oceanis

Håller med Westerly och tror faktiskt du får problem med att tankinnehållet rinner tillbaka in i toalettstolen igen. Om du tänker använda typ Jabsco toalett, elektrisk eller handpumpad, så är det så att backventilen emellanåt läcker tillbaka det vatten som står i slangen. Har haft tre båtar med jabsco toalett och tank med inloppet på toppen och någon gång har alla dessa läckt tillbaka det vatten som blir kvar i slangen efter spolning. Detta är ett mycket vanligt problem som du kan läsa om i andra forum också. Jag har aldrig haft problem med sedimentering men jag spolar alltid lite extra för att få ganska mycket vatten i tanken. Naturligtvis, precis som Weasterly också skriver kan du inte vänta månader innan du spolar. Rekomenderar stark att du fixar inloppet på tanktoppen. Det kan inte vara en tillfällighet att de flesta konstruktionerna av toatankar ser ut på det sättet. Per

Det är ju iofs inget att bry sig om för i de flesta fallen används det nog mer som en reklamgrej för att kunna sälja så stor bår som möjligt enligt pappret. Men faktum kvarstår att når sjöfartsverket mätte in min båt för att få den registrerad i skeppsregistret var det just längden över allt där pulpit etc räknades med oavsett om den enbart var bultat dit.

Enligt internationella sjöfartsregler räknas all fast utrustning, så även fastskruvat peke, pulpit eller badbrygga. Man räknar allt som sitter fast på båten oavsett om det är skruvat dit, plastat eller svetsat. Enbart lös utrustning räknas inte. Så ditt påstående är nog inte helt korrekt. Påstår Per

Nja.......du har alldeles rätt i att det skiljer en del. Och jag vet om att det finns några tillverkare som kör med stålram i sina konstruktioner. Och precis som du själv skriver så är det förenat med stora kostnader och antagligen enorma den dagen ramen måste bytas. Om vi först tar min grundtanke med inlägget så var det ett inlägg för att bemöta tron på att allt svenskt från Orust är bra och allt annat dåligt. Vilket tycks vara en uppfattning som delas av många. Är det inte det ena så är det det andra. Nu senast i det inlägg jag bemötte var det fel plast man använde om jag nu skall hårddra det hela. Och inlägget får man uppfattningen att nya material är sämre för att de blivit felreparerade. Jag tror att en grundstötning i rejäl fart 6-8 knop gör skador på båtar med fenköl av sådan art att det är förenat med mycket stora kostnader. En normal reparation idag ligger på ca 300-500 tusen på båtar med fenköl när skrovet fått tillsynes små skador. Det är oavsett om den är tillverkad på Orust, Frankrike eller i Tyskland. Vet inte hur jag skall tolka din mening Men att påstå att alla båtar tål grundkänning lika är lika sant som att alla bilar är lika säkra att krocka med. Jag påstår inte att de tåler grundkänning lika bra, jag påstår att de tar stor skada av grundkänning oavsett om de är tillverkade på Orust eller någon annanstans. Att du skulle klara dig från skador när du går på hårt bara för att du har en stälram är nog en tveksamhet. Skador får du och dom är inte billiga att reparera. Det är naturlagar som bestämmer det hela. Om du plötsligt skall gå från tex 6 knop ner till 0 knop med en 8-10 tons segelbåt så måste energin tas upp någonstans och även om du fördelar ut denna med hjälp av en stålram så är det något som skadas. Kanske inredning eller annat. Tillverkningssättet som tex Beneteau använder med en inplastad innerliner/modul har också sina förtjänster. Det finns inget känt fall där en sådan båt tex tagit så stor skada att den förlist pågrund av grundkänning även om skadorna blivit omfattande att reparera. Så än en gång det finns förtjänster med olika konstruktioner, för och nackdelar finns det med allt. Per Senast ändrad av oceanis | 25 januari 2008 | 17:22

det finns i princip tre längder när det gäller båtar 1. Längd i vattenlinje 2. Skrovlängd 3. Längd över allt (LOA) LOA är av betydelse när det tex gäller att bedömma om det är ett skepp eller båt (12x4 meter) samt när du betalar för kajplats. Vissa tillverkare anger LOA för det ser ju bättre ut i reklamen. LOA är inkl peke och badbrygga etc dvs den maximala längden. Per

