Gå till innehåll
torsdag 20 februari 2025

oceanis

Medlemmar
  • Innehålls Antal

    1 160
  • Gick med

  • Besökte senast

Allt postat av oceanis

  1. Du beskriver sprickans utbredning som om den gick från för till akter, vid grundstötning brukar man på en fenkölad båt få en spricka som går tvärs båtenslängdaxel precis bakom kölen. Det är dock inte helt säkert att den utbreder sig så, men ganska vanligt. Om det är en sådan spricka så har den troligen med grundkänningen att göra och då finns det nästan alltid delaminering under gelcoaten. I svåra fall kan du också få skador i balkar och inredning. Jag skulle inte kasta mig på och börja slipa utan jag antar att du är försäkrad och då är det ett klart försäkrings fall och skall anmälas, besiktigas och sedan repareras. Kostnaden för en reperation pga grundstötning kan variera men brukar snabbt springa upp i kostnad. Därför bör du anmäla till försäkringsbolaget och få din båt besiktigad innan du själv börjar fixa. En besiktning kan ju bara leda till att man konstaterar att det inte är någon fara utan bara en gelcoat skada vilket verkar mindre troligt efter att du gått på grund. Men det blir svårare att få skadan täckt på försäkring om du slipat och börjat reaparera innan besiktning. Per
  2. ”1903 härjades svenska kuster av svåra stormar som krävde många människoliv till sjöss. Samma år hölls en världskongress om sjöräddning i Tyskland. Där dömdes Sveriges förmåga att rädda skeppsbrutna ut som efterblivet. På kongressen deltog Albert Isakson, skeppsbyggnadsingenjör vid engelska Lloyd. Beslutsamt åkte han hem till Sverige för att sprida budskapet och få till stånd en förändring. Svenska staten visade ett ljumt intresse för Albert Isakssons vision om en effektiv nationell sjöräddning. Istället samlade han privata företrädare för svensk sjöfart till ett möte i Stockholm den 1 juni 1907. När det avslutats hade en organisation bildats – Sällskapet för Räddning af Skeppsbrutne.” (Citat från SSRS hemsida) Och du som den inbitne skärgårdsmänniska som du är, borde veta att än idag så har inte statens intresse blivit mycket bättre. Om du förlitar dig på de resurser som kan erbjudas av stat och kommun så ska du inte vara för säker på att bli räddad i ett nödläge till sjöss. Om du följt utvecklingen inom bla marinen så kanske du vet att denna mer eller mindre är nedlagd numera, de har inte resurser som dom hade på tex 70-80 tal för att gå till sjöss. Staten har bla beslutat om att inte flygvapnet skall använda sina helikoptrar för räddningsuppdrag utan detta är numera utlagt på en privat entreprenör till mycket större kostnad än tidigare. Likaså har kapaciteten minskat enormt eftersom den privata entreprenörens maskiner inte har samma räckvidd och uthållighet. Kustbevakningen och polis ställer upp i mån av tid och möjlighet. Polisbåtar finns bara i Stockholm och Göteborg så detta lär inte vara något att förlita sig på. Kustbevakningen finns också stationerade på begränsat antal platser. Och listan med statliga ICKE resurser kan göras lång. Historiskt så har alla till sjöss haft ett ansvar både moralisk och lagligt att hjälpa varandra vid ett nödläge. I början av seklet var det mycket vanligt att det var fiskare, invanda skärgårdsbor etc som engagerade sig i SSRS. Så är det även nu men det har kommit till en massa andra frivilliga som med fara för sitt eget liv ger sig ut i de mest ogynnsamma väder för att försöka rädda människor i nöd till sjöss. Tyvärr är det så att den ”ambulansinsats” du tror finns, finns inte. Åtminstone inte i statlig och kommunal regi. SSRS är fortfarande en organisation som finns längs hela Svenska kusten och som har resurser i form av människor och materiel som fungerar och som ALLTID ställer upp oavsett väder eller fara. Dom kommer naturligtvis att ställa upp för dig också oavsett om du inte har råd att pröjsa ett par hundra kronor eller inte. Dom gör ingen skillnad på människor utan de är medmänniskor med koppling till båtliv, hav, fiske, sjöfart etc som vet att nästa gång är det deras tur och därför vill göra sin insats frivilligt och utan betalning för att hjälpa. SSRS är den enda fungerande räddningstjänst till sjöss som finns i Sverige. Inte ens dina öbor till grannar som du vill skriva avtal med kan göra en bråkdel av detta och inte heller är dom spantade att bedriva en räddnings aktion för att rädda dig när du befinner dig i en nödsituation. Däremot är säkert många av dina grannar själv med och sponsrar SSRS såsom jag tror att tex varenda en fiskare eller annnan sjöfarare gör. Det är nämligen något som man som invand sjömänniska gör utan att ens tveka för man vet att någon gång kan jag sitta i beknip och måste ha hjälp. Och till sjöss hjälper man varandra, men då måste det finnas båtar och utrustning för detta och det är för detta ändamål du betalar dina hundralappar. Per Senast ändrad av oceanis | 02 april 2008 | 07:28
