oceanis

Känns lite tunt att kasta upp ett inlägg utan direkta fakta. De båtar som den urgamla tråden handlar om var väl Bavarias Match båtar vilka drogs bort efter haveriet. Den båt på bilden är ju inte en Match båt utan en mer vanlig modell av Bavarias båtar som jag inte tror har mer problem med kölar än något annat fabrikat. Sen är det väl av stort värde att veta vad som föregått haveriet, en båt som ligger uppspolad på land kan ju ha gått mycket hårt på grund tidigare och fått skador som skulle lett till att andra båtar också skulle tappat kölen. Om nu skadestatistiken skulle råka vara högre på Bavaria så finns det ju en viss korrelation mellan antalet sålda båtar och antalet skador. Skadeantalet borde av naturliga själ vara högre med fler båtar av ett märke i sjön jämfört med de som finns i fåtal exemplar. Är inte själv Bavaria ägare men börjar bli less på häxjakten på dessa båtar och dess ägare. Per

Det är mycket pyssel att få fram kolfiberlooken som du är ute efter om du skall plasta upp en panel bara för det. Varför stripar du inte den befintliga panelen eller gör en panel i vanlig plast och får stripat den istället. Jag såg en Scangaard 21 från Degerö varvet i Schleswig i våras som man hade stripat totalt. Dvs hela skrovet var belagt med film och mast och spridare likaså. Alla trodde att det var äkta och att skrovet var riktigt. Det lär vara lika fint efter en sommars segling så om det går så bör ju en panel fungera. Googlade och hittade massor av firmor som gör detta. Ett exempel: http://www.autostripe.se/index.php?option=com_content&view=article&id=21&Itemid=21

Det skulle inte jag lita på i en vindruta. Dessa brukar inte hålla för större belastning och att slå ner taggarna i plasten blir nog inte bra. Jag tror att trådskaparen menar om han kan plasta in trä bakom plasten för att skruva i. Och det går väl i princip bra så länge man ser till att det blir tätt i skruvhål så att inte vatten kommer in till träet. Det är ju ganska vanligt att man gör så i båtar. Ett annat sätt är ju att plasta in ett plattjärn av rostfritt eller aluminium som man sen borrar och gängar. Rostfritt är bra men kan ha nackdelen att den ger upphov till delaminering mellan plast och plåt vilket inte aluminium gör lika lätt beroende på att plasten och aluminiumet har samma värmeutvidgning. Nu spelar det nog ingen roll eftersom det bara skall fungera som en mutter på baksidan.

Transportstyrelsen föreslår i en ny rapport att diverse avgifter skall höjas. Däribland skall registeravgifterna för skepp, båt, nationalitetscertifikat etc höjas och vissa med 1000 % Idag 20110101 Skeppsregistrering 600 6100 Båtregistrering 425 4100 Avregistrering 425 3100 Natinalitetscertifikat 425 2600 Registerhållning - 300 Detta är bara exempel på olika avgifter alla avgifter kommer att chockhöjas nästa år. Plus att skeppsmätning kommer att gå upp rejält. Detta är kanske något att tänka på för de som tänker registrera sin båt inför en ev långsegling i båtregistret. Tidigare kostade det 425 425 (båtreg nationalitetscert) nu kommer det att kosta tot 6700. Så det kan vara lönt att göra det i år om man skall ge sig ut nästa år. För skeppen så sparar man en rejäl slant om man fixar allt i år. Per Senast ändrad av oceanis | 29 juli 2010 | 12:43

Vet inte hur det ser ut, men det vanliga sättet att laga ett bränslerör är ju att kapa röret helt och trä en gummislang (bränsleslang) över röret i skarven och ett par slangklämmor på ömse sidor om skarven.

