Gå till innehåll
måndag 17 februari 2025

Mmaarrccuuss

Medlemmar
  • Innehålls Antal

    216
  • Gick med

  • Besökte senast

Allt postat av Mmaarrccuuss

  1. Tibnor AB Finspångsgatan 42 (Metallager och butik) Box 51 163 91 Spånga Telefon: 08-702 40 00 Fax: 08-702 41 32 Det är Metallvaruhuset som tydligen slagits ihop med Tibnor. (gjorde en google-sökning) Min kompis tipsade om Metallvaruhuset i Lunda, och sa att de har allt. Vad du än söker som är i metall av något slag så finns det på hyllan i metallvaruhuset. (enligt kompisens utsago)
  2. if.. har oxå premiekalkylering (svårt ord) på nätet! Har för mig att Trygg Hansa oxå har det. Ett tips: Deras beräkningsalgoritmer för att få fram en premie som funktion av båtens värde m.m. är inte steglösa. Det kan vara samma premie för en båt värd 50 och 53 tusen t.ex. Du vill ju ha så högt värde som möjligt med så låg premie som möjligt. Prova att skriva in värden någon tusenlapp upp och någon tusenlapp ner för att hitta deras gränser. Är din båt värd c:a 50 tusen kanske det är smartast att skriva 49 000 för lägre premie, eller 53 000 för att få lite extra om olyckan är framme. Ni kanske tycker att det verkar larvigt, men bara så ni vet! /Marcus.
  3. Vet inte direkt på rak arm vad du bör göra med motorn m.m. Men rent allmänt om du vill att båten ska gå fortare så kan man till att börja med tvätta rent skrovet från ev. beväxning. Det kan bromsa en hel del. Du kan sätta dit speed rails på skrovets steglister för att få mer lyft ur vattnet. Ger en snabbare planing, högre gång (mindre blötyta = mindre friktion mot vattnet) och bättre bränsleekonomi (..sägs det.) Sen finns det ju trimfena man kan sätta på motorn. Vet inte om det ökar farten dock om båten redan går fint i sjön. Eller trimplan för samma ändamål. Annars får du väl montera nån typ av varvräknare för att testa om den varvar ur och då kunna välja propeller! Du kan väl först genom att lyssna avgöra om motorn varvar upp lika mycket med växel i som utan. (frilägesgas/hamngas) Jag är ingen superexpert på just dina prylar, därav det lite allmänna svaret. /Marcus.
  4. Det behöver kanske inte vara sötvattenpumpen som är felet. Om den inte är trasig förstås. Kolla sjövattenpumpen (gummiimpellern). Kan du se om det kommer kylvatten ut nånstans, skvallerstråle eller ihop med avgaserna? Har du ett sjövattenfilter? Eller kan det kanske sitta abborrar och maneter i värmeväxlaren? Vet inte var du tar in sjövatten, men om du har en sån där kopp med galler under båten så kan gallret vara skadat. Kolla termostaten. Släpper den in sötvattnet till värmeväxlaren? Är kylvätskan OK? För mycket glykol i? (ger sämre kylning) Eftersom du inte kör båten på vintern behöver du inte ha såå mycke glykol i. 30% kanske. Har du kanske fått olja i kylvätskan? Gör att det kyler mycket sämre. Eller har du kanske för liten värmeväxlare? /Marcus. PS. Funkade det förra sommaren? Har du ändrat något sedan dess? DS.
  5. Sitt/ligg på huk i vattnet med brädan på tvären mot båten. Glöm att det är en wakeboard. Ligg precis som om det vore vattenskidor. Spikraka armar, knäna i bröstet och bara att hålla emot. Det är inte tungt om man ligger på detta sätt. Även barn orkar hålla emot. När man kör denna köttbullestil blir det varken vingligt eller jobbigt i benen. När man sedan börjar komma upp ur vattnet svänger man brädan åt det håll man vill åka. Det är ingen brådsa att resa sig upp. Det går bra att komma upp helt och hållet som en köttbulle och därefter ställa sig upp. Skulle båten ha svårt att orka kan man istället hjälpa till lite genom att resa sig tidigt för att minimera vattenmotståndet. Man kan ju även starta från brygga. Lättare för båten, men min uppfattning är att det faktiskt är lättare/stadigare för nybörjaren att starta ur vattnet. Speciellt med köttbulletekniken. Vill man style:a till det ordentligt kan man prova hoppstart från brygga. Det är inte lika svårt som det låter. Jag menar det. Man slipper hela plöja-genom-vattnet-proceduren, håller sig torr och känner sig ball. Det hela handlar bara om att göra ett litet skutt och att förare/åkare har lite tajming med gaspådrag resp. skutt. Stå med brädan på tvären på bryggan, gärna över ett hörn. Hoppstart är dessutom lättast för båten. /Marcus.