Det var väl en Bavaria tråd.........och inte en Beneteau tråd eller...???? Byggsättet på Bavaria och Beneteau skiljer, likaså skiljer dessa båtar sig från tex Sweden Yachts sätt att bygga. Trots det har jag sett den sist nämnda efter att ha gått på i 5-6 knop, en reparation som kostade mer än 400 tusen att reparera- Det är nog inte så stor skillnad på kostnaderna oavsett vilken båttyp som går på. När det gäller båtar som har fenköl vilket till största delen gäller nyare båtar så blir skadorna stora oavsett märke. All belastning och kraft koncentreras vid grundstötning till en och samma punkt i botten precis bakom kölen vilket kommer att få till följd att skrovet skadas i denna region. Detta gäller alla och får samma påföljd för alla båtar. För att reparera på ett riktigt sätt måste stora delar av inredningen plockas ut vilket drar enorma kostnader därav de stora beloppen vid reparation. Sen är det ju så att det finns enormt många fler Bavarior och Beneteau båtar så statistiskt sätt bör vi ju se fler sådana på reparationsvarven än tex båtar från Sweden Yacht, då dom inte levererar så värst många per år. Inlägget tar ingen ståndpunkt för eller emot Bavaria utan har bara en åsikt om att det börjar bli lite tjatigt att höra hur fantastiskt bra alla gamla svenska båtar är, för dom kan man tydligen misshandla hur mycket som helst utan att det händer något. Tror vissa uppenbart......!! Att tycka att det är bättre med polyester som våra egna båtar är byggda av på Orust verkar väl lite att ta i eller samma som att tycka att det var bättre förut minsann....- Polyesterplast är billig och har haft stor användning inom båtindustrin under många år dock är väl inte detta ett likhetstecken om att det skulle vara bäst. Epoxy är tex en av de mest avancerade matriser man använder i dag. Dess mekansika egenskaper är mycket goda, men priset är högt och epoxy är starkt allergiframkallande, varför stora krav ställs på arbetsmiljön vid hantering av epoxy. En tredje typ som fått stor användning på senare tid är vinylester, vilket kemiskt sett något förenklat kan sägas vara en kombination av polyester och epoxy. Vinylester har bättre mekaniska egenskaper än polyester, men är inte lika aggresivt som epoxy vad gäller allergier och miljö. Därför är det nog snarare ett modernt sätt att få en stark konstruktion med andra egenskaper typ låg vikt på skrovet. Att det krävs olika metoder att reparera och att inte blanda olika material utan att veta vad man gör har inget med att båtarna typ Beneteau skulle vara sämre än de på Orust byggda. Det är möjligen bara ett bevis på att den som reparerar kommer från Orust och tror att allt som kommer därifrån är bäst. Påstår Per

Jag har 80 liters tank och om du är 4 pers en helg så blir den full men jag/vi spolar mycket för att slippa stopp i systemet. Jag skulle INTE göra den 37 utan 55 annars kommer du att ångra dig. Den blir alltid full när du ligger sämst till. Och att behöva lämna sin förtöjningsplats för att segla ut och tömma är inte roligt. Per

Förstår inte vad det har med diffusionstäta slangar att göra. Dessa sitter på de ställen där avföringen passerar typ från toalettstol till tank och från tank ut i havet. Den sk vented loppen sitter på slangen som tar in vatten till spolningen från havet och det brukar ju inte vara en diff. tät slang eftersom den är som vilken vattenslang som helst och har ingen kontakt med avföringen. Den är ju inte ansluten till varken septik tank eller toalettstol utan till en vattenpump som trycker in vatten till systemet. Du är nog lite fel på det hela.....tror jag. Det har inget med att slarva att göra att inte stänga ventiler för inte springer du väl och öppnar/stänger bottenventilen varje gång du skall gå på toaletten när du är ute med båten. Vi pratar inte om tömning av tanken om det är det du tänker på utan intag av vatten i en elektrisk toalett.. Per Senast ändrad av oceanis | 18 januari 2008 | 10:05

