Mmaarrccuuss

Håll på å fixa å trixa lite. Där du hittar maximal fart med ett bestämt varvtal har du den bästa triminställningen, ur ekonomisynpunkt. Många båtar med EN propeller lutar/drar lite åt ena hållet, så att man ständigt har ett litet roderutslag för att båten ska gå rakt fram. Om du trycker ner ena trimplanet så att du tillåts styra rakt istället så ökar båten i fart. Sen ska man trimma olika beroende på sjögång. I stötig motsjö kan det vara skönt att köra ner fören lite för att klyva sjön med fören. I grov medsjö är det istället viktigt att hålla fören högt för att inte dyka i vågorna. Om du ska använda trimplanen eller powertrimmen får du testa dig fram till det bästa. Det som bromsar båten minst är bäst. Titta på hastighetsmätaren. Tja, allt beror ju på en massa saker, vad det är för båt m.m. Men är testa sig fram är nog tyvärr det enda rätta. I låg fart (tilläggningar å så) är min erfarenhet att trimplanens läge inte spelar någon roll. Motorn (utombordare) brukar jag ha nertrimmad för att det går lättare att styra då.

En till fråga i samma linje: Gör det något om man har för grov slang från bränslepumpen till förgasarna? Är det smart att välja en grövre slang för att släppa fram bränslet bättre (samma tänk som med elkablar), eller har det motsatt effekt och gör så att volymen i slangen blir för stor så att... ja... så att det blir dåligt på något vänster... dåligt tryck eller liknande...?

Kanske inte är till någon hjälp, men du kanske kan lista ut det genom att kolla upp vilken sladd som sitter ansluten på den i dagsläget. D-plus-ledningen ska komma från startnykeln via laddningsvarningslampan på instrumentpanelen. Oj, nu skriver jag kanske lite kryptiskt. Försöker igen: Jag menar att du kan följa tråden från laddningslampan och se var den är ansluten på generatorn. Denna anslutning ska vara D-plus. Självklart kan du vara lite fiffig och mäta/testa dig fram till rätt kabel, om du inte har möjlighet att sätta pekfingret på kabeln och följa den rent fysiskt från instrumentpanelen till generatorn. T.ex. vrida på startnyckeln så att laddningslampan tänds, därefter rycka loss den kabel som du gissar är den rätta från generatorn och se om laddningslampan släcks. Släcks den så har du ryckt loss från D-plus. Jag är ute på lite djupt vatten känner jag nu. Det kanske är så att lampan slocknar även när du lossar på någon annan kabel... du hade ju så rackarns många anslutningar/beteckningar.... Jaja... nån hjälp kanske det var iaf., eller så visste du detta redan. Det hade ju varit ett bättre svar om jag hade kunnat säga vilken av dina beteckningar som står för D-plus. Lycka till iaf! /Marcus.

Specialmärkena kan du skita i. De markerar någonting som är intressant för den som behöver veta vad de markerar. Det kan vara slutet på en rörledning, eller liknande. men övriga då? Om du menar lateralmärken, dvs gröna och röda prickar/bojar, så anger dessa vilken sida du bör åka på för att slippa köra över den farlighet som de är satta att markera. Åker du i farledens riktning (vilken framgår av pilar i sjökortet, ofta IN MOT stan/land) så ska du ha gröna prickar på din styrbordsida och röda prickar på din babordsida. (Grön lanterna mot grön prick och röd mot röd.) Sen vad är grund? Det bestämmer du själv. Har du en oljetanker på 300 meter så är ett grund 20 meter djupt. Har du en kanot så är ett grund 20 centimeter. Du kan aldrig lita på att ett grund är utmärkt. Det är bara i stora farleder som de flest grund är utmärkta. Utmärkningen är endast ett extra hjälpmedel på de platser där många båtar passerar. Det är bara sjökortet som ger dig information om var det är grund och hur grunt det är. För vanliga fritidsbåtar kan man säga att allt mörkblått, dvs 3-meterskurvor, är farliga grund och bör undvikas. På många friliggande 3-meterskurvor står det en djupangivelse i sjökortet, men dessa är inget att lita på. I bästa/flesta fall stämmer den hyffsat, men sjöfartsverket garanterar INTE att siffran stämmer. Den är i många fall uppmätt för MYCKET länge sen. Så om du inte VET hur djupt det är på ett mörkblått område så kör ALDRIG över det. Det kan vara allt mellan NOLL och TRE meter djupt. Står det 2,8 kan det i praktiken vara 1,8, 1,2, eller kanske 0,5 meter djupt. Det enda du egentligen kan lita på är att det är 0-3 meter djupt. Så trist är det tyvärr. 1. Du kan aldrig lita på att grund är utmärkta. 2. Kör aldrig över 3-meterskurvor, om du inte VET att det är lugnt. /Marcus.

