Asperyd

Jag hade soldyna som tillbehör i min Ryds och det fungerade bra. Det finns även äkta teak som tillbehör till Ryds så köper det är av betydelse bör det finnas begagnade exemplar av båten med detta. Instämmer för övrigt med Ip75:s kommentarer Yamarinen upplever jag som att den har något högre finish, framförallt på interiören. Mitt tips är att verkligen fundera igenom hur du tror båten kommer att användas och hur många som använder den. Jag är inte ute efter att propagera för Ryds före Yamarin utan bara förtydliga varför mitt val föll på Ryds: 1) Jag upplevde ruffen som lite rymligare än på andra DC i storleksklassen. Längre bäddar och aningen högre i tak. 2) Den raka aktersoffan passade mig. Det gav mer utrymme i sittbrunnen jämfört med en u-soffa. 3) I ruffen finns hyllor som löper längs med skrovet. Detta ger goda möjligheter att stuva undan mindre föremål, kläder etc. under färd. Framförallt var detta bra när man som jag bodde några nätter i båten då och då. Rydsen saknar dock stuvutrymmen för lite större grejer, åtminstone i den inombordarversion jag hade. Osäker på om utombordarversionen har stuvutrymme under aktersoffan? Yamarinen vet jag har goda stuvutrymmen därunder vilket är ett plus. OM det verkligen är någon enskild detalj eller användningsområde som spelar stor roll skulle jag försöka jämföra dessa. Annars - om det hade varit mig - hade jag hållit ögonen öppna efter båda båtarna och slagit till när ett fint och prisvärt exemplar dyker upp. Jag tror nämligen att du kommer bli väldigt nöjd oavsett vilken det blir. Får man fråga vilka egenskaper/användningsområden som är viktigast för dig i valet av båt? //Johan

Har själv ägt en sådan Ryds och var mycket nöjd! På min båt monterade jag en rufflucka som avhjälpte att det blev kvavt (naturligtvis är denna svåranvänd när det regnar). Beroende på var man ligger med båten så är ju en möjlighet att ha ruffdörren öppen, och även bakre delen av kapellet, för att öka luftgenomströmning. Jag använde denna båt som min första semesterbåt och sov säkert omkring 30-40 nätter per år i den och det gick bra. Självklart är komforten inte samma som i större utpräglade "bobåtar" men att sova några nätter då och då går utmärkt. Kan nämnas att jag även kollade på Bella och Flipper i samband med båtköpet. Dessa är fina båtar men jag valde Rydsen just pga att den hade en lite rymligare (både längre och högre om jag minns rätt) ruff jämfört med Övriga.

Det är samma skrov och motor som i en Ryds 20 DC. Av den båten finns en hel del tester och precis som ovanstående skribent säger så är det främst skrovet som den lovordats för. Jag äger själv en Ryds 20 DC som jag är väldigt nöjd med! Prisvärd båt helt enkelt.

Jag förstår verkligen inte varför så många anser att båtlivet är berättigat att vara en slags frizon när vi registrerar andra motorfordon och belägger dessa med körkortskrav. Samma visa när det gäller alkohol: det är tämligen vedertaget att alkohol och bilkörning inte hör ihop - varför så starka reaktioner när samma logik appliceras på båtar?

Låter ju helt sanslöst! Vore intressant att höra vad Nautilock svarar om du kontaktar dem och frågar om det verkligen ska vara så enkelt!? Om man kopplar ur det på fem minuter - utan att vara proffs - känns inte säkerheten som den bästa...

Hej, Ska ni dra tub eller vattenskidor kan det förstås vara en fördel med en lite större motor. Jag har tidigare ägt en styrpulpetbåt i ungefär samma storlek, och min erfarenhet är att en sådan är ganska känslig för viktfördelning. Örnvik-skroven kanske är väldigt stabila men jag håller med dig om att det känns som att risken finns för att den kommer att luta om man sitter några stycken på samma sida. Bästa är förmodligen att provköra. Alt 1 eller 2 tror jag är de bästa om ni tänkt er att dra vattenskidor och liknande. Om alt 2 heller inte lutar känns ju det som ett väldigt bra val med tanke på att den också har soldäck! Att köra en lutande båt är däremot inte så kul, så om den gör det skulle mitt val falla på 1:an! Lycka till! //Johan

Örnvikens design faller inte mig i smaken men annars tror jag Örnvik är en båt som håller en bra kvalitet för sitt pris. Ryds 620 från -02 tror jag personligen inte är ett bra köp. Jag kollade på dem och blev helt avogt inställd till Ryds och beslutade mig i princip för ett annat märke. Om du däremot kollar på en -05:a är alla de fel du beskriver borta. Teakdurken är snygg, stolarna stabila och sköna, och aktersoffan sitter man väldigt bra i. Är inte ute efter att göra reklam för Ryds, skriver mkt bara för att jag själv har en säsongs erfarenhet av en DC20! Chris Craften är nog den jag skulle ha valt annars av de båtar du tittar på! Ett märke med fantastiskt andrahandsvärde och rätt känsla! Lycka till med köpet! //J.

