oceanis

Lyfter frågan eftersom ingen tycks förstå allvaret i förslaget. Näringsdepartementet krävde in förtydligande i en del frågor men dock inget om förslagets förbud mot att Svenska fritidsbåtar skulle förbjudas att tömma även på internationellt vatten. Ett par frågor som näringsdepartementet berörde var bla att man inte tyckte att Sverige skulle ha hårdare krav än våra grannländer. Bla var det frågan om att sätta begränsningar på kravet för gamla båtar byggda före ett spcifikt årtal såsom danskar, finnar och tyskar har gjort. Svaret från Transportstyrelsen var i princip bara att det inte finns någon anledning att vi skall sätta gränser bara för att andra har gjort det. Så man menade att Sverige gott kunde vara bäst i klassen och inte undanta några båtar. Faktum kvarstår att det förslag som nu ligger som slutversion och med kommentarer på frågorna från näringsdepartementet fortfarande innehåller ett förslag och en skrivning som entydigt medför att det kommer att vara förbjudet för svensk fritidsbåt att tömma toaletter på svenskt sjöteritorium samt på internationellt vatten. Därmed kan svenska fritidsbåtar komma att tvingas bryta mot svensk lag om man vill långsegla. Per

Håller med Eilean i sina kommentarer. Det verkar vara ett eftermonterat ankarspel eftersom det är med lina. De flesta segelbåtar med fabriksmonterade spel i fören har ju oftast kätting. Så hade åtminstone Bav, Beneteau, Jenneau etc tidigare. Om det är ett spel från Båtsystem så har dom haft vissa problem med slirande lina vilket tex Power Il och dom andra normalt inte har. Har själv haft Power Il som akterspel i mina tidigare båtar och det kunde slira om linan var torr men det hände sällan och precis som Eilean säger så ska man inte förvänta sig att spelet ska dra loss och dra upp linan i alla situationer utan man måste vara beredd att hjälpa till med motorn. Sen beror det på om det är linan som slirar eller det är inne i spelet det slirar. I vissa spel kan man ju lossa rullen/kapstan för att få en frifalls funktion och om den inte är tilldragen så slirar ju spelet. Sen nämner du larmet men vilket larm pratar du om? Är det ett batterilarm som larmar för låg batterispänning eller vad är det. Att ett sådant larm larmar kan mycket väl bero på att när du drar med stor kraft i spelet kan du får en temporär dipp i spänningen på batteriet och att larmet då reagerar. Att kategorisera en båt som måndagsexemplar för ett par fel som du nämner är kanske lite väl drastiskt men jag förstår din frustration. Om du ger lite mer detaljerade info om ditt spel och hur och när det slirar kanske vi kan ge dig tips på hur du skall undvika det. Per

Ja vad gör man? Skulle kunna engagera mig och jobba för att frågan får en bra utformning men ibland tappar man sugen eftersom denna fråga verkar vara uppgjord på förhand av någon eller några utredare som har ett speciellt syfte. Det som är så konstigt är ju att man från början tog med en finsk båtförening på 80 medlemar som remissinstans men glömde SXK och båtunionen tex.' Likaså om man läser remissvaren och det förslag som blev resultatet så verkar det som om man bara kört på vad man själv tyckte och struntat i de remissvar man fick in från en del riktigt bra och sakkunniga. Men jag tror som du att en lag kommer och det kan jag leva med om den blir vettigt utformad så att den blir menningsfull för oss båtägare. En lag som inte går att leva upp till ens med den senaste och modernaste utrustning blir bara något som man ignorerar totalt och då har vi inte vunnit något. Som enskild båtägare kan man nog inte göra mycket men tillsammans kanske man kan få departementet att lyssna och åtminstone förstå de problem som kan uppstå och forma reglerna på ett sätt som vi kan leva med. Vem tar första taget??