Du skriver ju uttryckligen att du vill limma fast mattan, annars finns det Nålfiltsmatta (ej vattentät) med gröna små gummipluppar under så att den inte glider runt och så att det blir en luftspalt under mattan. Kanske kan vara nåt? Den kan man ju då enkelt ta ur båten och förvara på annan plats. Har sett att den finns som metervara på Bauhaus.

Ja... hm... Jag är ju helt med på att det KÄNNS BÄTTRE att ha huvudsäkring, (t.ex. Skyllermarks 400A). Ja.. eh.. Det kanske bara är dumsnålt att strunta i det. Fast, ja, det är väl som sagt inte så mycket som kan gå sönder.. Men är vi överens om att jag iaf. kan strunta i att ha en huvudSTRÖMBRYTARE i start-/generatorkretsen? Vad tror ni om att strunta i huvudsäkring till förbrukarnätet då, och endast ha en dosa med flatstiftssäkringar till varje förbrukargrupp, framme vid förarplatsen. Då kommer det förvisso att gå c:a 3 meter osäkrad, fet, plus- och minuskabel från motorrummet till säkringsdosan vid förarplatsen. Det borde väl inte heller vara några konstigheter. Eller är jag dumsnål nu igen?` Jag har inga stora förbrukare, bara instrument och radio. Kanske lanternor och nån belysning i framtiden. Nu när jag bara har småförbrukare kan jag ju använda tändningslåset som huvudströmbrytare, men när jag skaffar lanternor m.m. kan det ju vara smakfullt att inte dra allt genom tändningslåset, och DÅ är det läge att ha en huvudbrytare. ------ Jag vet att batteriet står lite olyckligt, men det var så när jag köpte båten och jag hoppas att jag ska slippa nån knallgasexplosion. Kanske kan bygga en TÄT låda till batteriet och sätta en avluftningsslag i toppen och leda ut gaserna. Eller flytta på batteriet! /Marcus.

Har en AQ115, med batteriet nära motorn. Hur viktigt är det att ha en huvudsäkring i start- och generatorkretsen, på en skala typ: 1. JÄTTEVIKTIGT 2. Halvviktigt 3. Kan väl vara bra, men skit i det om du vill. 4. HELT ONÖDIGT Vad är det egentligen som kan hända? Vad är det man säkrar mot liksom? Att någon råkar lägga en skiftnyckel mellan startmotorns pluspol och motorblocket? Eller är det något som kan hända i startmotor/generator så att det blir kortslutning? Jag har batteriet (ett enda) i motorrummet, c:a 0,5 meter från startmotorn och generatorn. Har ingen huvudsäkring i dagsläget. Om jag struntar i säkringen kan jag koppla kablarna direkt på polskorna, annars måste jag ha (från pluspolen): Kort kabel - Säkring - Kort kabel - Kopplingsplint. Pris: 750-800 kronor. Vad säger ni om Huvudströmbrytare i start-/generatorkretsen då? Risken är ju bara att jag råkar bryta strömmen när motorn går och pajja en massa. Är det inte bättre att bara ha huvudströmbrytare i förbrukarkretsen? /Marcus.

Jag gissar att din båt byggdes på jorden vid c:a 1 bars lufttryck! Om din turbo trycker in 70% mer luft än vad atmosfärstrycket lyckas med, så ska du multiplicera med 1,7. Dvs 0,7 bar MER än atmosfärstrycket. (Om en bulle kostat 10 kronor, men nu fått en prisökning på 70% (0,7), så multiplicerar man med förändringsfaktorn 1,7 för att få reda på det aktuella priset. Dvs 10kr x 1,7 = 17kr.) Om du istället använder förändringsfaktorn 0,7 innebär detta en sänkning med 30%. I sånna fall vore det bättre att kasta bort turbon och låta atmosfärstrycket (c:a 1 bar) trycka in luften i motorn istället. Vi behöver kanske inte grotta in oss i detta alltför djupt, men men, nu vet du iallafall hur man räknar ut priset på en bulle! /Marcus.

Varför multiplicerade du med 0,7? Säker på att det inte ska vara 1,7? Turbon ska väl ändå trycka in MER luft, dvs skapa övertryck.

Bra bra!

Rätta mig om jag har fel, men det låter som att ni vill ha ett ekolod för att slippa gå på grund när ni kör omkring med båten i största allmänhet. I sådana fall: GLÖM EKOLOD. Ekolodsanvändning är ingen navigationsmetod! Ni behöver först och främst sjökort. När ni har sjökort behöver ni grundläggande kunskap i navigation. När ni har kunskap inser ni att ni behöver en kompass. När ni har ovanstående kan ni, om ni vill, skaffa lite nice-prylar såsom sjökortsplotter, badtermometer och ekolod. /Marcus. ps. Ska ni åka på OKÄNDA vatten, dvs små insjöar där det inte är sjömätt (=saknas sjökort), kan det kanske vara smakfullt med ett ekolod. Dock inte som enda livlina i 25-30 knop.

