janandersson

Sök på Blocket. Vinterförvaring, Alla kategorier, Göteborg (eller Älvsborg eller var du nu bor) och Angränsande län. Du får en bunt med träffar.

På min Alpha one gen 2 sitter dräneringsskruven så långt ner som det bara går, på babords sida. Man måste närmast lägga sig ner för att se den. Ventileringsskruven sitter däremot nästa så långt upp det går, på samma sida. Och i servicemanualen står det att man skall fylla på olja nerifrån och upp. Även om man även har oljan i en behållare bredvid motorn. Annars går det åt h-e. Så står det. Alltså: * Skruva ur dräneringsskruven. * Skruva ur ventileringsskruven. * Låt oljan rinna ut. * Ta loss behållaren vid motorn, töm ur och rengör (blir kvar grums i botten). * Byt packningar på skruvarna. * Fyll på olja i dräneringshålet, tills det rinner ur ventileringshålet. * Utan att ta bort oljetuben/pumpen, skruva i ventileringsskruven. * Ta bort oljetuben/pumpen och skruva snabbt i dräneringsskruven. * Fyll i olja i behållaren vid motorn.

Hur ser offeranoderna ut då? Är de fina så har de inte offrats. Då har de inte fungerat som de skall. För att fungera som offer skall de ha god kontakt med drevet och inte vara övermålade. Har själv båten i Mälaren och har inte hört talas om att man måste ha magnesiumanoder. Möjligtvis är magnesium av ännu sämre kvalitet (kemiskt sett) än zink och offras därför säkrare än zink.

utby_inc: Man brukar hälla i glykol inte bara för att det inte skall frysa utan även för att hämma rost under vintern, dels genom att glykolen är rosthämmande, dels genom att man slipper luft i systemet (vilket annars underhåller rosten).

Eller menade du att jag skulle sätta detta upp efter stolkonsoller etc? Blir det inte lite konstigt om ränderna går upp efter väggarna?

Underhåll, regnskog.

www.flexiteek.com. PVC-baserad underhålls- och regnskogsfri fuskteak. Finns även andra varianter t.ex. Tek-Dek (www.biscayamarin.com/).

Jaha, då var båten på instoppad i vinterförvaret. Dags att tänka på nästa säsongs projekt! Jag har en amerikansk bowrider med traditionell heltäckningsmatta. Den är himla skön att gå på när solen skiner och man är barfota, men i vårt klimat lär den väl inte hålla i längden och antagligen till slut orsaka att den underliggande plywoodskivan ruttnar upp. Därmed läge att byta innan det är för sent. Jag funderar på något som heter Flexiteek. Själva durken verkar inte vara något krux. Men heltäckningsmattan går ju upp på stolsfundament, pulpeter etc. Hur göra med de delarna? Jag antar att det sitter plywood därunder oxo. Helst vill man ju ha en blank gelcoatlikande yta men hur får man till det? Och vad finns det för alternativ? Har någon kanske t.o.m. gjort detta och har bilder på hur det kan se ut?

Kanske även byta impeller? Enligt servicemanual skall det göras varje år. Verkar lite overkill förstås. Men om du inte gjort det de senaste åren, eller inte vet om det gjorts, så kanske det är dags. Och när du ändå håller på så kan du ju ge alla smörjpunkter en dutt med fett. Om du har tid. Så är det bara att slänga i båten i vår.

Blev det nån båt då?

Har sett i andra trådar här på Maringuiden att i fallet med Alpha skall man lägga i växeln fram för att få bort drevet. Kanske samma för Bravo?

Tillbaka till frågan om större eller mindre motor: Hur stor är båten/båtarna? Vad är marschfart/maxfart? Hur fort vill du åka? Vill du ta högre kostnader för bränsle och service för att få åka fortare? (Jo, större motorer är dyrare.) Jag har själv en 18,5 fotare med Merc 3.0. Den går 38,8 knop men borde med optimal propeller gå att skrämma upp i 40 knop. Belastningen är antingen mig själv på fisketur eller ett par familjer på utflykt. I det senare fallet är lämplig marschfart 20-25 knop -- begränsande faktor är att barnen inte skall blåsa överbord och mina hemmavattens ofta totala kaos av svallvågor. Givet detta vill jag påstå att min båt/motor går alldeles utmärkt med två familjers belastning. Visst skulle jag vilja ha en större motor, framför allt för ljudnivån. En båtkompis har en VP V8:a i sin 21 fots DC och lite lär det bero på motorn (resten beror på bättre isolering). Men hur många hästkrafter behöver man egentligen för en fisketur? Slutligen: Båtägande handlar om känsla. Det går inte att räkna hem. Vad känns rätt för dig?