  6. Det kan ju vara så här e85 innehåller ju både bensin och sprit men själva bensinkvaliten kan tänkas vara bättre än den vanlig 95n kan vara detta som minska avgasröken. Det måste vara etanolens förtjänst att det ryker mindre. Tänk på när du eldar ditt lilla spritkök med T-röd (etanol). Det kommer ju jättelite rök i jämförelse när du eldar bensin, (t.ex. när du ska bränna grannens hus.)
  7. Vet inte hur länge det har varit såhär. Jag köpte båten i juni. Jag tror inte att någon bytt olja i drevet i år iallafall. Så sörjan kan väl ha varit där hur länge som helst. Kanske ett år, kanske två eller fem... Jag hoppas att vattnet kom in genom den gamla bälgen, för då är ju problemet löst, fast jag ser inget hål i den. Men i alla veck inåt är gummit sprucket och milimetertunnt. (ta en rasp och raspa er i armvecket tills ni nästan blöder, och kontrollera sedan om ni är vattentäta!) Jag ska oxå byta bottenplugg med kopparbricka på drevet. Den såg lite trött ut. Sen vet jag inte var det kan komma in vatten annars. (?) Vid propellern? Där styrstången går in? I skarvarna mellan drevets olika delar? (där SER det väldigt tätt ut dock) Jaja.. Det här blir nog bra på en 10-årsperiod ska ni se! /Marcus.
  8. Tror att du är betydligt mer bevandrad i motordjungeln än jag, men funderar lite ändå... Drar inte motorer ofta mer E85 än bensin? En släkting har en miljöbil som går att köra på både etanol och bensin, men han kör enbart på bensin, eftersom den drar, enligt honom, MYCKET mer om han kör på E85. Är det ingen risk att din bensinmotor överhettar med E85? Behöver den inte fetare oljeblandning om du blandar i E85, då etanol är torrare än bensin? Bensin är ju närmare olja än vad ren etanol är. /Marcus.
  9. Jag bytte min drivknutsbälg på mitt 100A-drev idag. Usch usch och HJÄLP! Oljan var som en gravt misslyckad och rejält skuren brunsås! När jag lossade bälgen rann en äcklig brun sörja av oljevatten ut. (100A-drev har drevolja i bälgen.) På kullagret kring drivaxeln var det lite rost. När jag sedan öppnade bottenpluggen på drevet rann det först 2-3 deciliter rent klart vatten ut, och därefter äcklig olja. Nu vill jag att ni, NÅGON, lugnar mig och berättar att det förmodligen inte är någon fara. Bara att först byta olja med några täta intervall, och att drevet sedan är som nytt!! Inte kan väl någon vätska (olja eller vatten) ta sig genom akterspegeln och ner till svänghjul m.m.?? Det måste väl sitta en ordentlig packbox bakom kullagret? Annars skulle ju (även i ett friskt drev) drevoljan rinna in..? Visst är det ingen fara inte?? (snälla..) /Marcus. Ni kanske undrar varför jag inte märkt att något varit fel tidigare. Jo, för det första är båten ny för mig (håller på att serva igenom den). Och då drevet stått still ett tag så skitar sig olja/vatten med oljan överst så att det endast är olja på stickan. Jag har sett att bälgen sett lite väderbiten ut, och att det vore bra med ett byte. Jag har oxå sett att oljenivån varit lite för hög och misstänkt vatten i botten. Men nu är bälgbytet gjort iallafall! Bättre sent än aldrig åtminstone!