  3. Tyvärr så hjälper nog inte värmefläkten så mycket. Om vattnet varit där en längre tid så är nog plywoodskivan rutten och styrkan har försvunnit även om du lyckas torka ur akterspegeln vilket kommer att ta en evighet. Men innan du får panik så är, naturligtvis beroende på hur båten ser ut, allt möjligt att reparera. Skivan finns där för att få styrkan och den bör ersättas från antingen in eller utsida. Kasta dig inte på med vinkelslipen utan fundera noga igenom vad som behövs göras och hur stor bit som skall bort. Om du är händig och tycker det är roligt att fixa så går det att plasta med bra resultat och reparationer om dom inte är för stora går att göra själv. Plastjobb är lite smutsigt och möjligen kan det lukta illa men det är lite olika uppfattning om detta. Själv lider jag inte av lukten. Det finns massor skrivet om just plastreparationer här på maringuiden och om du surfar runt. Kolla lite på Nils malmgrens hemsida så hittar du en del där också. http://www.batepoxi.se/SV/ Om du inte vill eller känner för att reparera så se till att få priser från olika firmor för det varierar mycket på priset. Vet inte var du bor men i Stockholm så finns det ett par små enmans företag som gör enormt fina plastjobb så ta det lugnt. Båten är inte förlorad enbart lite skadad och går att reparera till nyskick utan att du bli ruinerad. Per
  4. hahaha, var försiktig med skämten så här den 1a april och hetsa inte upp folk så här tidigt på morgonen.
  5. FOGAS i Stockholm säljer adapter så att du kan använda olika flaskor till befintlig regulator Per
  6. Otroligt naivt inlägg och uppenbar brist på kunskap om vad SSRS är och vad dom står för. Uttrycket privat räddningstjänst vittnar om total okunskap i hur svensk sjöräddning fungerar. Om du menar privat assistans vid tex motorhaveri och inte sjönödssituation så bör du nog uttrycka dig tydligare. Per
  7. Lahegas produkter är superbra. Om båten är mycket sliten kan du precis som tidigare inlägg påpekade använda deras Powercut 11 men deras Supercut no 10 för är lite grövre än 11an och tar bättre men var försiktig. Om du har riktigt dålit gelcoat bör du fundera på Abralon och testa detta först och framförallt innan slipning med 800 och 1200 papper. Lahegas 37A o B är bra förseglare men det måste vara helt ok innan du lägger på detta för annars blir det inte bra. Inget blir bättre än underarbetet. Det finns mycket skrivet om Lahegas produkter på deras hemsida och du måste använda maskin för att polera med. Och framförallt inte göra felet som många gör att lägga på för hand och försöka polera upp det torra medlet med maskin. Maskinen skall slipa polera med medlet och sen är det bara att torka av med en duk. Per PS det finns ingen enkel metod !!!!!!!!!! DS Senast ändrad av oceanis | 31 mars 2008 | 10:25
  8. Ska du ha den fast installerad vilket jag förmodar så får du borra/såga och montera en skrovgenomföring och en kulventil under vattenlinjen. Använd armerad slang från kulventil upp till pumpen och sätt pumpen ovan vatten linjen om det är möjligt men så närma inloppet som möjligt för att unvika tryckfall i sugledningen. Dra upp slangen i en sk svanhals om pumpen sitter under vattenlinjen. Per
  9. Det finns ett special kit för att använda till att spola rent båten med. Finns på de flesta båt affärer och tillverkas av Johnson Pump. se länk: http://www.johnson-pump.com/JPMarine/products/watersystem/aquajet_washdown_kit.html Pumpen tåler att gå länge och har ett tryck på ca 5 bar. Har den själv och den fungerar bra. Om du har för lågt tryck så får du inte bórt skiten. Men det viktigaste av allt är att du inte kan använda tex en länspump för den har en tryckfallskurva som i princip inte ger något flöde vid 2-3 bars tryck. En tryckvatten pump till dricksvatten skulle gå att använda. Per
  10. Visst håller jag med dig om att en 30-hästars motor släpper ut en del skit. Förstod din lite skämtsamma kommentar och reagerade egentligen mer på besiktningsmannens kommentar som inte säger så mycket och inte kan användas till någon vettig analys- Är för den delen själv en seglare som också gillar motorbåtar.