Motorbädden måste byggas upp som en tillräcklig stark konstruktion av polyester/väv där inte divinycell delen överhuvudtaget har en hållfasthetsmässig funktion. Om man använder divinycell i bädden så fyller det enbart en funktion för att få en plugg att plasta över och det är det samma i bottenstockarna. Det är polyester/väven som har hållfasthets funktionen inte divinycellen överhuvudtaget. Så visst kan man använda divinycell som material att plasta över i motorbädden, det är inget problem men som sagt man måste göra sin konstruktion tillräckligt stark. Det smidigaste är också att plasta in en metall skena i sin konstruktion för att direkt kunna borra och skruva fast sina motorfästen. Vad man skall använda tvistar de lärde om men aluminium har nästan samma termiska egenskaper vad gäller utvidgning som plasten vilket gör att risken för delaminering är mindre an med en rostfri plåt. Per

Jag skulle definitivt använt polyester eftersom båten i grunden är byggd i detta material. Epoxi i all ära men det finns även problem med blandmaterial. Epoxi fungerar på polyester men inte tvärtom vilket gör att du i framtiden alltid måste använda epoxi igen. Du skall göra stora byggen invändigt och det kommer att gå åt en del och du kommer att få lika bra och starkt resultat iprincip hur du än gör. Epoxi är bra i utsatta lägen och där det krävs extra stort vattenmotstånd eller extra styrka. Eller då du vill ha konstruktioner med extra låg vikt. Det är ju faktiskt få leverantörer som idag 2010 levererar normala båtar byggda i epoxi. Det fungerar naturligtvis med båda men i ditt fall skulle jag definitivt använt polyester. Att bygga bottenstockar i massiv ek skulle jag avstått ifrån. Hur torrt virket än är så innehåller det en viss fuktkvot och om du innesluter träet i plast finns det alltid en viss risk för någon form av röta eller annan förändring av materialet. Ek har ett gott motstånd mot röta men du kan få det även i ek och speciellt i din konstruktion där du innesluter eken i plast och där det kommer att komma in vatten efterhand. Du måste ju ha hål genom alla botten stockarna för att vatten skall kunna rinna ner till lägsta punkten i botten. Sen är det inte direkt tjockleken som bidrar till styrkan i bottenstockarna (eller i längsgående vägare) utan det är balkens (livets) höjd. Så i ditt fall får du en säkrare konstruktion med distansmaterial av typ divinycell eftersom detta står emot vatten som eventuellt kommer in i konstruktionen. Lika bra skulle det vara att bara tillverka bottenstockar av polyester och väv i en form och få en ihålig konstruktion men detta förfarande blir ju lite struligt för då får du tillverka formar först. Så jag föreslår att du använder polyester samt avstår från ek eller trä i bottenstocks konstruktionen. Ett tips är att plasta in ett elektriker rör i botten under balken som sticker ut ett par cm på ömse sida för att få en kanal så att vatten kan rinna från en sida till den andra. Per Senast ändrad av oceanis | 02 juli 2010 | 09:42

Läs här ! http://www.glasfiberteknik.se/self.html Om det är hål igenom så räcker det inte med spackel eller filler då måste du laga skadan med väv och polyester. Per

Undrar om inte linan vrider sig vid upptagning och att du inte har en ankarsvivel vilket gör att du får korvar på linan. Gör som Terrafobica föreslog, dvs låt linan korva upp sig och försök sedan med en svivel mellan ankare och lina vilket medför att linan kan snurra runt trots att ankaret sitter fast vid upptagningen. Jag menar typ en sådan du hittar på www.hjertmans.se artikel nr 5915-96. Det finns enklare i galvat som är billiga och som man skulle kunna prova med först. Per

Konstigt att du hittat den igen.....du hittade ju samma tjänst för en månad sedan. Smygreklam eller.............?

Oj, oj, du sjunker bara djupare och djupare ner i dyn.................... Läste dina tidigare inlägg i andra trådar och förvånas över att just du tar till med en så låg argumentations teknik som att anmärka på ett par stavfel. Dina meningsbyggnader i andra trådar skulle ju kunna få en svensklärare att gråta Upplysningsvis så är det sällan att ett fartyg med längden 80 fot har ett längd/bredd förhållande som medför att det skulle vara under 4 meter i bredd och med samma höga nivå som du använder i dina inlägg så kan jag då påpeka att det isåfall inte heter båt utan skepp. Min kommentar om kompasser och plottrar skulle tolkas som att min oro, till skillnad från andras inte är fel i den elektroniska utrustningen och inte heller i kompasser utan att dessa bara finns ombord för att dom används. Sen behöver inte fartyget vara speciellt stort, men de flesta leverantörer världen över förser sina båtar/skepp med minst en kompass. Och i mitt fall, som seglar med en båt med två rattar, har därför två fasta kompasser. Självfallet har jag också minst en pejlkompass och i mitt fall sitter den i kikaren. Sen skulle jag väl inte vara så kaxig som du är när du uppenbart redan första säsongen har haft ett par bottenkänningar. Den ena pga att du satt och tittade på ditt ekolod tills du körde på, vilket bevisar att antingen fungerade inte ekolodet eller så kom informationen försent tillsammans med att du inte hann reagera. Detta visar kanske lite på att det inte går att navigera genom att enbart sitta och titta i ett instrument eller plotter. Men som någon skrev, lägg du dina pengar på propellrar istället för det lär du nog behöva. Senast ändrad av oceanis | 28 juni 2010 | 08:18

