detta från ett överskott av foderfisk så är väl ingen skada skedd, det som var problematiskt är ju när man använder matfisk för att skapa matfisk. Det intressanta är ju det scenario som antyddes i programmet att man av effektivitetsskäl matar den odlade fisken med plankton och därmed kan hoppa över ett steg i näringskedjan. En konsekvens av det kan ju bli att den vilda fisken nästan försvinner helt. En vågad jämförelse kan ju vara att vi idag får huvuddelen av vårt kött från tamdjur, samtidigt som det pågår en ständig debatt om hur många stora vilda djur vi anser oss ha råd med i skogen.

Jag brukar alltid rekommendera att man ska köpa en större båt än man först tänkt. Tycker också det är en poäng med ståhöjd under kapellet för att undvika den värsta tältkänslan. Detta innebär en liten kabinbåt. Ganska ny fyrtaktsmotor; http://www.blocket.se/vi/18325344.htm?ca=11_s Någorlunda modern och för båten stark inombordare; http://www.blocket.se/vi/20266816.htm?ca=11_s Mårten

Nog slås fören i ibland. Har inte sett någon båt som inte har något litet märke i fören. När jag legat med aktern mot bryggan så har jag alltid haft väldigt långa tampar för att inte riskera att drevet slår i betongen vid stora vågor. Problemet blir kanske mindre med y-bommar eftersom det då är möjligt att fixera båten i längsled. Genrellt tycker jag man bör pröva nya metoder än de invanda. Har blivit lite sugen på att skaffa en landgång för att underlätta på- och avstigning, inte minst för minsta sonen. Var på MC-mässan i höstas och såg då ihopskjutbara ramper i aluminum som i princip inte vägde någonting och dessutom var billiga.

Använd mutternit, monteras från utsidan på ungefär samma sätt som en popnit. Med mutterniten har du sen en maskingänga som det bara är att skruva i. Använde sådana för att montera motorluckan på min gamla Flipper 700. Denna togs bort med jämna mellanrum med resultat att gängorna i glasfibern snabbt blev utsliutna. Tycker mutternitar är ett utmärkt alternativ när det handlar om att skruva i glasfiber. Mutternitar i aluminium finns bland annat på Jula och Biltema, finns även i rostfritt på bl a Sifvert skruv på Kungsholmen.

Ett inte helt oväntat inlägg från admin på en site som ägs av ett tidningsförlag. Men är ändå beredd att hålla med. Ska jag välja ut en tidning så skulle det bli PB. Ska jag välja ut sämsta tidning så blir det Båtliv. Senaste numret var den vanliga lite lustiga blandningen; gnäll om klåfingriga byråkrater kombinerat med upprördhet över samhällets och skattebetalarnas snålhet och oförstånd gentemot fritidsbåtskollektivet. Kryddat med tester där (journalistens?) båt utrustas med flotta tillbehör från någon välexponerad leverantör och nyhetsnotiser bestående av pressmeddelanden från de företag som haft den goda smaken att samtidigt köpa betald annonsplats. Senast ändrad av Flipperskeppare | 21 februari 2009 | 14:39

Det är ett svenskt (nordiskt?) fenomen, i andra länder ligger man ofta med aktern mot bryggan. Det är väl därför båtarna ser ut som de gör. Inte minst amerikanska båtar kan ju vara riktigt kluriga att gå i framifrån, men stängd pulpit och minimala skarndäck. Att vi gör som vi gör beror nog på att många båtar i Sverige ligger förtöjda direkt mot land utan brygga och då kan det som påpekats vara lite svårt att backa in. I Thailand har jag dock sett att man som regel backar in mot stranden för att ta på och av passagerare, dock med upptiltade motorer. Förra båten backade vi som regel in mot hemmabryggan, just för att det underlättade lastning och lossning.

Den här tråden kan väl hållas lite levande. Vi har eventuellt funderat på att gå över från Stockholm, men då någon vecka innan.

Som så många andra sagt, skippa bottenfärgen om du inte tänker ligga större delen av sommaren i Östersjön.

Vet att det finns färdiga fästen för limning av paneler på husbilar och husvagnar och det verkar ju funka. Det jag var mest orolig är ifall det går att få bort limmet den dan man tröttnar.