Glömde att skriva att om du inte instalerar denna så är risken stor att du får havert verkan och fyller både toalett och båt med vatten. Håller inte med x-mannen om att det är för att man skall friskriva sig, det är en realitet. Per

Jodå det är standard med vented loops på de flesta eltoaletter. Jag har det själv på mina i min Beneteau och detta är orginal monterat och ingår tex i Jabscos eltoaletters monterings sats. Jabsco har dessa som tillbehör och de bör förses med en elektrisk solenoid som stänger/öppnar när man manövrerar elpumpen eftersom det inte fungerar så bra annars. Hittade delarna på nätet kolla här för 1. vented loop http://www.hodgesmarine.com/Jabsco-1-1-2-Vented-Loop-p/jab29015-0010.htm och här för 2 solenoiden http://www.whitworths.com.au/main_itemdetail.asp?cat=133&item=92978&intAbsolutePage=7 så förstår du nog hur det skall se ut. Per

Det stora problemet är inte för dom som har plats utanför bron utan för alla de seglare som har sin plats på de innre sidan av bron och som inte kommer ut förrän i mitten på juni. Det lär väl inte vara så enkelt att masta av och på, varje helg man skall ut och segla. Då går nog helgerna till detta istället för att det man hade tänkt att göra. Att hitta tillfälliga platser utanför bron lär inte vara så lätt och det medför ju en kostnad också. Precis som CIARAUD skrev så hade det varit bättre mitt i semestern då man hade tid att segla den långa vägen runt om. Nu är det helt omöjligt att bedriva någon form av vettig helgsegling om man inte enbarrt vill segla i Mälaren.

Reparation !!!! Alla normala människor tycker ju att det kunde göras nu under vintern, så dock inte Stockholms stad !! Per

Ja tyvärr lär det vara sant. Den skall vara helt stängd från 14 april till 15 juni och länstyrelsen fattade beslut om att det var ok den 19 december och nu är det bara regeringen som kan upphäva beslutet. Per

Jag tror att vi är av samma åsikt. Dvs att tömma båttoan är inget problem eftersom det är den naturliga fas som vi levt med i tusentals år. Dock vill jag citera Stockholmstads hemsida avseende tex kvicksilver i rötslam: Slammets innehåll av kvicksilver har till cirka 90 procent sitt ursprung i användningen av amalgam. Det kan röra sig om amalgamfyllningar som nöts, utsläpp från tandläkare samt läckande rörsediment som beror på historiska utsläpp. En intressant sak vilket ger lite näring till mina dubier om att samla all avföring på ett och samma ställe för anrikning. Små portioner här och där som vi gjorde förr kanske trots allt är bättre. Därför tömmer jag toan till havs ytterliggare något år till någon övertygat mig om motsatsen. Per

Debatten kan bli lång ända till sommaren. Men, om vi går tillbaka till basic och tar en funderare på alla båtar som är ute i skärgården och där vissa av dessa båtägare undgör sig över att vissa har septiktank och dumpar i havet. Många och det är många som inte har tank och som då istället väljer att gå upp i skogen för att fixa till det. Frågan är då, vilket som är värst, att dumpa det på marken eller i havet för inte är det mer miljövänligt det ena eller det andra tror jag. Utsläppet är konstant så att säga. Många tycks tro att om man går på en toalett (vatten) eller om man sugtömmer tanken så har vi inget miljöproblem. Precis som x-mannen påpekar så är miljöpåverkan ganska stor bara att logistiskt fixa sugtömning. Tillkommer kemikalier som måste till vid reningsverket etc. Jag tror att det inte på något sätt är mer miljöovänligt att som jag gör, dumpa vätskan från tanken ute till havs. Hellre det än flygande dasspapper och skit på båtskorna så fort man försöker gå upp på land i en naturhamn. Per