Har aldrig testat en Uttern 5500, men rent generellt gör Uttern bra båtar med ett andrahandsvärde som håller. Yamarin rör sig väl ungefär i samma segment, och oavsett vilken av dessa båtar du väljer gör du ett tryggt köp tror jag. För 200 tkr kan du ju annars få en lite äldre och större båt med fräsch motor, t.ex. en Coronet 21. // Johan Senast ändrad av Asperyd | 13 juni 2007 | 15:33

Ryds 23 DC tror jag definitivt är ett prisvärt alternativ. Köpte själv en Ryds 20 DC för drygt ett år sedan, och kan inte annat säga än att jag äe helnöjd. Samtidigt får - som många redan påpekat - vad man betalar för. Ryds har bra kvalitet på skroven och åtminstone 20 DC går fantastiskt bra i sjön; snäppet bättre än Bella och Flippers motsvarande modeller skulle jag säga. Hur 23:an går vet jag inte, men såvitt jag förstått har den en lite flackare bottenform så den är måhända något stötigare, vilket å andra sidan kan tänkas vägas upp av den större tyngden. Finnish, detaljlösningar etc. får å andra sidan, av förklarliga skäl, stå tillbaka lite med tanke på priset. När jag f.g. år tittade mkt på båtar (stod mellan Ryds, Flipper, Bella och Yamarin) så var min uppfattning att samtliga andra modeller hade något högre finnish på detaljerna. Men skillnaden var inte SÅ stor; den var betydligt större om man jämför med bara några år äldre Ryds-modeller. I slutändan var det pris kontra vad man fick för pengarna som fällde avgörandet. Chris Craft är annars mig veterligen väldigt bra båtar. Lancern tycker jag personligen är kanske den absolut snyggaste DC:an som tillverkats, tillsammans med Coronet 21:an. Dock ligger de väl i en lite annan prisklass än Rydsen? Åtminstone om man ser på båtar med likvärdiga motorer (både styrka och årsmodell). Summa summarum så kan jag varmt rekommendera Ryds. Går bra i sjön och den erbjuder det man behöver. Letar du däremot efter de där små extra detaljerna ska du nog kanske kolla på något annat. Men då ser jag å andra sidan inte heller Bella, Yamarin eller Flipper som ngt alternativ, utan om detaljarbeten och finish är centralt skulle jag kolla på en bättre begagnad Nimbus istället. // Johan

Annars kan du ju alltid köpa en ankarlina med insplitsat kaus, och fästa ankaret i denna med ett schakel. Vill du vara riktigt på det säkra fäster du dessutom en kätting mellan ankarlinan och ankaret (schakel i båda ändarna). // Johan Senast ändrad av Asperyd | 10 juni 2007 | 11:03

Jag har använt Snappy Teak till mitt teakdäck och resultatet har verkligen blivit oerhört bra. Det både rengör och rekonditionerar, och lägger du dessutom på Snappy sealer efteråt har du ett teakdäck som håller sig fint länge. Skall i ärlighetens namn också nämna att jag inte testat så många andra metoder hittills, men Snappy fungerade fint!

Riktigt grymt! Att du har världens snabbaste Folkparca bedömer jag som ganska sannolikt! // Johan

Jag har också använt Snappy Teak. Däremot lägger jag på Snappy Teak Sealer efter att först ha använt flaska 1 och 2. Sealern ger en annan, mörkare och djupare, färg till teaken än vad slutresultatet blir om man bara använder de två flaskorna. // Johan