Håller med dig delvis men det som triggade mig var att i det underlag som man skickade ut på remiss, hösten 2009, var det ganska klart att det var 12 mils gränsen som gällde och det var tydligt. Men slutresultatet av allt arbete har nu ändat upp i en rapport och ett förslag och i detta dokument har man helt plötsligt ändrat till att blanda in andra vatten och andra jurisdiktioner. Sen kan man fråga sig varför andra regler gäller tex handelsfartyg som kan släppa ut finfördelat och desinfekterat avfall utanför 3 mils gränsen. Sen tror jag att du har fel om att man inte kan skapa lagar som gäller utanför svenskt vatten. Lagen om säkerhet på faratyg gäller för alla fartyg på svenskt vatten och för svenskt fartyg utanför svenskt vatten. Likaså gäller svenska sjömanslagen även på svenska fartyg utanför svenskt vatten. Så detta är gängse i andra sammanhang så varför skulle det inte gälla här? Men men.....vi får väl se vad det blir av det hela. Senast ändrad av oceanis | 10 maj 2010 | 13:41

Eiean: Så klart kan du väl inte påstå att förslaget är när man läser det hela. Man talar ju om ett generellt förbud inom 12 mils gränsen för alla fartyg inkl utländska. Men sen skriver man att för svenska gäller det även i andra vatten än svenskt vatten. Varför i hela friden skulle man annars förtydliga med farvatten under en annan stats jurisdiktion. Om det bara var svenskt vatten så var det ju enklare att bara ange detta. Senast ändrad av oceanis | 10 maj 2010 | 12:15

Nu blandar du ihop några saker. Ett generellt tömningsförbud för alla fritidsbåtar inom 12 mils gränsen, svenska fritidsbåtar i andra vatten än svenskt och ett konstruktionskrav. Det är ju detta som jag bla reagerar på. Man talar om ett förbud vad avser svenska fritidsbåtar som gäller tömning i andra vattenområden än svenskt vatten. Vad är då andra vattenområden som inte är svenskt vatten ? Du kan kanske förklara detta eftersom du så säkert vet att 12 mils gränsen gäller. Alla vatten inom 12 mils gränsen är mig veterligt svenskt vatten och då måste andra vatten vara det som finns utanför 12 mils gränsen. Sen är det så att man behöver inte läsa utredningen som fan läser bibeln. Det räcker att läsa vad det står och inse att om man inte ändrar på förslaget kommer det att leda till juridiska oklarheter. Nu kommer det att formuleras ett lagförslag och det enda man hoppas är att någon inser att detta måste förtydligas för förslaget är inte så klart som du vill göra gällande. Konstruktionskravet finns i princip redan då CE reglerna idag kräver att konstruktionen måste vara så att toalettavfallet ska gå i holdingtank innan det kan pumpas ut i hav eller via däcksanslutning. Att det finns en regel för hur ett svenskt fartyg skall vara konstruerat och som inte gäller andra är inget konstigt för så har det varit i massor av år. Senast ändrad av oceanis | 10 maj 2010 | 11:32

Lägg märke till att det du refererar till bara är ett av många remissvar som kommit in till transportstyrelsen, men det är transportstyrelsen som utrett och givit slutliga förslaget. Och om du orkar läsa deras förslag så kan du göra det här, det räcker att du läser sid 99 där dom ger sitt slutliga förslag så förstår du nog problematiken. http://www.transportstyrelsen.se/Global/Sjofart/Dokument/Fritidsbatar/Rapport_uppdrag_om_toaavfall_fran_fritidsbatar.pdf Helt vansinnigt helt enkelt. Senast ändrad av oceanis | 10 maj 2010 | 02:03

att jag inte tänkte på det !

Som det är skrivet så gäller det naturligtvis alla vatten inkl internationellt vatten annars skulle man väl inte behöva nämna undantaget med vatten som lyder under annan statsjurisdiktion. Så tokigt är det!

Satt och läste ang toalettdebatten och såg till min förskräckelse transportstyrelsens skrivning på förslaget dom vill ha igenom. Så här stär det : ”Ett generellt förbud som stadgar att fritidsbåtar med fast toalettinstallation inte får släppa ut sitt toalettavfall. Detta gäller fritidsbåtar inom Sveriges sjöterritorium och svenska fritidsbåtar inom andra vattenområden. Svenska fritidsbåtar som befinner sig i farvatten under annan statsjurisdiktion och den staten tillåter utsläppet får släppa ut toalettavfall” Det innebär om ingen ändrar på det, att man inte kan segla över tex atlanten om man inte har en oerhört stor toatank. För förslaget kommer att förbjuda all tömning i alla vatten oavsett var man är om båten är en svensk fritidsbåt. Enda undantaget är ju på innre vatten i andra länder om dom specifikt tillåter det. Någon måste ha fått totalt hjärnsläpp och med total avsaknad av basala kunskaper i hur livet fungerar. Per