Man skall skruva in tubpipen i hålet, då tätar den ok. Av det följer att du skall skära av pipen så att den i spetsen är lagomt stor att skruva in i hålet. Framgår inte om du gjort detta, så jag tar mig friheten att påpeka det. Men det blir kladd ändå när man skall taga bort tuben. Skruva i övre skruven och en snabb tumme i nedre hålet är som sagt det man kan göra.

Man får lov att bestämma sig för vad man vill använda sin båt till. Dvs vilket båtliv man är mest intresserad av. Bad- och fiskeutflykter, enstaka övernattningar, hela semestrar eller snabba transporter till stugan på någon ö. Olika båttyper passar olika bra. Man kanske t.o.m. är intresserad av en sån där som lutar, vad de nu heter. Om man drar en parallell med fordon på hjul blir det ju annars som att jämföra t.ex. en sportbil med en husbil. Om man inte kan bestämma sig för vad man skall ha båten till får man helt enkelt köpa flera

Köp en motorbåt. En snipa med liten dieselmotor. Går billigt och ungefär lika fort som en segelbåt, men oavsett vind och dessutom lutar det inte. Välj en med tak och kanske t.o.m. gångvärme så kan du till skillnad från en segelbåt stå inne i goa värmen och köra långt in i oktober. *fniss*

Kolla den här: http://www.blocket.se/vi/7877122.htm?ca=11_s I den kan du ju även få med familjen. Se bara till att surra dem ordentligt så att de inte blåser av. Om man nu öht skulle vilja starta en sådan vacker motor.

Joru, att båtar är billiga i USA har man ju upptäckt. $10000 för en ny Bayliner 175 med Mercruiser 3.0, det är ju störtlöjligt! Men inte är det CE-märkningen som gör det, en båttillverkar kan ju certifiera båttypen, inte nödvändigtvis varje enskild båt. Det kostar ju faktiskt en del att ta hit en båt i frakt och tull. Och har ni förstått att EU är en INRE marknad? Tullar och andra mindre frihandelsinriktade påhitt är inte helt ovanliga mot länder utanför EU. CE-märkningen av båtar torde vara en av de mindre upprörande av dessa. Rexco, det står inte någonting om CE-märkning i mitt försäkringsavtal heller. Men jag är inte övertygad om att det gör någon skillnad. Krav på CE-märkning är välan lag. Finns ingen anledning att ta upp gällande lag i ett avtal. Inte för att jag inte vill tro dig, vi sitter ju så att säga i samma båt i det här fallet!

Det jag har hört är att försäkringsbolaget kan komma att börja bråka när du vill reglera skadan när du sänkt eller bränt upp båten eller vad du nu gjort. Att försäkra båten är inget problem, det är ju pengar in för bolaget. Att betala ut försäkringen är problemet.

Jodu. För det första: CE-märkningen är ett EU-påhitt. Kan du påminna dig om vilka som mest högljutt lovprisade EU-medlemsskapet? Och vad röstade du själv i folkomröstningen om EU? För det andra: Plåtbiten har ingen betydelse. Det är dokumentationen som är avgörande. Om du sänker eller bränner upp din båt är plåtbiten oxo borta. Försäkringsbolaget kommer då att fråga efter CE-dokumenten. Har själv en amerikansk båt av årsmodell 1998. Alltså byggd sent 1997 eller 1998. Har ingen aning om när den blev importerad. Har försökt få Albinhallen (S-tälje) som senast sålde båten att svara på när den blev importerad men utan resultat. Hmmm.

Vet inte originalproppen men det har väl mindre betydelse. Om du skall få ner varvet på din båt behöver du antagligen en propp med 21 eller 23 tums stigning. Beror på belastning, skick (botten), om du vill ha acc eller hög marsch/toppfart och sist men inte minst hur tjockt vattnet är där du åker ;-). Stål eller aluminium gör även det viss skillnad -- stål är styvare och flexar därmed mindre, vilket gör det jobbigare för motorn att driva den, men av samma anledning är den effektivare. Du får helt enkelt köpa en propp och prova på din båt. Om du köper en propp av en riktig återförsäljare brukar bytesrätt ingå.

