Flipperskeppare

Om du har orginalbadbryggan så klarar den ledigt av tre-fyra personer samtidigt, dvs uppemot 300 kilo. Svårt att tro att den inte skulle klara utombordaren då, oavsett hur mycket det slår. Det viktiga är ju att motorn inte hänger ner och bromsar i vattnet.

Har själv monterat en blåsa av den typ som sitter på bränsleslangen på utombordare. Blåsan sitter monterad mellan slang och grovfilter. Går fort att lufta.

Du kan inte styra med drevet, utan du måste stå på badbryggan och styra. Eventuellt kan du skaffa en rorkultsförlängare så att du kan sitta på akterdäcket. Mätte inte upp farten, tror det var en 3-4 knop eller något sådant. Helt tillräckligt för att få in båten till land på ett kontrollerat sätt.

Hade på min Flipper 700 ett fäste som var snarlikt, om inte samma, som Hjertmans nr 5874. Nu saknade min motor möjlighet att hänga upptiltad (en 70-tals Johnson 6 hk) så jag hade den i ett av stuvfacken istället. Motorn funkade utmärkt som hjälpmotor vid de tillfällen när sådan behövdes, exempelvis när kamremmen gick sönder. Provade en gång innan också att köra båten runt bryggan (startbatteriet hade lagt av) med en 2-hästars Suzuki. Det gick det med, om än inte lika fort.

Kjell & Co säljer en 1000 watt för 999 kr, art nr 44021. Tittar man på specifikationerna påstås den dock upp till fem gånger så hög tomgångsförbrukning som Biltemas, vilket ju kan vara intressant ifall man vill ha den i stand-by längre tider. Kan ju såklart bero på olika mätmetoder, vore intressant att se en verklig jämförelse.

Jag klädde för några år sedan om de yttre dynorna min dåvarande Flipper 700. Stod då och vägde mellan lösa (tyg)dynor ovanpå skivor av durkplywood, eller att som tidigare ha galon/konstläder häftade mot plywood. Valde slutligen att behålla ursprungskonstruktionen, men bytte galonet mot konstläder. Avgörande var att man kliver på soffan för att komma i och ur båten. Jag valde ett ganska grovpräglat konstläder av den typ som man ofta ser på soffor i offentliga miljöer. Valde också en mörkblå färg som skulle tåla lite skit, trots att jag blev avrådd till det pga att mörka dynor kan bli väldigt varma när solen ligger på. I efterhand blev jag väldigt nöjd över resultatet. Enda nackdelen var att det grova materialet var ganska jobbigt att hantera i symaskinen. Upplever man att det blir för kladdigt kan man såklart lägga på en filt.

Vatten kan ju komma in på annat sätt också än vid tankning. Kolla t ex o-ringen på tanklocket. Bytte min i våras, den gamla var rejält sprucken och höll knappast tätt mot regnvatten.

Av deras testdokument framgår att det inte går att mäta upp någon bränslebesparing i labbmiljö, utan att de besparingar som gjorts i fälttester (på bilar) beror på ändrat körbeteende. Tveksamt om det går att generalisera till båtar, vi kör ju ofta på ett ganska konstant varvtal etc. I övrigt verkar det vara en bra soppa, om man får tro Preem.

Kan bara intyga att runda är värdelösa. Har sådana hemma och det är omöjligt att diska större grejer. Så stor, och för den delen djup, ho som möjligt är mitt råd.

Jag har klätt om dynorna på en Flipper 700 med gott resultat. Det är lite pilligt och tar en stund men det går. Två av dynorna var omklädda sedan tidigare, vad jag förstod av en firma och jag tycker nog att mitt faktiskt blev snyggare. Det är detaljerna som gör det. Några tips: Se till att ha rostfria klammer i häftpistolen Måla eller lacka skivorna så att de inte suger åt sig fukt och blir mögelprickiga Ansträng dig för att få till raka sömmar Passa gärna på att byta ut skummet mot tjockare Ha vadd mellan skum och galon för ökad spänst Sätt Scotch Magic-tejp på undersidan av pressarfoten så att den inte suger fast i galonet eller smörj galonen med vaselin, då glider det lättare Ha långa stygn så att nålen inte skär sönder galonet Välj en mörk färg så att inte skiten syns direkt Senast ändrad av Flipperskeppare | 28 augusti 2009 | 21:39