Nja så var det väl inte riktigt om man läser artikeln. Dom lämnade båten över hela vintern från september vilket kan vara väldigt länge gissningsvis kanske 6-9 månader. I Norge tror jag det är så att du kan ha båten där i 12 månader men då måste du bo ombord minst 10 tror jag. Sen kan man begära ytterliggare tid om man är utlänning typ svensk. Det finns ju dom som bor i båtarna och jobbar där. Och då finns det regler på hur länge du kan vara borta från din båt för att tex åka hem till ditt hemland. Så så farligt är det inte men det gäller att hålla reda på reglerna. Det är t.o.m så att du kan lämna båten för att tex göra varsarbete under mycket lång tid men då måste du anmäla det till tullen och lämna dina skeppspapper i pant samt att du inte får bo på båten under tiden. Så detta skulle nog varit möjligt för den drabbade i artikeln. Du nämner Scottland men det är ju en del av EU så här kan du ligga hela livet om du vill. Karibien har olika regler beroende på var du är men vissa ställen är noga med tiden och 6 månadersregeln finns eller fanns på vissa ställen ialla fall tidigare. Moms på begagnat skall betalas om den inte är momsad inom EU tidigare. Senast ändrad av oceanis | 09 maj 2010 | 09:49

Inga nya regler men kanske en övernitisk tjänsteman trots allt. Samma regler finns ju över hela världen men sen varierar ju tiden beroende var man är. En norrman kan inte segla i EU hur länge som helst, här gäller 18 månader sen måste man betala moms. Så kanske ägaren trots allt har viss skuld i det hela. Att referera till vad turist kontor etc har sagt verkar kanske lite svagt. Det kan knappast ha undgått de flesta att det är en evig jakt på moms på båtar från alla myndigheter så detta kanske man skall kolla lite mer noggrant när man ger sig iväg. Kan iofs förstå att en svensk kan blir lite lurad av att vi normalt har full access till de nordiska länderna.

Jo det är så sant att naturligtvis finns det inget skäl att inte sätta dit säkringar bara för attt det inte fanns innan. Problemet är att det hjälper inte så mycket att sätta dit en säkring på nya kabeln om inte matninger till gamla panelen är dimensionerad för mer än vad som fanns i gamla panelen. och den inte är avsäkrad. Sen är det väl frågan om en överbryggning från ena plinten till den andra plinten skall avsäkras. Det finns ju rim och sans i allt man gör. Det är ju som att skruva av den gamla säkringspanelen och sätta in en större bara, Om dom ligger intill varandra utan en lång kabel i mellan dom två så är det trots allt att överdriva att säkra av överbryggningen. Men den måste ju vara dimensionerad i paritet med ursprungsmatningen.

Och varför MÅSTE den det ?? Om man säkrar av sina förbrukare i den nya panelen och dessa inte drar mer ström totalt än vad den nya matningskabeln är dimensionerad för så skulle det endast vara för att säkra den nya matningskabeln. Det förutsätter då att den gamla matningskabeln har en huvudsäkring som tåler mer än vad den nya kabeln gör och att man därför vill försäkra sig om att man har en huvudsäkring på den nya kabeln också, Men hur många anläggningar i svenska båtar har en hucudsäkring på matningen till elpanelen överhuvudtaget?? Då är det mer nödvändigt att se till att den gamla tjocka matningskabeln är rätt dimensionerad för den totala lasten som blir när man kopplar in en panel till för troligtvis finns det ingen huvudsäkring överhuvudtaget på den gamla kabeln. Senast ändrad av oceanis | 08 maj 2010 | 11:26

Ja det kan du göra. Men det är ändå så att du måste försöka att uppskatta det totala strömuttaget som kommer att maximalt bli i ett läge när maximalt allt är tillslaget. Sen får du uppskatta tjockleken för att få en uppfattning om hur många kvadrat mm den tjocka kabeln har för att se att du inte nu kommer att överbelasta den. Om det visar sig att du får för hög ström nar du har max utrustning tillslagen fär du byta den tjocka ledningen eller dra en ny från batteriet direkt till din nya panelen. Normalt brukar matningen vara ganska så överdimensionerad i nya båtar men det vet man inte utan att veta mer om din installation. Senast ändrad av oceanis | 08 maj 2010 | 11:09

