oceanis

Första frågan är varför ska du ha skum i mellanrummet överhuvudtaget??????? Epoxibehandling förhindrar osmos dvs vandring av vätskor över ett membran, en effekt som kan ge upphov till skador i plasten (böldpest). Men det är ju en långsam process som inte nämvärt kan påverka saker inne i båten. Att du tidigare har fått en blöt fyllning beror nog mer på att vatten har kommit in ovanifrån typ via regn eller översköljande vatten. Eller så har det varit dåligt tätade genomföringar. Att fylla utrymmen var ett försök att bibehålla flytkraft i båten om den mot förmodan skulle vattenfyllas vid ett haveri. På dina bilder så har du ju plastat in innerbotten väldigt noga så då har du ju redan luftfickor som har samma effekt. Det man kan fråga sig är om man skulle haft någon dyvika för att kontrollera och eventuellt tömma utrymmet vid läckage. Om du mot förmodan ändå väljer att fylla med skum så måste du skaffa skum som ger slutna celler. Billigt byggskum ger inte det och har en förmåga att förstöras av vatten. Tänk på sprängkraften i ett expanderande skum, du har stora ytor och det är lätt att ditt arbete går förlorat om krafterna blir för stora. Per

Jag tror och är nästan 100% säker på att jag har rätt vad gäller Pantaenius och värdet på båten. Det som räknas är det värde du avsatte vid tecknandet av försäkringen och naturligtvis kan en uppenbar överförsäkring vid det tillfället ge problem men det är inte det vi talar om. Om du sätter det verkliga värdet (ej överförsäkrat) på din båt vid nytecknandet så gäller det utan undantag vid totalförlust hela den tid du har båten och betalar premie efter detta. Så det finns inga hakar i det hela om ni kommer överens om värdet från början. Kolla gärna igen och då kan jag rekomendera att prata med nya Malmökontoret men ännu bättre Tysklandskontoret. Pratade med dom för mindre än 2 månader sen om just dessa saker och fick vid ett personligt möte i Tyskland de svaren jag ref. till. Likaså skiljer dom sig från övriga bolag vad gäller delskador på rigg etc. Deras motiv var att om jag sitter med en bruten mast någonstans så har jag behov av en ny för att komma vidare så det är solklart att jag skall ha en ny. Det var samma sak med eventuella skador pga is vilket jag var noga med att kontrollera eftersom jag i år ligger kvar i vattnet. Svaret vilket skiljer totalt från de Svenska bolagen var att det är mindre risk för dom som bolag med båt i vattnet än den risken som uppstår vid lyft och hantering på land. Dom hade fler skador på land än på båtar i vattnet så dom hade inga finstilta klausuler om is utan händer något så gäller försäkringen oavsett att båten legat i isvatten. Per

Ja det är väl ok med grabbräcken. Oljelacken används ganska ofta av de som har vissa delar lackade. Men jag tror inte det blir riktigt bra att gå på så jag råder att söka mer råd hos träbåts folket. Kolla tex träbåts akuten där brukar det finnas manga med bra erfarenhet av olja och lacker. För som jag skrev tidigare, om det blir fel från början så ar det ett fruktansvärt slit att rätta till. Per

God Jul och ett gott nytt seglingsår. Hoppas det inte blir för kallt utan att det blir en bra jul i båten. Det är många här som tänker på dig i jul. Ha det gott / Per

Det beror på vilket försäkringsbolag du har. Pantaenius försäkring fungerar så att om du satt ett värde och detta blivit godkänt från början så gäller det så länge du har båten och försäkringen. Dvs om du gör en förlust så är det ingen disskusion du får det värde som står i försäkringsbrevet utan frågor eller värdeminskning. Detta skiljer dock på de svenska och åländska bolagen som har regler för värdeminskning vilket är en rysare. Pantaenius har också policyn att vid tex rigghaveri så får du en ny rigg eller den gamla reparerad oavsett ålder. Så i detta fallet så skall man definitivt behålla värdet som man har satt från början. Per

Jag tror att du skall söka mer information för jag tror som föregående (PeterK) att det inte blir så bra att gå på. Det år ju till största del ren linolja med viss tillsats av kinesisk träolja och antagligen lite torkmedel tillsatt. Det är alltså inget som man normalt går på och det är omöjligt att ångra sig när du väl har lagt på oljan. Då får du leva med den för en gång olja på teaken alltid olja och mycket underhåll. Sen kommer det inte att bli bra med att bara rengöra med snappy teak utan om du skall olja så skall du slipa durken först. Snappy är ett system med tvätt och förseglare. Men det är bara ett råd. Om du skall ha badbryggan teak grå bör du överväga och ha allt på detta sätt. Per