Håller helt med Eilean ! En kätting är inte stom som en järnstång förrän den är helt sträckt vilket nog aldrig kommer att hända i Svenska sommar vatten. Förutsätter att du skickar i minst 3 gånger djupet när du ankrar. Den bågform som kättingen får när den hänger ner är tillräcklig för att fungera som en dämpare Har svajat med enbart kätting i minst 10 år utan att någonsin få kättingen så sträckt att det skulle vara något problem och jag seglar normalt mellan april-november. Per

Intressant debatt mellan Fjollberg och X-mannen. Själv står jag definitivt på x-mannens sida i debatten. Har under massor av år funderat på vettigheten i att använda rent friskt vatten till transport av avföring vilket vi gör i våra vattentoaletter varje dag. Det vi gör är att transportera avföring till ett och samma ställe för att där anrika all tungmetall i det rötslam som är restprodukten efter rening. Att tro att om vi använder toaletter i land alt. suger upp skiten och kör den till reningsverket så har vi löst ett problem är så otroligt fel. Rötslammet är och förblir ett gissel som sprids på åkrarna om nu någon bonde tar emot den. För att i värsta fall rinna ut tillsammans med all annan överskotts gödning som kommer ut via det lakvatten som rinner ner i åar och vatten drag för att till sist mynna ut i havet/sjön igen. Kretsloppet är konstant hur vi än vänder och vrider oss. Själv tror jag på att det är bättre att man sprider avföring jämnt över vår jord istället för att koncentrera tungmetaller till ett ställe. Vad gäller äckelfaktorn så tycker jag att det är värre att trampa omkring på Ängö i all skit som det finns där. Ligger numera alltid på svaj i Napoleonviken och går aldrig i land längre av just den anledningen. Per

Du paddlar väl också så att du inte släpper ut avgaser...........?

Helt makalös kommentar. Inte fan håller du dig hela sommaren för då är du ett mänskligt under. Möjligen äter du på skitiga tallrikar och lagar mat i odiskade kastruller. Om du har en hink, potta eller en toalettstol så är du väl varken mer eller mindre miljövän. Det du återbördar i kretsloppet är väl konstant oavsett hur du bär dig åt när du skiter under sommaren. Per

Alla ni som tycker att det skall sugtömmas, har ni kollat hur många ställen det finns att göra detta på längs Sveriges kuster !! Det krävs nog stora septitankar ombord för att detta skall fungera eftersom det idag inte är speciellt vanligt med sugtömmning i hamnarna. Tyvärr !! Hur löser alla ni som har så mycket miljötänk era behov under sommaren i skärgården. Samlar ni upp urinen i dunkar och bär i länd eller......... När ni går upp i skogen i naturjhamnarna bär ni skiten tillbaka i båten och var gör ni av pappret. Per

Det verkar som du verkligen har liten erfarenhet av Stockholmsskärgård....... :-) Hur kan du påstå att en stor del av skärgården ligger strax under ytan. De största delarna har djup som även de mest djupgående båtarna klarar. Inte ovanligt med 20-50 meters djup. God fortsättning på julen ! Per

Hej igen ! jag vill absolut inte debattera med dig för jag tycker du har bra åsikter och läser dina inlägg med nöje. Tror vi har ganska lika uppfattning i många saker bla svajankring som vi kommenterat tidigare. Det är alltid ett svårt kapitell att optimera sin båt eftersom det i grunden kräver många överväganden och framförallt så måste den som skall använda båten försöka fundera igenom vad man vill med sin båt. Jag håller med om att om man kanske planerar segla den mesta tiden i skärgården så tycker jag som du att man kan välja en något grundare köl och precis som du nämner så är Linjett en mycket fin båt för just detta ändamål. En båt som är konstruerad och byggd på ett varv som har skärgården in på knuten. Ett tips till trådskaparen är kanske att specificera lite mer vilka vanor och vad man tror sig vilja i framtiden. Finns det ambitioner att ge sig av längre eller att vara på andra ställe mesta dels av tiden än skärgården så kanske vi kan brainstorma kring detta. Per