Jag tycker däremot att det finns en klar poäng att ha en kompass, blyertspenna med en linjal och transportör för att kunna navigera om din GPS på något sätt slutar att fungera. Bättre vore att ha en passare och två transportörer.......och en kompass blyertspenna med inbyggd linjal verkar inte bra. Skämt å sido. Jag har levt vid och på havet samt med fartyg mest hela livet både privat och i mitt jobb, och jag har flera kompasser ombord och två plottrar. Jag är inte så speciellt orolig för att elektroniken skall krångla för den blir bara bättre och bättre med tiden så det är nog det minsta problemet. Men din ringa ödmjukhet inför de nya uppgifter du står inför med navigering i skärgårdsmiljö och med en båt som jag tror är ganska snabb, det är mer oroande. Du förlitar dig på en ÅF som drar i dig något utan att du själv uppenbart tänker eller förstår vad du håller på att ge dig in i och har en tilltro till en plotter som är ett hjälpmedel som blir sämre och sämre ju fortare du kör. De flesta plottrar till fritidsbåtar och speciellt en sådan du antagligen har, har begränsningar i storlek på skärm vilket kommer att medföra att du vid tillräcklig uppförstoring av kortet kommer att förflytta dig så hastigt över skärmen att det kommer att vara svårt att använda den som ett lämpligt navinstrument. Om du drar ner förstoringen så missar du vissa prickar etc som inte finns med i de sjökortslager som då visas. Det stora problemet är att många plottrar idag inte hinner uppdatera tillräckligt fort för att du skall vara på den plats som plottern visar. Dvs du befinner dig redan långt ifrån den punkt du tror du är vid, vilket gör att du lätt gör ödesdigra misstag. Om du möjligen har tagit del av någon kurs i högfartsnavigering eller kanske pratat med någon som gjort det så kommer diu att förstå att navigering i höga hastigheter kräver en helt annan teknik än om du glider fram i 6-7 knop. Det räcker att titta på de som kör fort typ KA med sina stridsbåt 90 eller de som tävlar med racerbåtar, ingen använder i stort sett plottern för sin navigering. Man använder kort och kompass och då oftast en handhållen väl dämpad handkompass, ser nästan likadan ut som de som orienterare använder. Sen är man oerhört påläst på sina kort och har gjort upp sina rutter innan man börjar köra. Man läser naturen, korten och sin position genom snabba krysspejliningar, man litar inte på en plotter som hela tiden ligger en bra bit efter med information. Sen är det så att köra fort innebär också att man inte kan både köra och navigera utan då måste man ha både förare och navigatör. Annars händer just det som hände i helgen när en motorbåt klöv en eka eftersom föraren kollade plottern. Lite ödmjukhet inför andra som varit på sjön, antagligen mycket mycket mer än vad du varit. Övning ger färdighet så börja med ödmjukhet och kom igen om några år med dina klagovisor. Per Senast ändrad av oceanis | 28 juni 2010 | 05:51

Helt säker blir det snyggast att låta varvet göra en ny bit till dig. Dom har full koll på varvet på vilken mahogny du har i båten samt ev bets och framförallt vilken mattlek lacken har. Sen sprutar dom lacken vilket krävs för att få samma yta som du har i din Najad. Du får kanske ändå lite skillnad i färg men det brukar rätta till sig efter ett par säsonger eftersom träet bleks efterhand. Lycka till Senast ändrad av oceanis | 26 juni 2010 | 21:07

