Flipperskeppare

Diskmaskinen? Förutsatt att hustrun hålls utanför det hela. Har inte provat, men funkar för att göra rent grovfiltret i spisfläkten. För några år sedan läste jag om några kreativa anställda på McDonalds som körde toastisarna i diskmaskin. Sånt man inte vill veta.

Öglan på bojstenen var av någon märklig anledning opåverkad, funderar på ifall det berodde på att den redan innan hade ett lager av isolerande rost.Bojtenen däremot katastrof som sagt. Nya bojen blev vanlig galvad kätting, 13 mm x2.

För den som funderat på att sätta en rostfri bojkätting kommer här en inspirerande bild. Hittade detta när jag igår ordnade kraftigare grejer för nya båten och samtidigt tog upp det gamla.

Låter som den funkar. Det är viss skilland i volym på att värma en båt och ett garage. Kretskortet sitter innanför locket.

Går det inte bara att ta isär skrovet från innerlinern och på så sätt komma åt att plasta in förstärkande balkar på de ställen där den brukar spricka?

För er som är på jakt efter Navionics SD-sjökort så säljer Clas Ohlson i Stockholmsområdet just nu ut de gamla XL9-korten för 1300 kr, eftersom de lagt av med att sälja plottrar. Det rör sig om förra årets version med de områden som då gällde. Vad jag vet har de både 25XG (Södra Sverige, Danmark, norra Tyskland) samt det kort som som täcker Östersjön. Finns inte på hemsidan, så ring butikerna och kolla. Såg igår att de fanns i Sickla i en realåda, köpte tidigare ett i Farsta.

Kör fotogen/lampolja/tändvätska eller något liknande, ju dyrare och renare ju bättre så klart. Har själv kört på fotogen från Biltema och det funkade utmärkt.

Ledsen om jag grusat förhoppningen om en rejäl bränslebesparing. Å andra sidan bättre att veta detta än att ge sig iväg till Gotland och få soppatorsk halvvägs. Det kan ju också vara så att siffrorna faktiskt stämmer, vi får väl hoppas på det. Väntar med spänning på din rapport efter helgens åka. Har själv en KAD300 som jag inte haft planer på att trimma, men kan man sänka förbrukningen med 42 procent så kan det ju åtminstone vara något att överväga. I sig kan det vara logiskt att färddatorn inte längre stämmer. Vad jag förstått så fungerar dessa boxar så att de förlänger signalen om insprutning så att motorn får mer bränsle. Det motorns styrbox rapporterar om till EVC-instrumentet är rimligen om hur mycket bränsle just den styrboxen vill ge till motorn, samt resultatet i form av varvtal. Motorns styrbox kan ju då knappast ha en aning om att dess signal sedan förstärks på vägen.

Håller med föregående, förbrukningsminskningen är väldigt stor. En fundering; EDC-instrumentet läser ju av information från motorns styrdator. Finns det någon risk att KCR-boxen förvanskar denna information så att instrumentet visar fel? Vore intressant om du när du tankat kan rapportera ifall du fått i så mycket diesel i tanken som du trodde.

Kan den gå på gasol så är det ett så kallat absorptionskylskåp. Fördelarna med dessa är att de är tysta (finns därför ofta som minibarer på hotellrum) samt att de kan köras på värme, exempelvis en gasollåga. Nackdelen är är väldigt inneffektiva jämfört med ett kompressorskåp. I praktiken drar de så mycket ström att du inte kan köra det på batterier några längre stunder. Du kan nyttja el när du har landström eller kör motorn, övrig tid gasol.

Kontaktlim eller våtrumslim. Båda köps på burk och penslas på. Kontaktlimmet biter direkt, det går alltså inte att lossa utan det gäller att passa rätt direkt. Å andra sidan glider det inte utan sitter som det ska. Luktar fan att jobba med. Våtrumslim är mer förlåtande, det går att lossa innan limmet torkat. Å andra sidan finns risk för att det glider istället, särskilt om du har tung och slapp beklädnad.

Brukar använda aceton till den typen av jobb, har aldrig varit med om att gelcoaten lösts upp. Gelcoaten har ju härdat så det bör inte vara några problem. Annars finns en spray som heter Label off på Biltema, funkar bra.

Föreslår att du kopplar regulatorns batteriutgång direkt till förbrukningsbatteriet, vid sidan om huvudströmbrytaren. Då kommer den alltid ladda och du kan ha huvudbrytaren avstängd för att inte riskera urladdning. Annars måste du alltid ha huvudströmbrytaren påslagen för att det ska komma någon laddning. Ett alternativ är att som du skriver koppla panelen parallellt med generatorn, dvs via huvudbrytaren och i så fall alltid lämna den på för förbrukningsbatteriet men avslagen för startbatteriet. I så fall bör du koppla förbukarna, max 5 A, via regulatorns utgång för förbrukare. Detta är ett underspänningsskydd som ska bryta ifrån ifall spänningen i batteriet sjunker för lågt. Tycker detta är en sämre lösning, eftersom du antagligen har större förbrukare än 5 A och underspänningsskyddet också troligen bryter vid en ganska låg spänning vilket i sig kan vara tillräckligt för att skada batteriet.

Kuntze, www.kuntze.se . Om priserna är vettiga vet jag inte, men de har allt i gummi och plast.

Samma typ av beredare säljs här http://www.legoelektronik.se/se/produkter/gasolprodukter/varmvatten . Inte omöjligt att konstruktionen är likartad. Principen är att vattnet värms upp när det strömmar genom beredaren, det finns alltså ingen tank. Gastillförseln regleras av en ventil som känner av vattnets flöde så att gasen stryps igen när du stänger av kranen. När beredaren är i standby-läge (heter det så på gasprylar?) så brinner en pilotlåga.