  10. Ojoj, många svar. Tackar för dem. (även om vissa verkar tro är jag är dum) Jag är nu helt med på att motorn slukar MYCKET luft! Jag tror att det får bli såhär. Jag kör scoopes med öppningarna frammåt, med vattenlås (motsvarande) under, där motorn själv får suga in luft, med extra hjälp av fartvinden. I aktern sitter redan två ventiler för utluft. Sen kanske jag lyxar till det med en motorrumsfläkt för att ge lite extra luft och för att vädra ur motorrummet innan och under gång. Att ansluta motorrumsfläkten till utloppsventilerna ser jag ingen nytta med. Det måste vara bättre att blåsa in frisk luft (lågt ner i motorrummet) än att blåsa ur gammal luft. Den gamla luften trycks ju då ändå ut! Bättre med lite för mycket luft än lite för lite. (För att ge svar på tal så vill jag bara tillägga att det visst förkommer att motorrum helt och hållet är matade med fläktluft)
  11. Det mesta hänger ju på vad det är för typ av botten och vinkeln mellan tamp (ev. band) och botten. Gäller att lägga ankaret långt ut, men ändå på så grunt vatten som möjligt, för att få så liten vinkel som möjligt. Kättingen har man ju i första hand för att inte tampen ska skavas mot vassa stenar på botten. Som ankartamp använder man väl dessutom sjunkande tamp.
  12. Oj, de va mycket luft det! Alla motorer lär ju behöva lika mycket luft per liter bensin. Om min båt för enkelhetes skull drar 1,5 liter/distans vid 40 knop blir det 1 liter bensin per minut, vilket innebär att den skulle dra 18,4 kubik luft per minut. Jag tycker att det låter skitmycket och förstår inte hur så mycket luft skulle hinna åka igenom min lilla förgasare på bara en minut... Men men, du kanske har rätt! Det innebär i sånna fall att jag måste skaffa en motorrumsfläkt modell SKITSTOR ellet ha typ 4 stycken vanliga. Men då uppstår ju samtidigt problemet med att fläktarnas fart måste anpassas till motorvarvtalet, för att inte blåsa in 18 kubik vid tomgång. Stackars batteri förresten! ---------------------------- Jo, det blir en smula bullrigt i båten, men som det är nu så består luckan av en plexiglasskiva med ett stort uppsågat hål ovanför förgasaren. Har heller ingen ljudisolering. Att prata med varandra under gång är inte att tänka på! Men du har rätt, det vore nice att slippa så mycket motorljud som möjligt. Har tänkt att ljudisolera motorrummet och insidan på luckan. Frågan är hur mycket ljud som läcker ut genom ett luftintag. Men det är förmodligen en hel del!
  13. Har en sportbåt med B20 (115 hk). Frågan: Ungefär hur mycket luft suger en sådan motor i sig per minut vid full gas? Kuriosa och funderingar: Jag ska nämligen bygga en ny motorrumslucka och funderar på om jag ska ha insugsöppningar i den (som på motorhuven på en amerikans muskelbil med V8) så att motorn får suga in luft själv med extra hjälp av fartvinden ELLER om jag ska göra luckan tät och istället ta in luften via ventiler (modell haj-gälar) i sidorna och suga in luft med motorrumsfläkt. Det finns motorrumsfläktar som suger från c:a 3 till c:a 5 kubik per minut. Räcker EN fläkt? Att motorn får för lite luft är ju inte bra. Kan det skada om det blir övertryck i motorrummet (turboeffekt? )? (Självklart har jag utloppsventiler oxå!) Det är ju annars bara bra att vädra ur motorrummet lite extra. Nackdelen med fläkt är ju att den kan gå sönder och om det då inte kommer in luft på annat sätt så... /Marcus.
  14. Problemet med lätta Bruceankare är storleken. Man behöver ett lite större (5-7,5 kg) för att dels spaden ska vara tillräckligt stor OCH för att spaden ska sitta lite längre ut från själva pinnen så att den kan gräva ner sig tillräckligt. Annars sitter det bara i toppskiktet av sjöbotten. Storleken har betydelse!! Sjunker gör väl ändå alla ankare!? /Marcus.