Självklart kan du köra toan på sjövatten. Är du säker på att det inte redan är kopplat så? Annars är en sjövattenkran i pentryt utmärkt ifall vattentanken är liten. Kör du i Östersjön går det ju bra att diska och tvätta sig i bräckt vatten. Viss risk dock för att en del husgeråd kan rosta, exempelvis diskställ i metall. Ett sätt att få en vattensnål installation är att ha en engreppsblandare med varmt och kallt sjövatten och en separat kran för färskvatten.

Fjord 880 respektive 930. I grunden samma båt. 880 är ganska vanlig, har dubbelruff med köket i akterruffen (!), mittmonterad motor med axel. 930 mindre vanlig, salongsbåt med drev, pentryt i salongen och skjutdörrar bak samt stor mittkabin.

Varmvatten är välfärd, inget snack om saken. Både för personlig rengöring och för disk. Monterar du den själv kostar det inga 10000:- och det är heller inte särskilt klurigt. Men lura inte dig själv att du får större mängd tillgängligt vatten ombord. Du behöver ju vattnet i färskvattentanken för att pressa ut det varma vattnet ur beredaren. Ett alternativ kan vara att du kopplar beredaren till sjövattenkranen, ifall du ska ha en sådan också. Se då till att du har en rostfri och inte en emaljerad beredare.

Logiken bakom odling av fisk är rätt enkel. I havet finns en massa fisk som vi människor inte vill äta. Genom att odling förädlar vi denna icke-ätbara fisk till ätbar fisk. Givetvis tappar man en hel del effekt på vägen, dvs. ett kilo oätbar fisk blir inte ett kilo ätbar fisk. Eftersom näringskedjan är uppbyggd i flera steg (plankton --> småfisk --> större fisk --> odlad lax) så blir förlusten avsevärd. På land har vi löst problemet genom att hoppa över ett par av leden. Vi går direkt från gräs till biff. En variant av fiskodling på land vore ifall vi människor åt odlad varg, vilka innan slakt föddes upp på fritt fångad hare. Skulle inte bli många vargbiffar i slutändan...

Hur korten ser ut beror till stor del på sjökortsutgivaren. Har själv Navionics och tycker de överensstämmer väl med papperskorten. Navionicskorten funkar till bland annat Lowrance/Eagle och Raymarie. Till Garmin gäller Garmins egna format Bluechart.

Känner igen fenomenet. Blev väldigt förvånad när jag körde över kanten mellan Arkösund och Harstena. Även jag trodde det var ett sömlöst kort, men icke, iallfall inte på min Lowrance 3500C. Kan ju vara så att nyare plottrar klarar att presentera korten som sömlösa. Tittar man på mapparna på sd-kortet så verkar det som att 25 XG helt enkelt är en paketering av ett antal mindre kort. Minns inte om det är Swedish lakes, det är bara att pröva sig fram.

Läs som sagt manualen först. I princip är det ganska enkelt, jag roade mig med detta i våras. Lägg inte för mycket kraft för att undvika att skala kabel. Har du apparater av olika fabrikat är det troligen oundvikligt och heller inte särskilt svårt. Observera att det du ska använda är NMEA 0183 i någon version, inte NMEA 2000 ifall din GPS också har stöd för detta. Står det bara NMEA så är det med största sannolikhet NMEA 0183. Från GPS:en ska det finnas en kabel som heter NMEA out eller något liknande och en av de två trådarna från VHF:en är NMEA in. Dessa ska då kopplas ihop. Den andra kabeln från VHF:en är minus; heter troligen NMEA ground NMEA negative eller något sådant. Ska kopplas ihop med sin motsvarighet från GPS:en. Det kan också vara så att det inte finns någon särskild NMEA minus utan att man ska använda den vanliga minus från batteriet, så var det i min installation. Sen är det troligt att du ska in i GPS:ens meny och aktivera NMEA out.