Danska kort och matrikelstyrelsen dvs deras statliga utgivare av sjökort har en fin internet tjänst där du kan hitta uppgifter om alla danska hamnar med utprintbara sjökort och flygfoto samt uppgifter om hamnen i övrigt. Kolla här: http://www.danskehavnelods.dk Det kan vara svårt att hitta plats inne i Köpenhamn men jag tycker du skall prova för det är mycket trevligt att ligga i tex Christianshamn. Men du får vara beredd på att i Danmark ligger man långskepps och du kan lätt få ett par båtar utanpå din egen. Men det är vanligt och danska båtägare är trevliga och försiktiga när det gäller att gå över din båt. Likaså accepterar dom alltid att du ligger utan på dom när du kommer med din båt. Per

Du borde ta dig lite tid och läsa på samt surfa runt på de sidor du får förslag på för då hade du sett att Helicoil plus finns i olika legeringar men mest vanligt är crome/nickel (rostfritt) men de finns också i höghållfast aluminium. Dock tror jag att de vanliga standard fungerar alldeles utmärkt och om du vill kan du få dom ytbehandlade. Om dom fungerar i flygplansindustrins aluminium konstruktioner som har relativt höga krav på sig så fungerar dom sakert även på din båt, speciellt som du har en rostfri bult som skall sitta i gängan. Kolla här på sid 10 så hittar du precis vilken du skall ha för aluminium i sjövatten om du nu skall lyxa till det extra mycket: http://www.collycomponents.se/cache/assets/2794.pdf Biltemas gängor för tändstift är väl mm gänga och det skrev du att det inte var.

Nu är det väl inte så att det är ett krav utan ett råd....eller....?? På samma sida står också följande Landström skall alltid installeras av fackman. För att förhindra den galvaniska strömmen att på kort tid äta upp upp drev, axlar, roder, motorer, bordsförskruvningar etc måste en skiljetransformator installeras Det är klokt att anlita fackmänn när man skall göra något som man inte kan, men det är inget krav ens från våra normalt rigida myndigheter eftersom det är på en båt. Likaså tror jag inte att det ens är 10-20 % av svenska båtar som har en skiljetransformator monterad även om försäkringsbolaget skriver att man måste, för det är inget måste ens för att försäkringen skall gälla. Man måste läsa saker med viss skepsis och förstå vad som är råd och formella krav Javisst huvudbrytare är bra och praktiskt och jag har sådana själv....men det är inget krav för att försäkringen skall gälla.

Kolla här: http://www.collycomponents.se/index.php/component/virtuemart/category/49/skruvförband/gängförstärkning-metall/helicoil-plus och se hur man gör här: Det bästa är att kolla med någon mekanisk firma om dom kan göra det, för gänginsatsen kostar inte så mycket men tapp och verktyg kostar en hel del. Du kan mäta gängorna med en tolk, jag tror t.o.m att typ Biltema säljer sådana. Senast ändrad av oceanis | 04 maj 2010 | 16:37

helicoil finns i princip alla storlekar och gängningar. Jag tror att när det gäller mm gängning så har man upp till M39. Den utvändiga gängan ges ju av de tappar som gäller för respektive insats och borrningen brukar stå på specialtappen. Varför frågar du om 20mm utvändig, har du redan borrat upp hålet eller ?

Lite svårt att förstå din ovilja till Helicoil insatser. Ska du ändå köpa både gängtapp och Loctite skulle du kunna få monterat en insats för det priset och du hade sen en gänga som fungerade lång tid framöver. Så gör man tex i aluminium toppar för gängorna till tändstiften, just för att aluminium är för mjukt. Per