  11. Vill inte debattera miljö här...men blandar du inte äpplen och päron. Felet med att tala om timmar är att detta säger inget om mängd utsläpp över huvudtaget. Jag förmodar att en segelbåtsmotor på tex 30 hk förbrukar mindre än en motorbåtsmotor på låt säga 300 hk. Två icke orimliga motorstorlekar. Tror att segelbåten gör av med ett par liter per timme och motorbåten minst tio gånger så mycket Betvivlar därför att miljöpåverkan skulle vara lika för dessa motorer. Om man använder timmar som enhet vid en jämförelse så får man i alla fall inte reda på något om miljöpåverkan. Inte heller hur långt i distans man gått under en sommar för motor. Enbart att motorn varit i gång ett visst antal timmar som egentligen inte säger något om seglares resp motorbåtsägares vanor. Jämförelsen som besiktningsmannen gjort är värdelös om man vill jämföra dessa två typer av båtar. Per
  12. Håller inte riktigt med om att selftailing inte skulle vara så mycket bättre. Men precis som du skriver så beror det bla på hur du seglar. Enligt mitt förmenande beror det nog mer på hur stor båt och segel du har och hur jobbigt det skall vara att segla om du inte skall välja S.T vinchar. Med en stor båt/mycket segelyta så blir krafterna så stora att hantera och att lägga av mot någon typ av avlastare blir ganska svårt att hantera och framför allt blir det svårare att tex segla ensam. Väl dimensionerade vinchar med selftailing gör att även mindre starka besättningsmän kan hjälpa till. För övrigt har jag precis uppgraderat till en storlek större skotvinchar på min egen och det var lätt att göra. Gjorde precis som någon skrev tidigare, vrid dom ett kvarts varv, oavsett om diametrna på hålbilden är större. Försänk de gamla hålen med en försänkare och spackla igen dom med glasfiberspackel. Jag körde finlir så jag slipade ner spacklingen med en Dremel och la gelcoatspackel överst och slipade/polerade så att det blev som om det inte suttit några mindre vinchar där tidigare. Egentligen onödigt eftersom de nya täcker lagningen men det känns åtminstone mentalt bra att det ser fint ut under vinchen Köpte själv Harken eftersom dom har haft eller har ett erbjudande just nu med vad jag tror var 35 % rabatt. Tidigare har jag haft Lewmar men tycker att harken verkar ett strå vassare. Andersen ser fina ut men har ett högre pris och ingen har kunnat förklara vad som är bättre med dessa och vad som motiverar det högre priset.
  13. Helt riktigt tänkt Håller med till hundra procent- Naturligtvis kan man inte jämföra timmar på det sätt som besiktningsmannen gör. En motor båt som gör 30 knop kommer ju fem gånger så långt på en timme jämfört med en segelbåt med 6 knop. Så ett mer riktigt betraktande skulle väl vara hur långt seglare resp motorbåtar tar sig via motor. Per
  14. Med den vattenförbrukningen skulle jag skaffat egen anläggning. Du har ingen aning om vattenkvaliten i hamnar kring medelhavet, vi är bortskämda med att allt kommunalt vatten i sverige håller hög kvalitet och kan tankas i tank okontrollerat. Tyvärr kan du få stora problem med en feltankning i Grekland som ställer till det för lång framtid i dina tankar med kloreringar etc som följd. Det är nog inte tillgången som skulle bekymrat mig så mycket som kvaliten du får därnere. Om du gör ditt eget vatten så har du åtminsone koll på det hela. Det finns vissa saker att tänka på. Försök att köra watermakern ute till havs och inte i hamn, du kan skada membranen om du drar in olja och diesel som ofta finns i dessa hamnar. Köp inte för stort reningsverk, det är bättre det får gå lite ofta det mår det bäst av. Var noga med backspolning och rengöring om du inte använder det på ett tag annars fungerar det inte nästa gång. Schenkers aggregat är ganska fina, kolla dom. Finns i alla storlekar men priset springer ganska fort iväg. Per Senast ändrad av oceanis | 27 mars 2008 | 09:27
  15. Du är absolut inte dum i huvvudet. Du har nog samma klokhet som de flesta segelbåtsinnehavare eftersom de flesta segelbåtar har balsa i däcket. Dock måste du se upp så att det inte finns skador och då främst i äldre båtar med skruvat teakdäck. Allt går att reparera men det är ett stort jobb att fixa ett däck med rötskador. Per