Till priset för nya motorer ska också läggas arbetet, eget eller köpt, för att byta grejerna. Att köpa en OF med AQ170 kan nog vara en bra affär, såtillvida att man planerar för att behålla motorerna. Man kan då antagligen få väldigt mycket båt för en i sammanhanget ganska liten peng. Dock, känner man på sig att man vill ha nyare/starkare motorer och eventuellt dessutom diesel, då tror jag det bästa är att redan från början försöka köpa rätt.

Jag skulle lägga några minuter på att kolla på de med diesel. Flera av båtarna som nu ligger på Blocket var ute förra året när jag skulle köpa. Om det är säljare som verkligen vill bli av med båtarna så kan det finnas lite prutmån där. Min erfarenhet är att det kan vara värt att gå upp lite i pris för att få en båt i bättre skick och med modernare motorer, såvida man inte har väldigt ont om pengar men mycket gott om tid.

Gratulerar till val av båt, kör själv 32 Oceanfarer sedan förra hösten och är verkligen nöjd. Typfel på denna (och vad jag förstått alla Coroneter) är däcken är svampiga pga att distansmaterialet balsa blivit fuktigt och ruttnat. Eftersom en Coronetägare ofta inte vill göra stora synliga ingrepp i båten kan dessa fel vara jobbiga att åtgärda på ett diskret sätt. Håll också ett öga på motorerna ifall de är tillräckliga. Min erfarenhet efter sommarens körande är att båten går bäst i 23-25 knop. Sen får du räkna med att de drar rejält med bensin. När det gäller priset så beror det väldigt mycket på skicket på en så här gammal båt. Att sätta in en eller två nya moderna motorer med drev kostar flera hundra tusen och omfattande plastjobb kostar också stora pengar och/eller mycket tid. Kapell kan du nog räkna med går på 25-30 tusen, osv.

Om du inte räknar med att behöva ta bort solpanelen så skulle jag rekommendera en tät genomföring istället, så slipper du skarva kabeln.

1. Vissa båtar kräver lång rigg, andra kort. Plattan ovanför propellern ska sitta i linje med båtbotten. Äldre ekor och gummibåtar behöver typiskt kort rigg, segelbåtar typiskt lång. 2. Är den större kan den hänga kvar på båten, annars går det såklart att ha den inne om man känner för det. Se till att låta motorn gå en stund i sötvatten (i sjö eller i en tunna) så att det invändiga saltet försvinner. Sök också på konservering. 3. Ge dig ut på Blocket och kolla. Satsa på en kartplotter och inte en som bara visar position i form av långtitud och latitud. Behövs det så lägg några kronor till, det är det värt.

Du behöver: En solpanel. Så stor som möjligt. Billiga finns på Bryggan, kostar ca 50 kr/watt. Finns också dyrare som är något böjbara och som därför kan vara lättare att montera. En regluator, som ser till att batteriet inte blir överladdat. Räkna med några hundralappar. Kablar för att koppla in det hela. Dvs kabel från solpanel till regulator respektive från regulator till batteri. Någon hundralapp. Fästanordningar för att montera själva panelen. Pris varierar på vad du behöver.

Sist jag kom till båten fann jag att startbatteriet var nästan helt urladdat. Båten hade stått med huvudströmbrytaren påslagen i några veckor. Förutom instrumenten är powertrimpump och drevväxel kopplade till startbatteriet, övrig el går på till förbrukningsbatteriet som är separerat med skiljerelä. Tändningen var såklart avslagen. Kan dessa enheter ha en tomgångsförbrukning som tömt batteriet, exempelvis någon givare? Motorn är en KAD300. Försökte för övrigt ställa samma fråga på Drevias forum, men det gick inte eftersom deras dator ansåg att det i frågan fanns något ord som var olämpligt (!).

Pratar vi svart reservdunk så har jag dock goda erfarenheter. Har tre stycken som från början var på 18 liter men som efter att ha stått i solen med bensin i rymmer ledigt 20 liter.