Har hört att LED-lampor åldras och får kortare räckvidd med åren. De håller ju rackarns länge i övrigt, men att de till slut inte uppfyller Sjöfartsverkets bestämmelser om räckvidd. 2 NM för toppljus 1 NM för sido- och akterljus

Utan egen erfarenhet så bara vet jag att 2-komponentsfärgen är bättre. Den har bättre beständighet mot UV-ljus, är mer slitstark, åldras långsammare, o.s.v. 2-komp.färgen ska tydligen vara något svårare att jobba med, vet inte varför, men det sägs så. 1-komp.:en flyter ut bättre och har inte samma tendens att behålla spår efter penseln. Ska du spruta så blir det kanske ingen skillnad. 1-komp.:en finns i fler kulörer. /Marcus.

Jess. Nu läste jag lite på Skyll...arks sida, och där skriver dem att om man har en generator utan B-minus, dvs med minus i höljet, så ska man iallafall dra en kabel direkt från generatorn till batteriet, då motorblocket leder laddningsströmmen mycket sämre än en sjyst kabel. Då fäster man kabeln i valfri/lämplig skruv som sitter i höljet! Det ska jag göra! =) /Marcus.

Tack så jättemycket! Jag tror du har helt rätt! Men att ha (laddnings-) minus via motorblocket, är det bra? Varför är det inte alltid så i sånna fall? (..alltså minus från generatorn. Att motorblocket är kopplat till minus i övrigt har jag ju koll på!) Positivt är ju iaf. att det blir en kabel mindre att köpa! /Marcus.

Jag tänkte sätta dit nya grova kablar till startmotor och generator, men blir lite konfunderad när jag ser hur det är kopplat på min generator i nuläget. I min värld ska det finnas tre anslutningar på generatorn: - Batteri-PLUS - Batteri-MINUS - Magnetiseringsström ( ) från startnyckeln De två förstnämnda ska vara grova kablar. På min generator är det kopplat som bilden visar, dvs fjuttkablar till samtliga anslutningar, och en brygga mellan övre och undre anslutningen. (En brun 1,5-kvadrat mellan en svart liten dosa och den stora polen som den vita ledaren än ansluten till.) Samt en brun 1,5-kvadrat i mitten som jag är osäker på vart den leder. Hur har personen som kopplat tänkt? Varför funkar det? (jag tror att det funkar iaf.) Någon laddningsregulator finns inte. Borde jag ha en sån? Det är en Bosch-generator (Volvo). Det står 14V 23/55A på den. (m.m.) Jag borde självklart kollat upp lite bättre vart trådarna leder m.m. innan jag frågar, men men, nu frågade jag iaf. /Marcus.

Bra, smart, sant, tack! Alltså, nummer ett är att få hjulet att snurra! Därefter, om jag vill, kan jag ta loss trumman i kika hur det ser ut och ev. ta bort bromsklossarna som ändå inte gör någon nytta. Å så kan jag smörja hjullagren eller ev. byta! Bra bra! Får jag loss trumman med avdragare? Ska den dras rakt ut? Inga konstigheter, bara dras? (Med hjälp av våld, värme, kyla och 5.56) Jag vet inte riktigt hur det ser ut, men får jag loss hjullagret utan konstigheter oxå?

Imorron ska jag åka till min båt för att göra en första överblick av vad som ska göras inför sommaren och har ett problem sedan i höstas, nämligen: Ena hjulet på trailern har låst sig! Det är en obromsad kärra, men är (tydligen) byggd av ett gammalt husvagnschassi. Den har bromstrummor som inte används. (Inte kopplat någon bromsmekanism över huvudtaget.) Problemet är att ena hjulet står precis tvärstill. Jag har provat att med bilen jucka fram och tillbaka till förbannelse, men hjulet VÄGRAR att snurra. Vad är fel och hur löser jag det? Kan det vara bromsklossarna som rostat fast i trumman? Behöver jag ta isär bromstrumman? Hur får jag isär skiten? Behöver jag avdragare? Det sitter en arm från baksidan av bromstrumman snett bakåt. Jag gissar att det är med denna man bromar, genom att dra den frammåt eller trycka den bakåt, men dessa används inte som sagt. Armen vid det låsta hjulet står i precis samma läge som vid det andra hjulet som funkar, så bromsen borde inte ligga på. Kärran funkade fint när jag tog upp båten i höstas. Därefter stod den still en månad eller två. När jag senare på hösten skulle flytta kärran så var ena hjulet låst! Låter som rost va? Irriterande. Det är ju båten jag vill fixa med, inte kärran! /Marcus.

