s59746

Du har väl ett vanligt filter med hoppas jag. Magneters förmågor finns en del som tror på. Permanentmagneter försvagas över tid men i detta fallet undrar jag om det har någon betydelse.

Troligen korrekt ja. Den gör väll som otrivols och reagerar med järnoxiden(rost) och bildar någon annan kemisk förening som rostskyddar? Jag tror nog man efter att ha målat med denna givetvis ska täckmåla med något annat. Kolla länken i mitt förra inlägg, det verkar som Hammerite skall målas över med Hammerite. Fast det kanske finns andra färger som funkar, men silikon är bra på att ställa till problem.

Ne, alkydharts som bindemedel och nafta som lösning. http://www.hammerite.se/files/2012/09/HN_SE_SV_SMOOTH_FINISH_NORDIC.pdf Det där är väl bara det som behöver deklareras i säkerhetsbladet. Själva skriver de: http://www.hammerite.se/howto/speciella-forutsattningar/

Hammerite är väl en silikonbaserad färg? Finns många åsikter om silikonprodukter om man vill måla om senare.

Båtens akterutformning avgör en del hur bra det går. Nyare båtar har större bärighet i aktern för att klara tyngre (nyare) motorer och har ofta skrov med låg planingströskel. En del gamla båtar klarar tyngre motorer men får problem med planingströskel och gång. Så testa att barlasta och se hur den beter sig vilket iofs inte behöver vara exakt hur den skulle bete sig med en annan motor. Det finns ju fler variabler som påverkar. Som vanligt är det bäst att hitta någon annan som testat det man tänker göra. Spar mycket tid&pengar med båtar......

varför metall ? Finns både fiber och delrinbrickor. Tror tom det finns på Biltema.

De som du visar på bilderna verkar ha för raka förstävar för torr gång. De som verkligen kan (eller snarare kunde, många varv är nerlagda) är Norrmännen. De har tillverkat många öppna snipor i plast som tål sjön. Tex Polar 22 är känd för bra sjövärdighet men är en liten båt. De har ofta en design med vindruta med sidor som bär hamnkapell bra. En mycket mer praktisk lösning för skärgårdsturer med skiftande väder i mitt tycke. Jag skulle botanisera på den norska siten baatplassen.no.

Hade det inte varit under motorn så hade jag tippat på öl. Precis den färg och konsistens man hittar när öl glömts kvar i kölsvin över vintern.

För att montera detta rätt måste man lossa hylsröret. Finns inte en chans att få det tätt om man gängar på stävlagret utifrån på hylsröret mot skrovet. Det är förmodligen inte i gängan hylsrör/stävlager som läcker och det skall dessutom inte vara sika där, utan gängtätning. Det är sikan mellan mellan skrovet och stävlagret som släpper och vibrerar loss och brukar läcka. Drar du åt de skruvarna direkt helt utan sikan stelnat blir det ingen packning kvar som tätar mot skrovet, har gjort det misstaget och det funkade inte. Skulle inte tro att det är nödvändigt att gänga loss stävlagret från hylsröret men för att komma åt kan det vara enklast att ta ur både propelleraxel och hylsrör med stävlagret sittandes kvar. Man måste komma åt att göra ordentligt rent på skrovet innan man återmonterar.

Med stor sannolikhet är det muttrar på insidan, om inte Nimbus har någon special med ingjutna muttrar. Försök få ner en kamera och plåta på insidan om det är trångt. Det bör finnas någon form av låsning på dessa muttar eller bultar. Det kan vara rätt svårt att få dessa täta, skrapa ner noga både på in och utsida. Om du tätar med sika så var mycket noga med att låta massan stelna innan du drar fast helt. Annars vibrerar det loss och börjar snart läcka igen.

Jämfört med öppet hav bjuder den sjön på intressanta upplevelser, inte alltid positiva har jag fått erfara. Hjälmaren är en liten otrevlig sjö i hårt väder, i östra Hjälmaren är det horisont mot väster och när det ryker på där med korta elaka insjövågor så är det inte lätt att söka lä utan lokalkännedom. Kusterna ser ut som veritabla minfält på sjökortet i 50:000 och är antagligen sjömätt sådär kring förra sekelskiftet. Men som de flesta vatten; i fint väder är det en helt är det en helt annan historia Och kanalen är fin! Tyvärr är det svårt att hitta drivmedel i sjön så det gäller att ha tanken full om man skall dit.