Targabåge är bra till mycket. Min stolpe går igenom däck och landar på däcket med en påsvetsad fläns med bultar. Nederdelen av stolpen som finns under däck landar i ett inplastat fäste på skrovbotten detta medför att jag har en ganska rejäl bit av stolpen under däck och belastningen på däcksinfästningen blir väldigt liten. Jag kan på detta sätt helt ta bort stödben bör stolpen över däck och har fått en snygg och smäcker lösning. På stolpen finns också däcksbelysning och en gsm antenn.

Radarns placering kanske är lite off topic men så blir det med trådar. Jag är inne på min tredje båt med radarn på en pinne i aktern. Och det har fungerat klockrent på alla och jag får precis som du skriver mycket lättare med kablar och masthantering. Det finns färdiga radarmaster men det bästa är att få tillverkat en i rostfritt för just din båt så att du kan anpassa längd etc. Kostnaden var ungefär den samma som att köpa de färdiga systemen och så blev det mycket snyggare. Det du måste tänka på är att den bör sitta på styrbordssidan i aktern för man kan få en radarskugga av masten och den vill man inte ha till styrbord om sig för där skall man ju hålla rent. Sen måste den så högt att radarloben går klart för bommen, dvs radardomen skall vara högre än bommen för att inte den skall ge skuggor. Om du skall göra det riktigt bra så skall radardomen kunna svängas så att den hänger parallellt med havsytan. Det är bara ett behov om du går för segel på långa bogar i dimma efter som båten då lutar och din bild inte blir bra. Jag har denna finess men det är sällan jag använder den eftersom jag har märkt att om det är så dimmigt så har åtminstonne jag en egenhet att gå för motor. Per

Tror att det blir svårt att hitta infällda uttag för vanliga Schuko kontakter, dvs vanliga jordade kontakter som håller minst IP55. Du får nog leta bland uttag för CEE don typ de blå som sitter på de flesta stolpar där vi kopplar in landströmmen. Då har du lite mer att välja på och även panelmonterade som klarar IP 67. Typ dessa som finns på denna sida men i ditt fall blir dom vita med en blå mittpunkt. http://www.abnovum.se/CEEdon/Uttag_panelmonterat/Panelmonterat_uttag_IP67_skruvlos_anslutning.pdf

Men det är inte infällt !! Utanpåliggande finns det många olika som klarar kraven, men det var nog inte ett sådant Ciarud menade. Senast ändrad av oceanis | 13 december 2009 | 18:59

Prova med en Sickel. Men om du är lat så kanske en elskrapa från Bosch passar dig bättre men ger sämre resultat.

Naturligtvis ska alla bidra men jag förstår inte att man lägger ner energi på en sak som är försvinnande liten i jämförelse med tex bräddningsproblemet som man inte lägger någon större energi på. Hur många politiker står upp och pratar om detta problem jämfört med debatten som rör fritidsbåtarna. Allt är ett politiska utspel för att vinna stöd och inget som har med verkligheten att göra. Att bygga tömmningsstationer runt kusten där tankbilar sen skall hämta skiten och köra den till ett reningsverk som sen skickar den ut i havet orenad pga bräddning verkar för mig som ett stort hål i huvudet. Att transportera skit med friskt rent vatten till ett reningsverk som vi gör i Sverige för att sen samla den på hög i rötslamms bassänger på reningsverket för att slutligen sprida det tungmetall anrikade slammet på åkrarna är väl inte så trevligt. Detta är ett sen länge känt problem som man aldrig talar om eftersom vi och våra politiker är så vana att inte konfronteras med skiten för den spolar man ju bara ut. Vad som händer och de miljökonsekvenser som dagens toalettspolande medför är långt mycket större än den skit som kommer ut från båttoaletter. Detta borde man kanske tala om lite mer óch försöka lösa för det ställer till mer elände. Men det ger inga gratis poäng politiskt. Att i Transportstyrelsens rapport tala om att det är äckligt med bajs vid badstränder etc är så långsökt att jag tröttnar. Hur många tömmer tankarna där man ligger med båten, jag tror det är fler som skiter uppe i skogen och invid stränderna än det är båtägare som tömmer skiten där dom har ankrat. Gå en tur på land vid Napoleonviken, man får kryssa mellan toapapper och annat avträde så hur tar vi hand om detta äckliga....??? Per