Du verkar vara på ett dåligt humör idag och läser uppenbart inläggen som fan läser bibeln. Huruvida något är dumt eller inte kan väl diskuteras. Du har då en uppfattning om dig själv som är hög och felfri vilket nog inte är fallet. 1. Som du säkert har läst finns det personer som tycker att huvudbrytaren skall finnas eftersom båtars elsystem är så dåliga och pga att icke kompetenta personer har varit inne och kopplat i systemet. Jag havdar bara att i sådana fall är det både bättre och skapar en säkrare båt genom att man bygger om systemet så att det håller en hög kvalitet och standard istället för att man kopplar in en huvudbrytare. Jag precis som du förlitar mig mer på en korrekt avsäkring än en huvudbrytare. 2. Dina hånfulla kommentarer om oavsiktliga frånslag av huvudbrytaren för motorbatteriet visar tyvärr på bristande insikt hur många båtar idag är konstruerade. Om vi bortser från att jag aldrig har haft en tanke på att dina passagerare skulle peta på dina brytare och vi försöker föra argumentationen på en saklig nivå istället för den förlöjligande du just nu gör, så finns det ett antal fall detta kan hända utan att någon är klåfingrig. Om du tar dig ombord på ett antal moderna båtar kommer du att hitta de mest fantasifulla placeringar av normaltypen på brytare. Det är inte ovanligt att dessa tex sitter i framkanten av kojerna i akterkabinerna. Helt öppet med ett vinkelhantag som man lätt kan sparka till oavsiktligt när man kryper upp i kojen och eftersom brytaren väldigt lätt hoppar ett kvarts varv och bryter så kan detta mycket väl hända. Det finns ett antal brytare som är gjorda så att man kan välja antingen batt1, batt2 eller batt1 2 dessa brytare är inte alltid av sådan kvalitet eller konstruktion att dom garanterat inte bryter bort motor battriet vid övergång till annat läge. Det finns en hel del båtar som har sitt elsystem kopplat så att man själv måste växla sina brytare för att få laddning till de olika bankerna. Dvs system som varken har skiljediod eller skiljerelä, inget ovanligt alls faktiskt. Detta medför att om du startar på motorbatteri och senare vill ladda förbrukning så vill det till att du gör dina omkopplingar i rätt ordning. I dessa fall är det lätt att gör fel vilket kan orsaka att en diodbrygga går sönder. Att förlöjliga och dra dumma paralleller med utlösta livflottar etc visar på en nivå i den lägsta skolan vilket jag inte trodde skulle komma från dig, tyvärr. Det är inte alltid båtar har som du och som jag faktiskt också har det, dvs en elcentral bakom en lucka där de viktigaste funktionerna finns samlade och skyddade. Och det finns faktiskt lösningar som är mycket vanliga som kan hanteras fel utan att för den delen ens bekantskapskrets behöver bytas ut. Sen vet jag inte varför du tjatar om att alla kretsar skall brytas via huvudbrytaren, jag har iallafall aldrig motsagt dig i denna fråga utan har delat din uppfattning härom hela tiden.

Jag tror ingen skrev riktigt som du återger men du har naturligtvis rätt i att om inga fel föreligger så behövs inga säkringar. Men det är viss skillnad på säkringar och en huvudbrytare för ingen huvudbrytare i världen skyddar ett elsystem för fel typ kortslutning. Så länge den är sluten så kommer precis samma saker att hända som om du inte har någon huvudbrytare i ditt system. Filosofin är ju att en huvudbrytare skall sitta så nära batteriet som möjligt och den gör att det är enkelt och lätt att koppla bort dina batterier från elsystemet men den skyddar inget vilket säkringar gör. Vill du skydda huvudmatningen skall du naturligtvis isåfall montera en huvudsäkring också men det är det väldigt få som har utan man säkrar av varje enskild förbrukare och anser detta vara tillräckligt. Grundfrågeställningen var om man måste ha en huvudbrytare och naturligtvis gör den ingen skada utan kan snarare vara praktisk att ha i många sammanhang men man måste inte ha det. För vissa båt ägare kanske det är lika enkelt att lyfta ett lock och ta av en polsko och då fyller den ju samma funktion. Senast ändrad av oceanis | 03 maj 2010 | 11:25