Jag äger själv en båt med inombordare (Ryds 20 DC). Fördelarna jag kommer att tänka på först och främst är: * Tyngden: Båten blir tyngre med en inombordare och ligger därmed ofta bättre i sjön. Båten går sannolikt mindre hoppigt och slår mindre. * Utrymmet: Med en inombordare får man ett betydligt bättre utrymme akterut i båten, vilket underlättar vid exempelvis ankring, landning osv. * Stöldrisken: Risken att en inombordare blir stulen är avsevärt mycket lägre än motsvarande risk för en utombordare. Som en följd är försäkringspremien ofta lägre för inombordare än för utombordare. Ett mynt har ju å andra sidan alltid två sidor. Den tyngre inombordaren drar ofta mer bensin än en lättare utombordare. Det utrymme man sparar i aktern måste tas någon annanstans ifrån, och utrymmen som med en utombordare kan användas till förvaring upptas ibland av inombordaren. För- och nackdelar finns... För min del tyckte jag att fördelarna vägde tyngre än nackdelarna. Har f.ö. för mig att det finns en 20 fots Ryds Bowrider som bygger på samma skrov som Ryds 20 DC. Det är en prisvärd båt med utmärkta sjöegenskaper. Det finns brister förvissor och man kan inte räkna med samma finish som på lite dyrare båtar, men för det priset är den utmärkt.

Främsta anledningen som jag ser det vore att det skulle medföra en generellt högre kunskaps-/kompetensnivå på de som framför båtar. Det behövse inte p.g.a. att vi har bilkörkort, men däremot av samma anledning. Iofs tycker jag att förarintyget i sig är helt OK, men i dagsläget baseras det enbart på båtens storlek och jag tycker även att hastigheten borde ha en avgörande betydelse för krav på förarintyg. // Johan

Anledningen att jag missade denna väsentlighet var att den överhuvudtaget inte var uppe till diskussion. Det vi diskuterade var ju skillnaderna och inte det som är lika. Vad skulle en eventuell båtskatt vara avsedd för då menar du? // Johan

Min uppfattning är att lagstiftningen bör vara konsekvent och att man behandlar jämförbara företeelser likadant. Båtlivet ska inte vara någon anomali, utan villkoren bör vara likadana som för andra fordon. Om du har något bra argument för varför båtlivet ska särbehandlas lyssnar jag gärna. Ser jag det rent personligt är naturligtvis även jag intresserad av så få och låga skatter som det bara är möjligt. Vänligen, Johan

Citat: Den skulle påverka mig på så sätt att, inget längre är heligt. Jag menar, visst kompetensintyg ska man ju redan ha och det är bra för det behövs men varför betala en gång till för ett register som vi en gång redan har gjort, förra gången klarade man inte av att hålla registret. Vad säger att man ska kunna det nu? Med ett register så blir det skatt, ingen kan på fullaste allvar tro att registerhållningen kommer att skötas gratis. Miljöaspekten, följer du inte med? Ta det farliga bottenfärgen som exempel, det måste vara enormt mycket bättre som det är idag med bottenfärger som alla tvättar av på land på höstarna. Stränderna är i alla kulörer. Sverige har dom högsta miljöavgifterna i världen och visst mer miljöavgifter blir bra. När det gått så långt att inte en enda svenson har råd att ha båt längre, så kan vi ju sätta upp kiosker efter stränderna så tyskarna t.ex kan handla nästan utan att gå i land. Och det finns så mycket mer possetivt som kommer i spåren, vi kan bli sopspioner eller vad ska man kalla det på sjön? Färg spioner, då kan vi tjalla på varandra och skratta i mjugg och ha ett underbart liv. /Urban Hej Urban, Jag förstår vad du menar. Jag vill inte heller att båtar ska bli en lyxvara som bara rika svenskar har råd med, och jag vill definitivt inte ha en über-kommersialiserad kust och skärgård. Jag ifrågasätter enbart varför båtlivet ska särbehandlas. jag tycker att ett båtkörkort/intyg är en viktigatre fråga. I dagsläget behövs ju bara för båtar som uppfyller vissa krav. För en sådan båt som t.ex. jag har behövs inget, trots att den gör närmare 50 knop och kan resultera i allvarliga olyckor om man framför den fel. Det tycker jag är felaktigt och ser gärna hårdare regler, framförallt för höghastighetsbåtar. // Johan

Jag njuter inte heller av att bli registrerad på alla möjliga tänkbara sätt. Jag frågar mig bara varför båtfolk ska särbehandlas. Frågan måste upp på en principell nivå istället tycker jag. Min uppfattning är iaf att vi bör vara konsekventa; registrerar vi t.ex. bilar och snöskotrar bör vi också registrera båtar. // Johan

Självklart har du rätt. Men visst beräknas väl ändå skatten på bilar efter utsläpp? Men oavsett vilket så tycker jag att vi hamnar utanför principfrågan som sådan: reglerna för båtar kan naturligtvis utformas på motsvarande vis, d.v.s. du får äga en båt utan att skatta förutsatt att du inte kör den. Men återigen så vill jag poängtera att inte jag heller är en älskare av skatter och gärna slipper dem. Håller f.ö. med dig om att det användningsområde som du nämner är minst lika lockande som det faktum att det eventuellt kan hjälpa till med att spåra stulna båtar. // Johan