  15. Din GPS visar förmodligen jätteexakt, kruxet är bara att den inte mäter samma hastighet som din log. GPS:en har kontakt med satelliter och mäter hastigheten över grund, dvs rent geografiskt hur fort den förflyttas på jordklotet. Den har egentligen ingen aning om hur fort båten tar sig genom vattnet. Loggen däremot sitter ner i vattnet under/bakom båten och mäter helt enkelt den hastighet båten tar sig fram på vattenytan. Den har i sin tur ingen aning om hur fort din båt färdas över jordklotet, utan endast hur fort vattnet forsar under ditt skrov. Skillnaden mellan GPS och log uppkommer bl.a. då det är ström i vattnet, vilket det ofta är. DÄRFÖR: Vill du beräkna hur fort du färdas mot ditt färdmål ska du kolla på GPS:en, men vill du se hur fort din båt lyckas ta sig genom vattnet ska du kolla på loggen. Om du ändå känner att det är nåt fuffens med dina hastigheter så är det förmodligen loggens fel. En trycklogg är inte JÄTTEEXAKT, och går väl inte heller att kallibrera (rätta mig om jag har fel!). Har man en elektronisk/digital logg kan man mäta upp en fruktansvärt exakt, ganska lång, sträcka i sjökortet och sedan köra sträckan och se till så att loggen visar lika lång sträcka som den man mätt upp. (Använd ensar mellan tydliga uddar tvärs ut från båten för att få så exakta start- och stoppunkter som möjligt.) Nu har jag skrivit ett långt svar om någonting som många av er redan vet, jag hade inget bättre för mig, men någon kanske har glädje av läsningen iallafall. /Marcus.
  16. Lång tråd det här.. Om du läst vad jag skrivit tidigare så står det klart att jag mycket väl inte är någon . Jag har alltid varit noga med att skriva att det inte handlar om att helt i blindo swischa fram på sjön och hålla tummarna för att inte köra över någon. Använder man sund förnuft och anpassar farten efter 1. rådande förhållanden (andra än just dimman), t.ex. sjögång, terräng, nederbörd. 2. navigationsutrustningen (radarn) 3. sin egen förmåga ..så är det möjligt att köra i dimma (tjocka) med FULL koll, utan att behöva sitta på nålar och vara nervös. Som jag också sagt tidigare är det fullt möjligt att få in roddbåtar, prickar, svanar, ja t.o.m. timmer som flyter i vattnet på radarn. Huruvida man använder GPS eller inte är helt ointressant. GPS:en är i och för sig bra på att ge en exakt kurs (över grund). I övrigt är den mera nice än need som man säger. Om du inte är av samma uppfattning som jag kan du se denna text som ren fakta. Läs och lär, så här ÄR det. Känner du inte att du är kapabel att med din utrustning, kunnande och aktuell väderlek ge dig ut på sjön - Gör det inte då!! Jag tycker själv att det är en häftig känsla att ha full kontroll i totalt bäckmörker eller dimma och helt och hållet förlita sig på fyrar (inte i dimma) och radar!
  17. Jag ger mig inte (det GÅR att köra fort i dimma), men för allas sjösäkerhets skull så går jag med på att avråda folk från att köra i dimma. Det är nog bra med tanke på gemene mans utrustning och navigationsvana. Beträffande båtkörkort så kan det nog vara en bra ide. Det finns många på sjön som inte borde vara där med den båt och den okunskap de besitter. Själv behöver jag i stort sett bara hämta ut ett körkort hos sjöfartsverket. Har redan de intyg som tillgodoser de krav som kommer att ställas på en körkortsinnehavare! Så mej blir ni inte av med på sjön! =P (OBS. skryt)