Eliean: Jodå jag litar på mina genomföringar så det är inga problem och jag tror inte heller att båten skall sjunka vid bryggan. Båten är byggd med 3 redundanta länssystem varav ett styrs av nivågivare och kanske mer kan ses som ett finlänssystem. Och naturligtvis kan man fråga om det skall vara till eller inte, men jag tycker nog att det är mer naturligt att ha det till när jag inte är i båten än när jag befinner mig där, eftersom när jag finns ombord lär märka om det av någon anledning kommer in vatten i båten. Nivågivarna ger även signal till larmet som finns ombord. Och tilläggas kan att det mig veterligt aldrig har körts under dessa år jag haft båten. Jag håller med dig om att det kan vara praktiskt att ha en huvudbrytare precis som du själv säger för att slippa krångla sig ner till ett krångligt placerat batteri. Men det är då bara praktiska aspekter som kommer in i bilden. Vi har ju i grunden samma filosofi förstår jag, vi har brytaren tillslagen hela säsongen/tiden båten normalt används och vi förlitar oss på elpanelens brytare och avsäkringar. Naturligtvis kan det hända som hände dig och det var bra att det fanns en huvudbrytare men då kanske vi borde filosofera över MÅSTET att ha huvudbrytare med inriktning på förbukarbank respektive motorbank. Som du själv skriver så förlitar du dig på dina avsäkringar i förbrukarbankens elinstallation och det är då bara en praktisk aspekt med en brytare. Isåfall är ju svaret på frågan mer att det är praktiskt men inte ett måste. Om vi går på motorns elsystem kan det kanske då möjligen vara så att om man inte har ett avsäkrat system så kanske det finns andra aspekter som överväger att man har huvudbrytare. Eller att det skulle kunna vara ett MÅSTE. Men då bör man börja med andra funderingar och försöka förstå vad som händer om man tex slår ifrån en huvudbrytare med en motor igång. Laddningsreglering och styrelektronik som havererar eller tändsystem i bensinmotorer som går sönder. Jag tror precis som du att brytarna är tillräckligt bra för att inga fastsvetsningar eller större spänningsfall skall uppstå. Så naturligtvis så är det bra att ha och kan i vissa fall vara en säkerhetsaspekt men man skall inte förledas att tro att det säkerställer ett säkert elsystem för att man har huvudbrytare. Och jag hävdar inte att ditt elsystem inte var i ordning utan jag menar att det är mycket viktigare att man ser till att ha elsystemet i ordning än att man sätter in en huvudbrytare i tron att det skall rädda eller göra ett dåligt elsystem säkert. Per

Jag är inte emot huvudbrytare i sig. Men om vi går till ursprungsfrågan så var frågan om man måste ha en sådan eller inte. Och då anser jag att om man har ett riktigrt byggt elsystem så det möjligen ganska praktiskt och bra i vissa lägen att ha en, men inte nödvändigt. Din argumentation om att elsystemen i båtar är så undermåliga och dåliga från början håller jag inte med om. Det beror nog väldigt mycket på vilken båt du köper och om du jämför en gammal 70-tals båt så får du jämföra detta med en lika gammal bil som aldrig hade någon huvudbrytare på den tiden. Om man har ett så dåligt system som du säger så hjälper ingen huvudbrytare i världen utan då är det bättre att bygga om elsystemet i stället. För en kabelbrand undviker du isåfall inte om brytaren är tillslagen. Om du har tur så upptäcker du det men ta ett exempel att du i dåligt väder står ute och dina dåliga kablar börjar brinna inne i båten, vad är det som säger att branden slutar för att du rusar ner och slår av brytaren. Enbart en sorts falsk säkerhet men inget bra argument för att man måste ha en huvudbrytare. Ett dåligt elsystem blir ju inte bättre av en huvudbrytare. Mina tre senaste båtar har haft och har mycket välbyggda elsystem som nogsamt är uppdelade i tre olika stammar, paneler och brytare. Det är AC , DC förbrukning och DC motor med bra dragningar och installationer. Elektroniken i nya båtar använder bussteknik och är nog minst i klass med både bil och heminstallationer. Likaså finns det idag också tvåledarsystem för båtar, jag tror dock inte det är så många båtar eller bilar som har det ännu men där kan jag ha fel. Likaså som jag skrivit i andra inlägg så fungerar ju egentligen brytarna på elpanelen lika bra att slå ifrån sina förbrukare med. Huvudbrytaren ser till att man bryter matningen till sin panel eller annan avsäkrad utrustning. Så vad den skyddar är i så fall egentligen bara matningen mellan batteri och elpanel. Sen är det väl tur att man inte fått för sig att sätta in automatiska brytare som löser vid stöt eller dyligt. Jag skulle inte bli glad om hela elsystemet brakade samman vid tex en grundstötning pga av en automatisk brytare. Då är det nog bättre med, som du säger, 50-tals teknik dvs en manuellt styrd brytare En annan reflektion är att de flesta av oss har nog huvudbrytare i sina båtar och många slår nog ifrån dessa allt som oftast när dom lämnar båten. Men har ni funderat på alla dessa fantastiska installationer på AC sidan (220 V). Skitkablar eller sladdar som är klämda i stuvfack etc. Lösa batteriladdare som ligger på durken med halvtaskiga anslutningar på batterierna etc. Det funderar jag mycket mer på när jag går på bryggorna än huruvida huvudbrytaren är till eller från Lev väl Per