Hmmm..... håller ej med dig riktigt. Jag är inte prestandaorienterad utan en normal seglare som gillar att segla i öppna vatten. Jag pläderar inte för stort djupgående men faktum kvarstår att du har bättre höjdtagning och också normalt mindra avdrift. Om man bestämt sig för att bara vara i skärgården eller tror sig att man sällan seglar i öppen sjö så håller jag med dig om att man kan välja en båt med mindre djupgående. Själv är jag uppväxt med båtar på den västra sidan av Sverige och har bara varit seglande här uppe i Stockholm ca 8-9 år. Därför föredrar jag kanske mer seglingsegenskaper för öppet vatten. Svenskarna må ha utvecklat skärgårdskryssaren, eller rättare sagt någon i Stockholms området utvecklade den för skärgårdssegling. En ganska värdelös båt i vatten från Kalmar och västerut eftersom den skär rakt igenom vågorna, som kan vara ganska stora om du kommer ner mot Hanöbukten. Personligen älskar jag dessa båtar för dom är otroligt fina och vackra men de fungerar bäst inomskärs i en fantasktisk skärgård som i Stockholm. Om man är en familjeseglare och vill att hela familjen skall trivas så är det nog inga skärgårdskryssare vi pratar om. Kryputrymme, hink till toalett och bad i havet......du har fel. Detta är i allra högsta grad entusiastsegling och definitivt ingenn familjesegling! Dagens moderna båtar som är lätta och har helt annan utformning anser jag kräver att man försöker välja allt för att seglingen skall bli bra och att alla ska trivas. Att kölen sen blir lite djupare är ett lite mindre problem eftersom skärgåden tillåter oss att lägga till vid massor av ställen. det är enbart fantasin som sätter gränser och möjligen de gamla kompisarna som har motorbåtar och som kan gå in på alla platser. I nödfall kan man svajankra och ta jollen in till berget om man måste upp där. toalett finns ju normalt ombord så det brukar inte sätta gränser. Tror fortfarande på att seglingsegenskaperna skall prioriteras före en eventuell favorit hamn med litet djup. Per

Hej Förstår din frustration och ditt inlägg till fullo. Men kanske man ska ge det en chans trots allt. Jag vet att det försökts flera gånger här med att få till något men du måste betänka att forumet trots allt är begränsat till de som finns här och läser. Jag har i många år varit engagerad i massor av frivillig verksamhet och det är alltid samma sak, ett fåtal som ställer upp och drar det hela för att något ska hända. Om Vi Båtägare ställer upp och är beredda att fixa det hela så tror jag trots allt att dom kan få till det, eftersom dom har andra möjligheter att nå en större skara via bla sin tidning och också få till sponsring av tex sjösättnings ramper etc hos bla annonserande företag. Jag tror på att ideen har en större möjlighet att lyckas jämfört med de försök som gjorts via forumet. Det jag tycker är trist är om det blir begränsat till motorbåtar eftersom vi är många seglare som skulle tycka det vore kul att vara med. Jag tillhör dom seglarna som trivs ganska bra med motorbåtar omkring mig oavsett om dom går fort eller sakta Per

Hej Jag seglar med ett djup på 2,1 meter och tycker détta är ok. Du tar mer höjd med en djupare köl och har mindre avdrift. Många anser att det inte spelar någon roll men detta kommer mest från de som har köpt en grund köl. Naturligtvis är det lättare att komma in i naturhamnar desto grundare köl du har men jag har aldrig blivit hindrad från att hitta bra platser. Vissa hamnar kan vara svåra tex har jag problem om jag skall in på Möja tex. Jag föredrar bra seglingsegenskaper oavsett om jag skulle missa någon plats att ligga på för det finns tusen andra bra i Stockholmsskärgård. Per