Gud vad trött jag blir............... Hur i h-vete kan man hantera dessa frågor på riksdagsplanet när man tillåter svenska kommuner släppa ut massor miljoner liter med orenat avloppsvatten direkt i havet och i sjön. I Stockholm tillåter man att 500 miljoner (500 000 000) liter vatten går direkt ut genom så kallad bräddning. Man har som mål att det i Stockholm inte skall vara mer än 350 miljoner liter efter 2010. Detta förfarande finns runt hela sverige så det är inget Östersjö problem, Göteborgarna släpper ut liknande mängder direkt i havet. Bräddning är den metod man tar till när nederbörden ger för stora mängder vatten som skall passera via reningsverken och för att inte reningsverket skall kollapsa så öppnar man och släpper ut avloppsvattnet direkt ut i hav och sjö. Jag har tank och bidrar med landtömmning när detta är möjligt i övrigt tömmer jag långt ute till havs men jag tycker att man får ha visst vett i huvudet innan man ger uppdrag åt en myndighet att jaga små obetydliga saker. Per EDIT: Senaste rapporten som jag hittade på nätet (totalt 30 000 000 000 liter pga bräddning) Den sammanlagda bräddningen av orenat avlopp år 2006 i Sverige var 30 miljoner kubikmeter. Det enligt en rapport från länsstyrelsen i Gävle som beräknat bräddningen för hela Sverige år 2006. Läckage från ledningsnätet och överbelastade reningsverk beräknas släppa ut 220 – 300 ton kväve och 30 – 42 ton fosfor i haven, enligt rapporten. Fosforutsläppen i samband med bräddningar motsvarar 7,4 – 9,6 procent av reningsverkens totala utsläpp till havet. Senast ändrad av oceanis | 01 december 2009 | 02:10

Ursäkta min förvåning.....!! Hur många barnfamiljer med två barn har inte seglat långa semestrar i tex IF båtar de senaste 40 åren och hur många barnfamiljer seglar inte i tex Ballader och tillika både mår bra och har trevligt tillsammans. Om man inte har pengar får man väl anpassa sig efter vad man har och göra livet roligt därefter. Barnen har väl inga problem med det och säkerligen inte du heller. Det är nog roligare att vara tillsammans i en 25 fotare än att ha en pappa som bara drömmer om något större som aldrig blir av. Per

Jag håller med TLinden ovan om att det inte är speciellt vanligt att sätta ett filter i sötvattenkretsen. Man får väl förutsätta att man har rent vatten med rost och korrosionsskyddande glykol i denna krets. Sen det mest viktiga av allt är att ett filter kommer att göra att du får ett tryckfall (större strömmningsmotstånd) i denna krets vilket innebär att du måste se till att du får tillräckligt flöde i din sötvatten krets. Detta är normalt inget problem men det beror på vilka filter man använder. Om du hittar filter så tänk på att det måste tåla tryck gissar att du har påfyllningslock med en ventil som öppnar vid ca 1-1,5 bar i systemet men det kan variera så filtret måste klara mer än så. Filter brukar däremot sättas på saltvatten sidan och där kan du använda tex ett Vetus filter som du hittar på de flesta tillbehörsaffärer. Senast ändrad av oceanis | 26 november 2009 | 10:04

Lägg av med att nedvärdera andras inlägg !! Alla här på forumet förstår innebörden av vad författaren skriver. Otroligt lågt att kritisera sådana saker. Per

Kolla in denna hemsida om ett enastående bygge som tagit 10 år men familjen som byggt har gjort allt själv precis allt från rå material. Gå in och titta lite längre ner på sidan under june 2009 så kan du se hur som smälter bly och gjuter sin köl. http://www.toan.se/synb/nb2009.htm Det är värt att titta på hela bygget från år ett och framåt för det är otroligt.....dom började med att bygga hallen där båten skulle byggas :-)