Nja...man kan nog bleka bort en del av det mörka med oxalsyra men det är frågan om hur resultatet blir. Du måste nog för att få det så bra som möjligt plocka ner träbiten, göra den helt ren från lack för att sen bleka träet. Sen får du behandla hela biten igen, ev med bets till rätt kulör och slutligen lack. Troligtvis kommer det ändå att bli skillnad, om inte på den biten du fixat, så kommer annat trä ombord att skilja eftersom träet med åren har blekts av solljus och ev uvstrålning. Det är svårt eller nästan omöjligt att få tillbaka den ursprungliga exakta färgen. Sen funderar jag på om det bara kom lite vatten så här brukar det bli efter att träet varit fuktigt lite längre tid. Så har du verkligen sett till så att läckan inte finns kvar och hur ser det ut bakom träet. Det har ju inte kommit inifrån utan du måste ha fått fukt från baksidan så kanske du skulle kontrollera när du får tid hur det ser ut bakom och verkligen förvissa dig om att det inte kommer in mer vatten. Om du aldrig gjort sådana trä jobb är det stor risk att du gör mer skada än nytta med att försöka dig på att renovera till ursprunget. Per

Googlade runt lite på syntetiskolja och hittade ett frågeforum som OK/Q8 hade och när jag läste denna fråga och dess svar så höll jag på att skratta ihjäl mig. Om ett oljebolag bara kan prestera sådana svar så kanske det är lättare att förstå att den stora tilltron till dyra syntetiska oljor i stor utsträckning kan vara en direkt funktion av hur mycket reklam den troende har tagit åt sig. Här kommer det roliga: Fråga: Vad är en delsyntetisk olja och vad ska man ha den till? Antingen vill man väl ha mineral eller helsyntetisk? Svar: Nja. Den delsyntetiska oljan kan ju vara ett bra alternativ för dig som vill prova dig fram. Du kan- ske tycker att steget från mineralolja till helsynte- tisk olja är för stort och då kan en delsyntetisk olja vara en bra inkörsport till den syntetiska världen. Den delsyntetiska oljan är ju en blandning av vanlig mineralolja och syntetiska oljor. Med en delsynte- tisk olja i motorn får du helt klart bättre egenskaper än med en mineralolja, men det är fortfarande en bit kvar till den härliga värld som de helsyntetiska oljorna erbjuder! Herregud säger jag bara.................VILKEN HÄRLIG VÄRLD Senast ändrad av oceanis | 26 juni 2010 | 12:50

Antagligen inte Men helt säkert är att mineralolja är tillräckligt för en normal marindiesel.

Syntet är inte bara dyrare utan direkt förbjuden/skadlig att använda i vissa marinmotorer, tex Yanmar. Helt enligt tillverkarens serviceblad. http://www.yanmar.se/Portals/0/docs/yanmar_olja_glykol.pdf

Det är så roligt att läsa alla dessa tyckande om oljor som cirkulerar på alla forum oavsett om det är bil, båt, mc, lantbruksmaskiner eller lastbilsforum. Men för er som har en Yanmar motor i båten kanske skulle läsa detta serviceblad från Yanmar först och sen bestämma vilken olja ni skall köpa. http://www.yanmar.se/Portals/0/docs/yanmar_olja_glykol.pdf Det intressanta är att det nog inte är så olikt andra marinmotortillverkares krav. Något annat som är intressant är att mineraloljebasolja i grupp 1 och 2 dvs rena mineraloljor står för mer än 85 % av världens motoroljor. Undrar i vilka motorer man häller denna eftersom alla användare och tillverkare verkar förespråka syntetoljor före mineraloljor. Per

Absolut ! Det är vanligt med mineralolja till dieslar. Ta tex volvo penta som rekomenderar olja i CD kvalitet för ganska nya maskiner. CD kvalitet är ju en ganska låg kvalitet och deras olja som dom har i blå dunkar är ju mineral. Men på forumet verkar det ibbland som om det är viktigast vad det står för fabrikat på flaskan än vilken kvalitetsdeklaration oljan har så man vågar knappt uttala sig här i detta ämne

Jodå det finns relä, även om vi kanske istället skulle kalla dom kontaktor, till bogpropellrar. Det sitter en stor kontaktor i min båt till bogproppen. som i sin turs styrs av ett par små reläer i kontroll enheten. Men det är helt rätt att strömmarna blir flera hundra amp så det skall till rejäla saker. Det borde vara lätt att hitta detta i närheten av bogpropellern eftersom den oftast sitter i närheten. Vad är det för bogpropeller?? Per