Mariage, På vilket sätt skulle ett båtkörkort eller ett register påverka din frihet på sjön menar du? Personligen uppfattar jag känslan av att vara ute i båt på sjön som frihetskänsln; inte vetskapen om att den är oregistrerad. // Johan

Affe44>> Miljöskatten är knappast var kärnfrågan i det. Jag är inte själv särskilt intresserad av att betala mer i skatt, och hör dessutom till den kategori av båtägare som skulle drabbas ganska hårt av en sådan. Jag ifrågasätter dock att båtar ska särbehandlas jämfört med andra motorfordon. Ska vi överhuvudtaget ha miljöskatter ser jag inget problem med att det tillämpas konsekvent. Är man mot dem bör man istället lägga krutet på att debattera deras vara eller icke vara på ett generellt plan. Det system som finns är slappt. Vem som helst kan framföra en båt i 50 knop utan något som helst intyg eller praktik. Frågan är varför det ska vara möjligt när man samtidigt behöver ett förarbevis för att framföra en traktor i 30 km/h? Jag ser inte logiken. Varför skulle det vara ett problem med vilka som ska utbilda? Det kan inte vara ett större problem än att utbilda folk att köra bil. // Johan

Jag har personligen svårt att förstå varför så många anser det legitimt att särbehandla båtar i jämförelse med andra fordonstyper? Bil behöver vi viss kompetens (åtminstone ett intyg som säger att vi har den) för att få framföra, likaså terrängfordon såsom snöskoter, traktorer etc. Dessa fordon vara registrerade. Jag tycker att det är självklart att samma krav ska ställas på båtlivet. En form av båtkörkort och ett fungerande register vore utmärkt. Självklart löser det inte alla problem, lika lite som att bilkörkort garanterar att alla som framför en bil kör bra. Men det skulle definitivt förbättra sjövettet rent generellt. Klisterdekaler med registreringsuppgifter är kanske inte den optimala lösningen, men det är ett praktiskt problem snarare än ett principiellt. Ett fungerande registreringssystem för båtar går självklart att få till stånd. Ingen kan heller hävda att motorbåtar har en positiv inverkan på miljön och har vi en skatt av miljöskäl på bilar är det inte mer än rimligt att så även blir fallet för båtar. Förvisso är biltrafiken mer omfattande än båttrafiken, och behoven av miljöbeskattning är måhända större där. Å andra sidan tycker jag inte det är något principiellt fel i att miljöbeskatta båtar förutsatt att även bilar, terrängfordon etc. miljöbeskattas. // Johan

Man får nog räkna med högst kostnader första året. Ska du t.ex. bli medlem i en båtklubb är det som regel en inträdesavgift som du slipper kommande år. Köper man en begagnad båt får man kanske med en del tampar etc. men det är mycket småsaker som drar iväg direkt man skaffar båt. Naturligtvis uppstår liknande kostnader vartefter också, men första året är dyrast. Men jag tycker inte man ska stirra sig blind på kostnaderna! Tänk på alternativkostnaderna istället; vad hade du haft för kostnader om du inte haft båten? Jag ser det inte som självklart att ekonomin försämras av att äga båt. Utan båt hade iaf jag med största sannolikhet gjort av med pengar på andra (dyra) nöjen såsom resor mm. // Johan

Ta det lite lugnt nu... Det relevanta i debattstartarens frågeställning var de facto hur skatten drabbar en om man för in en båt från ett land utanför EU till ex. Kroatien. Om det var just Kroatien (som inte är EU-medlem) eller om han avsåg vilket land (ink. EU) som helst framgick inte. Däremot framgår det att det han är intresserad av är en generell frågeställning om vad som händer när man importerar en båt från ett land till ett annat (inom EU kallas det inte import). Således är det också det man bör försöka besvara; att du i ditt sista svar struntar i det sista ledet, importen, är - i kombination med ditt sätt att formulera dig - som upplagt för att skapa missförstånd. Förhoppningsvis är dessa missförstånd utredda iaf. Grundregeln är - i dagens byråkratiska värld - att du momsar på din import så länge du följer rådande lagstiftning. Sen kan man naturligtvis tänka själv och komma på fiffiga lösningar för att undkomma beskattning, men i sådana fall skulle jag råda en att ta reda på vilka ekonomiska risker det medför.