Jag är i färd med att montera en solpanel på rufftaket. Eftersom jag inte vill borra i glasfibern så har funderat på att istället fästa panelen på lister som limmas mot taket. Jag vill dock att det ska vara möjligt att ta bort lister och panel utan att den underliggande gelcoaten skadas. Vad ska jag nyttja för lim? Funkar det att använda vanlig Sikaflex?

Billigast blir nog en handhållen GPS-mottagare som man har monterad i ställning. De kan oftast (alltid?) visa en skärmbild med hastighet. Det du efterfrågar finns annars i form av runda displayer som kan läsa olika typer av NMEA2000, bland annat Lowrance har en sådan serie som ofta säljs i kombination med en flödesmätare. Kombineras då tillsammans med en GPS med NMEA2000. Detta blir dock dyrt.

Har aldrig haft en utombordare som krävt mer än en (bränsle)slang, men här är några idéeer. På Ikea säljs en uppskuren slang som kallas kabelsamlare, http://www.ikea.com/se/sv/catalog/products/20097954 Annars finns det ju flexrör för eldragning. Normal dimension är 16 mm men det finns också 20 mm. Finns också i en styvare variant som ska klara ingjutning utan att tryckas ihop, http://www.clasohlson.se/Product/Product.aspx?id=38879545

Har haft ett tvålågigt Origo. Tycker det funkade förvånansvärt bra. Det sotar lite och bränslet är dyrt (jämfört med gasol) men mycket smidigt. Ett alternativ kan ju vara att skaffa ett gasolkök med integrerad tub. Dessa säljs för en billig slant lite varstans, exempelvis en modell på www.jula.se som heter Gasolkök MS-2000 för 139 kr. Bygger nog på att man tar fram köket vid behov och däremellan låter det ligga i en ankarbox eller annat utrymme utanför båten.

Jag tycker inte det är självklart att man ska stänga av fjärrkontrollen när ankaret är i. För min del tycker jag det är praktiskt att ha möjligheter att köra fjärrkontrollen när jag exempelvis lämnar båten en stund; att slacka på förtöjningarna och mata in lite band så att båten kommer ut någon extra meter från klippan. Däremot vill jag ha möjlighet att separat stänga av de fasta knapparna så att ingen kommer åt att köra spelet av misstag, exempelvis att mata ut ankaret under gång.

Det korta svaret är att det inte spelar någon rol, om man alltid har skiljerelät slutet/motorn igång när ankarspelet ska ha sin ström. Är det så? Kan tänka mig att det finns viss tomgångsförbrukning för exempelvis fjärrkontroll som kan bidra till att tömma startbatteriet vid långa tider av stillaliggande. Kan också tänka mig att man ibland kör ankarspelet med motorn avstängd, exempelvis för att dra ut båten från land när man ska sova. Inga större belastningar, men iallfalll. Ett mer avancerat svar inbegriper resonemang om spänningsfall i kablar och kontakter vilket bör göra att det batteri som sitter först får ta den största smällen. Detta är dock överkurs för en icke-ingenjör som jag. Senast ändrad av Flipperskeppare | 14 februari 2009 | 19:12

Det var menat som ett skämt. Tror inte en sekund på att de ens visste att den kunde köras på fotogen, själv minns jag det bara som en närmast kuriös detalj från instruktionsboken. Hade en 021 förut i en Saga 20. På den motorn/båten var det tålamodet som la av långt innan plånboken var tom. Skulle tippa en förbrukning på ca 0,5 l/nm, men motorn och båten tog som sagt lång tid på sig att käka i sig den bensinen. Därefter var det en Flipper 700 med AQ145 på 138 hk som ville ha ca 1,2 l/nm i 20 knop. Nuvarande båt, Coronet 32 Oceanfarer med KAD300 har jag ägt för kort tid för att ha en klar uppfattning om. Bränslemätare är dock införskaffad, så jag räknar med att få bättre koll under våren.