Kom att tänka på en sak som du kanske redan funderat på själv. Eftersom filtret verkar vara av den lättbytta sorten kan ju ett alternativ till byte vara att köpa ett extra och ha det liggande i båten.

På förra båten hade jag inget filter alls utan bara en vattenavskiljare. Hade aldrig problem. Du kan ju kanske ta loss filtret för säkerhets skull och se ifall det är skitigt. Ska nog mycket till för att det ska bli igensatt.

Vet inte om det finns någon tydlig definition av ordet, men det är kostnader man måste ta med i beräkningen. Framförallt värdeminskningen är ju lätt att glömma. En del av värdeminskningen kan man ju också se som en kostnad för löpande förnyelse av utrustningen; elektronik, motor etc. Ju större båt desto fler och inte sällan dyrare prylar som löpande måste bytas ut. Ska man använda en striktare definition av driftskostnader så står det nog klart att dessa är den mindre delen av de totala kostnaderna, åtminstone så länge man inte har båten på fullservicemarina.

Kollade på båtar i den storleksklassen i höstas, bland annat en Tristan 315. Upplevde den som trång. Både bordet och om jag minns rätt förarplatsen var lite upphöjda vilket gjorde att man gick genom salongen som i en smal korridor. På akterdäcket nuddade jag hela tiden huvudet i kapellet (jag är 185 cm). Uppfattade att dessa lösningar handlade om att hålla nere totalhöjden i och med att den också fanns med fly. Ganska enkel inredning. Förpiken ett rent sovutrymme. Ett plus för båten är annars att den verkade lättdriven pga ett vad jag förstått det ganska platt skrov. En liknande salongsbåt, som jag tyckte betydligt bättre om, var Fjord 930. Högre och rymligare invändigt och med en enorm mittkabin, dock utan dörr som i Tristan. Fastnade slutligen för en Coronet 32 Oceanfarer. Föll för linjerna och det stora fria akterdäcket. Uppskattade också att salongen var en ren salong med rejäl köksbänk och matbord. Ur den aspekten mer hus än båt och något annat än alla kompromisslösningar jag sett även på större båtar där man ska gräva fram köket under förarsoffan. Vad gäller kostnaderna så vågar jag inte ens tänka på det, jag sträcker fram kortet och vänder bort huvudet. Den stora kostnaden är förstås ränta och värdeminskning på båt och motor. En fördel med en dyr båt är att alla tillbehör framstår som billigare...

Det som kan gå fel är att batteriet ger för lite startström så att motorn inte startar. Jag skulle köra på marinbatteriet. Tror det räcker utmärkt så länge det är i någorlunda gott skick.

Expertisen säger att du ska ta dom pengar du tänkt lägga på bränsle i sommar och köpa ett fint och framförallt dyrt relä i den lokala båttillbehörsbutiken. Skämt åsido, uppenbarligen funkar det som det är och kommer troligen så göra i fortsättningen också. Å andra sidan är reläer billiga, på Kjell säljs ett 70 A för 119 kr, artnr 36113. Vore jag som du skulle jag byta till ett sådant eller något annat i motsvarande klass.

Nej

Kolla att spänningen är rätt. Är den det så bör det gå, men pratar vi om en gammal garageladdare utan elektronik så finns risk för överladdning. Låt den inte sitta för många timmar och känn efter med jämna mellanrum att batteriet inte blir varmt. Låt det stå utomhus för säkerhets skull. Senast ändrad av Flipperskeppare | 05 april 2009 | 13:44

Kör på Statoil blå, dvs fotogen. Värmaren fungerar i princip som en fotogenlampa med skillnad att bränslet inte sugs utan pumpas upp till veken, det är det tickande ljudet. För att tända så finns en glödtråd. Avgaserna värmer sen upp den luft som blåser igenom värmaren. På reglaget finns om jag minns rätt två strömbrytare och en tryckknapp samt en röd lampa. Strömbrytarna styr fläkten (kan användas för att ventilera båten utan värme, om man nu har behov av det) samt pumpen. Tryckknappen styr glödtråden. För att starta, slå på de två strömbrytarna och håll inne tändknappen en minut, inte längre (tråden kan brinna av). När värmaren blivit varm så tänds den röda lampan. Du kan också kolla att det brinner genom att hålla handen över skorstenen, eller lukta. Det tar en stund för den att bii varm, men sen värmer den som själva fan. När du stänger av den så slår du av de två strömbrytarna. Då stannar pumpen vilket gör att den snart slocknar. Fläkten kommer med hjälp av en termostat fortsätta gå tills värmaren blivit kall. Värmaren får aldrig brinna utan att fläkten är igång, då kan den bli överhettad. Därför får du aldrig bryta strömmen innan fläkten stannat. Det är det enda som kan vara kritiskt, i övrigt ser jag inga risker såvida du inte täcker för skorstenen med något brännbart etc. Varannan gång kommer du försöka starta den utan att av huven till skorstenen. Det händer inget annat än att det börjar lukta fotogen. Ta då av huven och försök starta på nytt. Skulle föreslå att du lyfter av kåpan och kollar på den hur den ser ut inuti, så förstår du nog hur den funkar. Tänder den inte så beror det troligen antingen på pumpen eller glödtråden. 1. Kolla att pumpen tickar, om inte knacka på pumpen. 2. Kolla att spänningen i batterierna inte är för låg. Starta motorn så att du får tillräckligt med spänning för att värmaren ska tända. Finns också massa skrivet här på forumet.

Finns en gds-handbok från Volvo som kostar några hundralappar. Den ger lite mer info än den vanliga manualen. Du bör dessutom se till att ha en medhjälpare, drevet är tungt och grejerna kan sitta åt hårt. Sen behöver du insexnycklar i tum-storlek.