  18. Aha, tackar för det! Lite vilja, våld och vaselin med andra ord. Ingen spärr/sprint/hake som spökar alltså.
  19. Är du säker på att din mätare visar knop och inte Mph? (miles per hour) För då kan jag meddela att din skoter inte alls knäcker 60-knopsgränsen! Haha! (i sånna fall)
  20. Kom på att jag har en gammal (kanske 70-tal) Evinrude c:a 4-6 hk ståendes i garaget som jag för ett par år sedan försökte få av svänghjulet på (för att komma åt å meka lite), men jag tröttnade när det inte ville lossna. Jag lossade muttern från axeln uppepå svänghjulet, men när jag lyfter det (drar, sliter, bankar och slår) så vill det inte lossna. Det går lätt att lyfta ett par millimeter, men sen tar det STOPP. Ett metalliskt klickande STOPP. Det verkar inte kärva fast, utan snarare som om det satt en sprint eller liknande någonstans som jag måste lossa på först. Hur sitter det egentligen? Måste jag använda en avdragare? Eller är det något i vägen så att säga? Med en vanlig universalavdragare (tre armar med krokar) går det inte att få grepp om svänghjulet. Sätter man armarna runt ytterkanten så har man bara sönder det, eftersom det är av posös lättmetall. Det är några borrade hål rakt ner i svänghjulet. Är dessa till för någon speciell avdragare? Måste jag åka till ett varv som har en specialavdragare, eller kan jag lyckas själv? (Kyla/värma för att få det att lossna?)
  21. För vattenskidor behövs 20-30 knop. (maxfart i slalom är 31,7 knop har jag för mej). För två skidor krävs lägre fart än för en skida så klart. För wakeboard 17-18-19 knop För tubes (ringar m.m.) så ere kul om det går skitfort! Men det räcker ju med 20 knop. Beror på vem som sitter i. Barfota vet jag inte säkert. Har för mej att man behöver kring 40 knop. Sen måste ju båten orka oxå. Det krävs lite power för att t.ex. kunna starta ur vattnet på en skida! Två skidor eller wakeboard är lättare att dra upp, och ring behöver ju inte dras upp alls.
  22. Tack för det utförliga svaret, men jag hade visst skrivit lite knasigt: För det första behärskar jag mycket väl ellärans grunder, angående ström (Ampere förkortas A), spänning (V) o.s.v. (snart ingenjör) Sen hade jag skrivit att säkra för ström över.., självklart menade jag att säkra MOT ström över det en förbrukare mår bra av att dra. Jag tänkte att jag skulle mäta vad förbrukarna drar och sedan säkra MOT starkare strömmar än dessa och givetvis UNDER maxbelastningarna för trådarna, för att slippa kabelbrand! (och det var det min elpolare sa; att man sätter säkringar för att skydda trådarna för överbelastning, så att säkringen går innan tråden brinner upp) T.ex. Om en lampa drar 2A och går sönder vid 3A och man har en tråd som tål 4A (för att göra det enkelt), så kan det vara lämpligt att sätta en säkring som bryter vid 2,5A, så att både lampa och tråd överlever! Nu hoppas jag att jag inte gjort bort mig igen!
  23. nikitalord, jag bara undrar för min egen skull: Kan man inte (bör man inte) koppla så att alla säkringar går istället för att prylar går sönder? Jag tänkte dra om mitt elsystem så småningom, och det vore trevligt med ett system som är idiotsäkert för alla så missöden. Bra idé med att göra så motorn stannar om man fimpar huvudbrytaren! Vore bra oxå om man inte kunde köra startmotorn när motorn gick. Hur vet man vad olika förbrukare har för tillåten maxström, så att man kan säkra stax över den? Står det skrivet på lampor och instrument? Annars kan man väl mäta hur mycket ström den drar i normalläget, och sedan säkra för ström c:a 1 A över? Jag frågade min elektrikerpolare förut, och han sa att man brukar säkra för starkare ström än vad själva kabeln tål, men då skyddar man ju inte förbrukarna!? Hoppas det var OK att jag flikade in andra elfrågor under denna tråd, men de kanske inte är helt irrelevanta i sammanhanget.
  24. Jag är ingen fena på utombordare men... Det lär ju vara elfel som sagts tidigare. Det skulle kunna sitta i tändningslåset. Det händer att tändningslås inte bryter strömmen ordentligt. Kolla med en amperemeter om det fortfarande går ström i trådarna när du vridit av nyckeln. (det ska det inte göra.) Kolla alla trådar! Om det t.ex. går lite ström (ev glappa) till startmotorn (solinoiden) när du släppt nyckeln från läge II (dvs startläget) kan startdrevet ligga kvar lite halv mot svänghjulet och gnagas sönder. Går den inte att choke:a ihjäl heller?
×
×
  • Skapa nytt...