Principen är att ett fartyg (båt och skepp) har sin nationalitet bestämd av vilken stat som har registrerat fartyget och som gett det rätten att föra dess flagg. Det måste föreligga ett verkligt samband mellan staten och fartyget. Problemet är att visa sambandet och därför bör ett nationalitetsbevis utfärdat genom nationell myndighet medföras. SXK är inget officiellt intyg men accepteras av vissa/många länder. Bäst är att ha ett bevis utfärdat av svensk myndighet (transportstyrelsen) eftersom det då inte råder någon tvekan. Varje stat har skyldighet att utfärda sådant dokument, vilket du som bekant kan få även för en båt. Reglerna om vad som är ett samband brukar definieras som var huvudägaren har sitt medborgarskap och för juridiskperson sitt säte. Men eftersom en eu medborgare har fri rörlighet kan man också ansöka om att registrera sin båt i annat eu-land. Men tillbaka till din konkreta fråga. Finessen med att det otvetydigt är ett fartyg med en bestämd nationalitet, är att juridiskt så råder det ingen tvekan om vilka lagar som gäller för fartyget beroende på var man är på havet. Principen är att nationell lag gäller ombord, så om det är en svensk båt så gäller svensk lag. Du kan bla segla med den nautiska kompetens som gäller i Sverige. Kom ihåg att många andra eller flertalet länder har hårdare regler för vilka examina du behöver för att framföra ett fartyg. Om du skall passera annat territorialhav så har du alltid rätt till detta enligt de internationella regler som gäller vilket inte gäller för statslösa fartyg. Du har också en massa andra rättigheter enligt intenationell rätt som du aldrig kan hävda om du har ett statslöst fartyg Att inte ha något bevis alls innebär att ditt fartyg klassas som statslöst och det spelar ingen roll vilken flagga du hänger på för det blir statslöst. Om det finns en gammal registrering kan det möjligen bli så att det anses som att flaggstaten följer den tidigare registreringen. Men det är inte säkert. Ett statslöst fartyg har inte de rättigheter som gäller enligt havsrättskonventionen. Försäkringsmässigt så kommer du naturligtvis att få frågan om vilket som är din hemmahamn vilket innebär att om det senare råder tveksamheter om det var rätt, så kan du troligen bli utan ersättning eftersom premierna i många fall baserar sig på de jurisdiktioner som din båt seglar under. Så sammanfattningsvis kan man säga att juridiken blir mer komplicerad om du inte väljer att se till att båten har en nationalitet. Sen vilken du väljer beror på dig men för normalsvensken är det lättast att följa svenska regler och ha ett svenskt nationalitetsintyg.

Om den är över 12X4 m så är det en skeppsregistrering som gäller och som tidigare nämnts så tar det lite tid och kräver en del ritningar som kan vara svårt att få ut av varvet. Jag hade själv detta bekymmer trots att jag köpte av känt stort varv. Så jag fick lyfta båten i sverige för mätning av, på den tiden ; sjöfartsverket. Men som sagt det går att få ett tillfälligt nationalitetsintyg för ett skepp men det gäller bara under begränsad tid. Antingen seglar man till sverige och lyfter för mätning eller tar en mätning i utländsk hamn men då får man bekosta resor etc för inspektören. Om det är en båt blir det genast lättare och då behövs egentligen inte så mycket. Att tänka på är att om båten flaggas i annat land än sverige så krävs det nautisk kompetens enligt det landets krav vilka i många fall är strängare än de svenska som egentligen inte kräver något för en båt. Likaså får man tänka på att svensk nationell lag gäller på ett svenskflaggat fartyg på internationellt vatten och det är samma för alla fartyg på internationellt vatten att den nationella lagen för flaggstaten gäller ombord. Allt blir normalt mycket enklare för en svensk om man har båten registrerad som svensk när man seglar omkring internationellt. Per

skepp eller båt ?

Jolpan

Jolpan är bra och trevlig plats att ligga på på midsommar. För de som har barn och vill dansa kring majstång så finns det även sådan i land. Per