Tack för svaren! Länken till YC är kanon. Har kollat den många gånger förut. Inte utan att man blir sugen på att lämna över sin pärla till proffs. Någon som kan gissa vad det kan kosta, mellan tummen och pekfingret? Jag tror nog att det får bli nån typ av övertäckning/tält när jag ger mig på det där. Partytält låter bra, fast jag tror inte att någon lånar ut sitt tält om jag ska kladda med färg i det, inte minst om jag sprutmålar. =) Upprepar tidigare skribents fråga angående sprutmålning: Hur svårt är det? Blir resultatet tveklöst alltid bättre än om man stryker ut färgen på mer traditionellt sätt? /Marcus.

Jag går i tankar om att ge min båt ett nytt och fräscht yttre, d.v.s. slipa ner, spackla upp och måla hela båten (när dygnstemperaturen tillåter). (Heter det förresten måla, eller säger man lacka som med bilar?) Jag har ingen (direkt) möjlighet att göra detta inomhus, utan skulle enklast göra detta under bar himmel. =/ Är det direkt olämpligt? Det föreligger en överhängande (bokstavligt talat) risk att pollen, björkfrön, pinnar och kottar ramlar ner på båten medan jag håller på. Är detta ett stort problem? Det mest kritiska momentet måste väl vara sista strykningen av Top coat? Jag kanske kan lyckas måla och täcka en bit i taget med pressenning? Där jag tänkte hålla till är det en hel del träd (björkar), men jag kanske kan sitta och vänta in ett sjyst regn som blöter ner träden, och så fort det slutat regna springer jag ut, täcker av båten och slänger på sista lagret. =) Bra om det är vindstilla oxå! Vad tror ni? Är det helt hopplöst, genomförbart eller hur lugnt som helst? Självklart vill jag ha ett bra resultat när jag ändå lägger ner tid och pengar på färg. Någon med erfarenheter? /Marcus. ps. Det är en 19 fots sportbåt ds.

Min uppfattnig är att man skall ha certifikat för att få använda VHF, och att det därmed är förbjudet att använda den utan certifikat. MEN, självklart är det OK att stackars 14-åriga Hugo med målbrottsröst lyfter luren och efter bästa förmåga ropar på hjälp om hans VHF-certifikatinnehavande pappa ramlat över bord. Har vi kanske enats om nu att man skall ha två saker: - Certifikat (undantag i nödsituation) - Tillstånd för radiosändare av Post- och telestyrelsen (- abonnemang om man vill nyttja Sthlm Radios alla tjänster) Stämmer det eller har jag rätt? ps. Fråga: Är det P&T-styrelsen som ger nya användare en anropssignal? ds.

OK, allvarligt talat nu: Vad är det egentligen man behöver för att få ha VHF i sin båt och SJÄLVKLART få ANVÄNDA den oxå? Om man inte känner att man behöver ringa samtal m.m. utan nöjer sig med att använda den som kommunikationsmedel med andra båtar, lyssna på väderrapporter och självklart i nödsituationer.

Japp!

Exakt vilken bild visar hur enkelt det är? (bara för att jag skrivit långa texter behöver ju inte metoden vara bökig) Senast ändrad av Mmaarrccuuss | 15 mars 2007 | 00:26

Kommentarer till flera inlägg: Ja, man måste vänta alla fem sekunder efter att man tryckt på Distress-knappen. Detta för att minimera risken att folk skickar iväg distress av misstag. Om båten läcker in vatten och man börjar känna sig lite skitnödig över situationen kan man som sagt kalla på hjälp redan då genom ett s.k. ilmeddelande PAN-PAN, PAN-PAN, PAN-PAN, men inte till Stockholm Radio. Antingen ropar man på Sweden Rescue, eller i detta fall lämpligtvis till All stations, all stations, all stations för att påkalla alla som hör! Innan kan man skicka ett DSC av graden Urgency, dvs ilmeddelande. Bara för att vara en messerschmittel: Tänk på att ALDRIG KVITTERA ett nödanrop på DSC. Detta ska (i praktiken) endast Sweden Rescue göra. Den nödställdes DSC kommer som sagt att skicka var 4:e minut tills någon kvitterar, om du då kvitterar så axlar du ett ansvar som du förmodligen inte hade önskat dig. Det är då upp till DIG och endast DIG att reda ut situationen. Överlag ska man bara ta det piano och låta den nödställde och räddningscentralen sköta det hela. Om de behöver någons hjälp så frågar de efter den. /Marcus.