Har haft en femmeters HT med 50 hk utombordare. Vi använde båten till samma saker som du tänkt. Dvs bad, korta utflykter, fiske. Men inte övernattningar. Det sistnämnda för att det nog krävs avsevärt mycket mer komfort än en femmeters båt kan erbjuda för att vi skall stå ut med en övernattning. Bättre då att ta med ett tält. Tre fiskande personer fick i praktiken inte plats i vår HT. Två gick bra, men då fick den ena stå på fören. Taket på HT skyddar ju bra mot regn och rusk. Men det är i vägen i alla andra fall. Och eftersom man ju med en sådan här liten båt knappast ändå sticker ut om det inte är bra väder är det ju rätt värdelöst. De flesta som är ute vill inte sitta under taket utan i solen. Därför hamnar alla i båten till slut i den tredjedel som är utan tak. Övriga två tredjedelar är tomma. Och med en sådan snedbelastning planade inte min HT. Även när jag stuvat runt på passagerarna som om de vore värsta trimmanskapet tog det lååång tid till planing. Inför det nya båtköpet satte jag upp följande kravlista: * Kunna bära två familjer med barn i 25 knop med stil och komfort. * Funka för fisketurer. * Funka för bad och vattenlek, ring, wakeboard etc. * Inte övernattning. * Skapligt tåla den ytterst svalliga sjö vi har i Mälaren i Stockholmstrakten. Det blev en 18,5 fots bowrider med inombordare. Än så länge rätt köp, får se vad jag tycker efter en normalregnig höst.

Jepp det räcker med kullås, alt. en kedja dragen genom ett av hjulen. Har kollat detta nyligen med If eftersom jag i våras blev ägare till en bowrider med inombordare och trailer. Jag blev rätt förvånad över de släpphänta kraven -- jag behöver inte låsa någonting över huvud taget när båten ligger i sjön. Tändningslåset är det enda som avhåller vem som helst från att bara hoppa i båten och åka i väg. Och tändningslås brukar inte vara svåra att komma till tals med. Och jag har skriftligt på detta från If. Men samma har ju gällt för bilar i många år. Det är ju först på sistone som billås, tändningslås och ev. larm blivit så bra att det åtminstone blivit en sport att stjäla en bil. Jag hade en sliten nyckel till min gamla Saab 99. Den kunde man öppna de flesta Saab 99 med. Satte ändå min gamla kl 3 kätting och lås i handtaget vid badbryggan och i järnringen på den murkna gamla brygga jag ligger vid. Bara för syns skull.

Notera att samma båt med samma belastning men med olika starka motorer i princip drar lika mycket vid samma fart (med skillnaden att en starkare motor oftast är tyngre och därmed innebär ökad belastning). Jämför du bränsleåtgången vid toppfart för olika motoralternativ är skillnaden däremot stor, eftersom toppfarten är olika.

Tittade på detta nyligen när jag skulle köpa ny propeller till min bowrider/merc 3.0/alpha 1. Sammanfattningsvis: För bättre acc och styrka gäller fler propellerblad och/eller lägre stigning. Bra för wakeboard etc. För högre toppfart gäller tre blad och högre stigning. Stål är bättre prestandamässigt -- styvare, viker sig mindre mot vattnet -> bättre acc och båten kan trimmmas upp mer vilket ger högre toppfart. Nersidan är fr.a. kostnaden -- alupropp kostar 1600 och stål runt 8000. När du gått på grund (inte om ;-) kostar det nästan lika mycket att laga en stålpropp som att köpa en ny alupropp. Använder du båten för olika saker behöver du egentligen flera proppar, t.ex. en för råstyrka och acc för vattenlekar och en för hög men ekonomisk marschfart på längre utflykter. Du behöver som andra påpekat prova proppen på din båt i sjön. Svårt eller omöjligt att beräkna konfigurationen av din båt, motor och belastning på land. Om du köper en propp av en firma brukar bytesrätt ingå. Köper du privat t.ex. Blocket måste alltså provtur ingå i avtalet. Det ingick antagligen inte i avtalet för de som köpte fel propp och nu säljer den billigt på Blocket!

Hade blåsor/knotter på min förra båt och läste därför in mig på plastpest/osmos. Orsaken är att vatten tränger in igenom gelcoaten till glasfibern. Verkan är att glasfibern agerar som katalysator i en kemisk reaktion som bryter ner polyesterplasten till bl.a. olika estrar. Det bildas blåsor med blandning av vatten och vinägerluktande estrar. Får det fortgå löses så småningom hela båten upp. Så: Plastpestblåsor ligger i praktiken under vattenlinjen och om man petar hål på dem skall det lukta vinäger. I det jag läste framhöll man att blåsor kan uppstå av många olika anledningar, t.ex. kvalitetsbrister i material eller påförning, utan att det behöver vara plastpest. Om det är plastpest är så vitt jag vet lösningen att slipa bort all gelcoat och torka ut skrovet i flera veckor. Hugaligen. Låter ju tack och lov som att det du har inte är plastpest.