Det är helt riktigt den sänder bara ut en nödsignal till sateliter i Cospas/Sarsat systemet. Om du har en Epirb som också har GPS inbyggd så får mottagande MRCC direkt reda på din exakta position, vem du är genom att den sänder ditt MMSI nr. Om den inte har GPS så lokaliseras din position genom att flera sateliter krysspejlar dig men felmarginalen är stor så sökområdet blir mycket större. Den kan inte ta emot någon information till dig utan är en enhet som startas av dig mekaniskt eller automatiskt genom att den blir vattendränkt. Likaså vet inte mottagande MRCC ditt problem utan det blir bara nödsituation som tas på högsta allvar. Inga som helst varianter typ haveri där du kan vänta på hjälpen drivande ett par dagar eller något annat. Ett larm via EPIRB renderar att all sjöfart i området troligen går mot din position fortast möjligt vilket i vissa fall kanske skulle kunna begränsas till ett fartyg som passerar om ett dygn eller så, vilket du kan hantera om du använder en SSB med DSC, dvs nödsändning med tal via din radio. Om du är intresserad av en EPIB vilket är det bästa nödsignalmedlet som finns och speciellt om du skall ge dig ut på långsegling så tänk på att det figurerar begagnade sådana på marknaden som du naturligtvis måste programera om med ert MMSI nr men problemet är att det från i år bara går att användas EPIRBer som sänder på 406 MHz. Vissa gamla sände på 156 och 121 MHz och dessa fungerar inte längre. Per

Håller med om EPIRBen men det tog jag som självklart, vilket kanske var obetänksamt men den har jag själv som nr 1 av alla säkerhets prylar. Själv är jag stor vän av Icom M802 som iofs är dyr men som gick att köpa i USA för mindre än halva det svenska priset. På tal om pris kan man få en 718 i USA för 550USD men då är den inte konverterad vilket kostar något lite mer.

Ta också i beaktande att 718 egentligen är en amatörradiostation så om du köper en sådan måste den vara konverterad så att den kan köra de marina frekvenserna. Likaså har den inte DSC vilket jag personligen inte skulle gett avkall på. När jag är ute på långsegling vill jag ha en radio som är lättanvänd, speciellt eftersom jag inte är en hängiven radioamatör utan vill kunna köra med få knapptryckningar. Och DSC.n säkerställer åtminstone handhavandet vid en stressad nödsituation. Tänk på att många av apparaterna som är rena amatör radio inte fungerar på sjöfartsfrekvenserna. Vissa gör det efter konvertering. De rena SSB för marinändamål har normalt förprogramerade kanaler och svper inte över frekvenserna eller att du måste ratta in lämplig frekvens. Detta är iofs inget problem men jag tycker det skall vara lätt att använda så se lite på detta också. Det går naturligvis att använda en konverterad 718 men du får bara använda de marina frekvenserna om du har ett LRC som nämts ovan.

Varför köpte du inte korten i USA också. Har köpt nästan alla mina kort där till ett mycket bättre pris än i Sverige. Framför allt C-map men även Navionics korten. Dom har inte alltid de svenska korten på hemsidorna men om du ringer eller mailar och du vet nr/beteckning så har dom även dessa. Per

Inte speciellt förlegat för långseglarna som ännu så länge inte vill kosta på sig utrustning i 100 tusenkronors klassen med uppkopplingskostnader som inte är av denna värld. En SSB med modem kör ju mail över alla haven för en ringa kostnad och samtal utan kostnad. Upplever inte att antennen är speciellt knepigt eftersom jag har ett bra akterstag som fungerar bra med en lämplig avstämningsenhet.

Det är fel. Tullavgiften ar beroende på på vilken vara det är och vilket land den kommer ifrån. Många varor har bara tull avgifter som är några procent. Det finns en databas på tullverket där man kan se vad olika varor har för tullavgift. Det är också så att tex radiosändare läs VHF har en av de lägsta avgifterna den är noll. Detta är dock något som ofta missas eftersom man tar det som elektronik men om man ber firman ange att det är en sändare så brukar det fungera. Men moms tillkommer dock. Man får ta in varor för eget bruk motsvarande 4700 kr/ person om man kommer resande hem med varor i bagaget. Men det skall mycket till för att man skall bry sig om man kommer med en plotter. Packa upp den från orginalkartongen och ta bara plotterna och tillbehören eller vad ni nu köpt i bagaget så brukar dom ignorera det. http://taric.tullverket.se/taric/bin/tagHuvudmeny.cgi Per Senast ändrad av oceanis | 27 oktober 2009 | 18:18