Jag skulle försöka minska på antalet startbatterier/icke förbrukningsbatterier ytterligare. Ett sätt kan vara att ha två gemensamma batterier för start- och bogpropeller, som sitter i fören respektive aktern och hänger ihop med en förhållandevis grov kabel. Ett annat kan vara att inkludera bogpropellerns batteri i förbrukningsbanken och då antingen få en större förbrukningsbank, eller möjliggöra att du tar bort batterier. Ett tredje, radikalt förslag, kan vara att ha en enda gemensam bank för allt och samtidigt montera ett underspänningsskydd som garanterar att du alltid har startström. http://www.blocket.se/vi/13831979.htm?ca=11_s&last=1 Så funderar jag på att göra när jag nu ska byta ut batterierna i min båt. Jag har nu bortsett från det där med att man ska undvika att koppla ihop gamla batterier som inte suttit ihop förut eller att det kan vara batterier av olika slag. Det är såklart något du måste ta hänsyn till.

Du kan använda en vattentät däcksgenomföring som koaxialkabeln kan löpa genom, utan kontakt. Tror det är det som Terrafobica syftar på.

Båten blir för liten. Skärgården är stor, fjärdarna är breda och det kan bli rejäla vågor. Köp en HT-båt i 4,5-5,5-metersklassen istället, kostar inte mycket mer. Har du ingen båtplats så går de att traila.

Det blir en panel, en bjässe på 185 watt från PVE Sweden i Olofström. Regulatorn kommer bli en BZ Products MPPT250. Beställde båda i slutet av förra veckan så jag har inte fått grejerna än. Panelen ska monteras på taket och tanken är att den ska vara så stor att den ska kunna sitta plant monterad utan behov av justering. Regulatorn skickade jag efter från USA, men här hemma säljer exempelvis conrad.se MPPT-regulatorer som klarar högre effekt.

Det finns inget egenvärde i att seriekoppla två paneler, annat än att den högre spänningen medger tunnare anslutningskablar. Visserligen fördubblas spänningen (V), men samtidigt halveras strömstyrkan (A) jämfört med ifall panelerna parallellkopplas. Maxpower-regulatorn möjliggör dock att man kan seriekoppla paneler, eller använda paneler som är anpassade för ett 24V-system i ett 12V-system. Själv kommer jag göra just det senare, montera en panel som är avsedd för 24 V. Jag kommer dock använda en annan regulator än Maxpower, eftersom denna inte klarar mer än 130 watt. Själva regulatortypen kallas MPPT-regulator (Max Power Point Tracking).

Ja, det bör väl gå. Men relät drar också lite ström när det är slutet, kan vara bra att tänka på. Ett alternativ är ju annars att bara ha en kabel med brytare mellan batteriernas . Eller en startkabel, det har jag när jag vill ladda båda bankerna på en gång. Den stora risken med arrangemangen är såklart att du glömmer ställa om brytaren när du laddat klart med följd att du en dag står med tomt startbatteri.

Hittade en från -72 i min båt, sparar den som kuriosa. I förra båten fanns nödraketer från 60-talet. Tips kan vara att inte bara langa den gamla, utan att nyttja den för att testa att släcka med handsläckare. Så ser du ju också om man kan lita på en så gammal släckare.

Jag skulle vilja föreslå att du försöker dig på att göra jobbet själv, eventuellt tillsammans med någon bekant som har lite mer koll. En fördel med det är att du, förutom att spara pengar, framförallt får koll på hur sakerna fungerar. På en så liten båt borde det inte vara så många förbrukare; lanternor och någon lampa samt kanske en radio. Fågelbona brukar uppstå när folk i olika steg lägger till och ändrar i installationen utan att märka upp eller strukturera kablarna, som någon skrev så ser det ofta värre ut än vad det är. Om jag vore du så skulle jag börja med att skaffa en bok om båt-el för att läsa på hur systemet ska fungera. Gå därefter igenom det system du har så du har koll på vilka förbrukare som finns, ledningarnas skick etc. I det här skedet kommer du nog kunna rensa ut lite gamla kablar som sitter kvar efter borttagna prylar. Därefter kan du bestämma vilka delar du ska byta ut och vilka som ska vara kvar. Sånt du troligen bör byta är elcentral/säkringsdosa, kablar till batteri etc, medan kablar ut till vissa förbrukare ofta brukar sitta så illa till att det inte är värt att byta. Passa också på att skaffa grejer nu är båtaffärerna har sina 20-procentiga mässreor.