  16. Ditt svar vittnar om okunskap. Varför i hela världen tror du att det fortfarande anses som ett av dom bästa distansmaterialen för däck på segelbåtar och används av massor av tillverkare. Så även av de flesta och mest renomerade svenska varven. Balsa har en bra isolerande förmåga och väger enormt lite och vikt i däck vill man inte ha utan vikten skall ligga i kölen. Sen har balsan bättre förmåga att dra åt sig polyestern än tex Dyvinicel. Dock skulle jag inte ha balsa i skrovet under vattenlinjen. Ditt svar om att det endast skulle vara om man hade förälskat sig i en speciell båttyp som man skulle välja detta material så blir det nog att leta efter de få modeller som använder annat än balsa Många av svenskbyggen har balsa och likaså har många utländska byggen också det. Påstår Per Senast ändrad av oceanis | 27 mars 2008 | 08:40
  17. Tina så fort som möjligt, det är inte säkert att allt är bottenfruset Inget att förlora !! Per
  18. Det är inte riktigt sant att det bara skulle vara priset som skiljer. Problemet som jag ser det är att du i ett modernt segebåts skrov inte har plats att komma riktigt långt fram eftersom botten är väldigt grund där framme, ett par dm bara. När du monterar en traditionell bogpropeller måste du ganska långt akterut för att få ner hela tunneln under vattenytan och ofta lligger du ändå väldigt nära vilket gör att du drar in luft med kavitation som följd. Den nersänkbara gör att du kommer långt fram och också längre ner med propellern. Du får ett större vridande moment som vill svänga båten och minskad risk för kavitation. Dom är faktiskt ganska effektiva Tvekade själv och tog en vanlig när jag installerade men sen dess har faktiskt priset sjunkigt ganska mycket så idag skulle jag inte tveka. Lewmar ser och verkar bäst men är något dyrare än konkurenten. Per Senast ändrad av oceanis | 25 mars 2008 | 21:24
  19. Lahegas produkter är superbra. Först deras polering och slutligen deras tvåkomponent lackförsegling vilket ger en skinande blank glasyta. Kolla på andra gamla trådar så hittar ni mer eller kolla deras hemsida. Ni som har mycket matt yta bör prova Abralon som gör gamla båtar som nya. Hittar ni också på gamla trådar. Sök Lahega resp Abralon. Per Senast ändrad av oceanis | 24 mars 2008 | 16:29
  20. strålande ide. tror jag skall tillverka min radarstolpe av ett gammalt galvat vattenledningsrör och linda ungsfolie om den. Blir ju massor av pengar att köpa BIB.ar för i sommar BIB = bag in box
  21. Har efter ett par båtar med Delta ankare lärt mig att det är värt att satsa på en storlek större än fabrikanten rekomenderar. Du hittar mer information om ankaret på Lewmars hemsida. Per
  22. Tas hem på beställning hos alla båttillbehörsaffärer. Ingen har dom på lager, för ett rostfritt kostar nästan exakt tio (10) gånger så mycket som ett galvat. Ett 10 kg galvat brukar ligga på ca 1000 kr och ett rostfritt 10000 kr. Låter otroligt men är sant. Per
  23. Använder Delta till min 13 ton tunga segelbåt och tror nog att det är det bästa som finns. Möjligen CQR kan mätas med det men skulle personligen aldrig byta bort mitt Delta ankare. Delta finns både som rostfritt och galvat. Det rostfria kostar skjortan och lite till så köp ett galvat och du får något som fungerar. Per
  24. Glömde skriva att jämförelsen med Australien-Ull och frankrike-kärnvapen inte är riktigt samma sak. Dessa länder är upplysta välutvecklade länder som skiter i vissa moraliska, humana och mänskliga regler. Dom är inte under utveckling vilket nog Kina måste anses vara. Klart att vi skall kräva att saker är utförda under värdiga former men grejen är om vi bidrar till utveckling om vi bojkottar tex prylar från Kina. I filmen var det åtminstone vuxna personer som hade en fruktansvärd arbetsmiljö men hade det varit bättre om dom varit utan arbete. Nästa steg är säkert en maskin som kör själv. Per Senast ändrad av oceanis | 23 mars 2008 | 11:51
  25. Håller med i princip. Men det finns en tids aspekt med också och det är den som jag vill att man tänker på, vår arbetsmiljö i svensk industri ändrades inte över en natt utan har tagit många många år. Tyvärr har ju bla länder som Kina levt isolerade och med en regim som stoppat utvecklingen. Om du idag reser dit kommer du att se att den innre viljan och kraften är oerhört stark. Människor gör uppror och vill ha det precis som i väst nu när dom har varit ute och sett hur det kan vara. Vi kan göra vad som går för att stödja en sån utveckling men att tro att vi kan påtvinga dom denna förändring tror jag inte på. Den måste komma in i från. Och det sker just nu ganska snabbt, människor vill ha bättre vilkor. Per
×
×
  • Skapa nytt...