Om du tänker dig att använda ekolodet vid tilläggning vid öar eller där du är osäker på botten djupet så är det inte så lätt som det kan låta. Om du väljer en kombinerad plotter/ekolod så har dom i de allra flesta fallen en nedåtriktad givare till ekolodet som skall monteras i botten på båten. Deras spridningsvikel brukar ligga på max ca 25 grader vilket innebär att du ser ca 12-13 grader framåt från givaren oftast är det mindre. Om instrumentet sitter en bit ifrån fören så har du gått på grund innan du ser något på ekolodet. För att kunna använda dig av ett ekolod så som du vill måste du isåfall skaffa dig ett framåtseende ekolod, typ de som levereras av Echopilot eller Interphase. Dessa är fristående instrument, men kan åtminstone när det gäller Interphase presentera sin bild på de lite mer avancerade plottrarna men då måste du också betala ganska mycket mer. Med två givare, databox, programvara etc så är du snart uppe i kostnader för enbart ekolodet som överstiger de allra dyraste plottrarna. Sen måste du vara medveten om att felmarginalen är ganska stor så att tro att du sitter bakom en skärm och ser en exakt bild med djup är inte sant. Allt är beräknade värden och presentationen har felmarginaler som i vissa fall kan vara ganska stora. Allt beroende på bottenbeskaffenhet och störningar i vattnet, den reagerar ju också på fiskstimm, sjögräs etc. Så om du tror att du får en exakt bild med djup på någon decimeter när, så blir du nog besviken. Decimetrarna är ju viktiga när du inte vill ha en sten i botten. Men ett ekolod är bra. Jag har haft det i alla mina båtar men har det mer som ett hjälpmedel vid både navigering och när jag går in i lite mer okända vatten. Vid navigering bla för att jämföra kortets djupkurvor med ekolodets värde och på så sätt verifiera mitt läge. Likaså är det bra att få en uppskattning av djupet när man går in i okända vatten får att på så sätt få en indikation om uppgrundningar. Men plötsligt uppstickande stenar kommer man aldrig att kunna undvika med ett ekolod för dessa upptäcker man med ett nedåtriktat ekolod samtidigt som man isåfall går på.

Jag tror inte att det exempel med båtägaren som i 50 knops fart körde på grund har någon som helst koppling till om personen använder elektroniska kort eller papperskort. Han hade med största sannolikhet kört på grund med papperskort också, om det är som du säger att han aldrig hade kört båt tidigare. Det beror nog mer på okunskap och liten respekt för vad han gav sig ut på. Samma sak gäller om man använder den ena eller andra sortens kort nämligen att man måste titta på verkligheten/naturen och identifiera sitt verkliga läge och att det stämmer med kortet oavsett om det är elektroniskt eller tryckt på ett papper. Att det skrämmer dig att man litar på elektroniska kort gör att du snart inte kan vara på sjön eller åtminstone inte där det finns kommersiella fartyg för dessa kör mer och mer på elektroniska kort om inte uteslutande. Jodå dom har papperskort ombord men det som ar huvudalternativet är elektroniska kort. Nu är det så att vissa fabrikat har lite bättre kvalitet än andra, C-maps kort som används kommersiellt är av mycket hög kvalitet och är exakta kopior av papperskorten. Så om det presenteras på en plotter eller om du har ett tryckt kort som i vissa fall inte ens har blivit uppdaterat från sjöfartsverket de senaste åren lär ju inte spela någon roll. Det skall kanske också noteras att våra myndigheter anser att den elektroniska navigeringen är så pass bra att man idag släcker ner fyrar och drar in utmärkningar med motivering att den elektroniska navigeringen är tllräckligt bra. ( jag är inte helt övertygad själv vad avser fyrar men det är en annan sak) Personligen föredrar jag en nybörjare på sjön i 30 knop med GPS och plotter än en med papperskort och pejlskiva/pejlkompass. Det fanns en tid då man gick ifrån att nita fartygsskrov till att svetsa dessa. I början litade man inte på svetsning så man både nitade och svetsade dom. Idag tror jag ingen skulle drömma om att nita ett skrov. Det kommer en tid då vi får gå till antikvariat för att hitta några gamla papperskort som vi kan rama in och ha på väggen för att drömma om svunnen tid. Men tills dess kör vi med både kort och plotter. Senast ändrad av oceanis | 25 oktober 2009 | 20:30 Senast ändrad av oceanis | 25 oktober 2009 | 20:37