Att spänningen sjunker ner mot 11 volt när startmotorn går är inte onaturligt. En startmotor sänker spänningen kraftigt vid start. Däremot bör vilospänningen inte ligga lägre än 12 V. En start av motorn gör inte av med särskilt mycket energi ur batteriet, tiden startmotorn går är kort. Kan vara något annat som drar ur batteriet. Det är inte några andra fel i ditt elsystem?

MD32 är den sexcylindriga versionen av den betydligt vanligare MD21. Motorn är konverterad av Penta men tillverkad av Indenor (ägt av Peugot , finns ej mer som eget bolag). Grejor som är special just för 32:an kan börja vara svåra att få tag på som limpa tex. Annars är de flesta delar identiska med MD21 där så gott som allt finns att köpa som normalt behövs för renovering (inte från Penta dock). Värmeväxlaren på 32A och 21A är ett problem. Är den kass är den nästan omöjlig att renovera och några nya går inte att få tag på. Måhända det går att konvertera en 32:a till tubvärmeväxlaren som 21B har som är en mycket bättre lösning som går att renovera lätt. Motorerna är gamla och det är förvånande att så många fortfarande finns kvar i drift. De har dragits med dåligt rykte i början av sin karriär då man 'översålde' motorerna i båtar där de var för klena för (bla tungdrivna Nimbus 26) och ofta fick gå nära max för att ägarna skulle få den fart de ville. Många kördes helt enkelt ihjäl. Håller man igen på effektuttaget är de väldigt driftsäkra och slitstarka. Helt avgörande är att kylsystemet är helt, många av dessa motorer har gått länge med läckande värmeväxlare och är rostiga inuti pga detta eller köldsprängda. Detta och allt annat som leder till överhettning skadar lätt topplocken och kan leda till att o-ringarna kring cylinderfodren ger upp. Mycket jobb att fixa sådant. Att renovera en MD21 är ofta lönsamt sett till alternativet att byta motor och inte vil byta av andra skäl, men med MD32 skulle jag vara mycket mer försiktig om någon del som limpa eller insprutningspump som är svåra att få tag på skulle visa sig slut när man renoverar. Ingen dålig motor i sig alltså, men allt hänger på hur den skötts och körts genom åren och en så gammal motor kan ha passerat många ägare. Kolla vad som finns dokumenterat ifråga om renoveringar och undvik rostiga klumpar till motorer. Men det går aldrig att bedöma en motor riktigt förrän man plockat ner den och mätt upp delarna och sett hur mycket rost det finns i den.....

Nej, inplastat trä är ofta det största problemet i plastbåtar. Framförallt när det har någon strukturell funktion, men ibland gör det inget att tex inplastade bottenstockar ruttnar bort, de fungerar mest som fyllning i en lådbalk om konstruktören en gång räknat med det. Men det håller fukt, skapar mögel och andra otrevligheter. Ju mer trä inplastat - ju mer problem.

Det är vanligt med kopplingar med en konisk pinne slagen genom ett hål borrat i axeln och medbringaren på de gamla mindre motorerna. Det är i så fall ingen klämkoppling.

Så länge motorn går så har det ingen betydelse. De rostar upp innifrån först. Men sen när du tvingas skruva på den så uppskattar du skillnaden med en målad motor. Det mesta av innanmätet på en motor mår mycket dåligt av skit, och hur man gör så hamnar ofta rester av utsidan på insidan och på dig själv. Fastrostade muttrar och bultar är en av de svåraste utmaningarna i det mesta mekande. Gillar man sånt kan man också skippa färg och andra korrosionsskydd. En annan aspekt är säkerhet, gamla traktormotorer tycker man ofta att det är bra om de läcker lite lagom här och var då de inte rostar så illa då. Det är ingen bra filosofi i en båt med tanke på allmän brandfara till sjöss. En tredje aspekt är psykologi, har man ett rent och snyggt motorrum så kanske man är mer benägen att lätta på durken och titta till rovan. I annat fall låter man ofta locket ligga på och tänker att den går nog idag med. Det där med (främst) segelbåtar med 1 dm vattenblandad olja under en rostklump är vanligt. Att det i själva verket ofta är båtens dyraste (och säkerhetsmässigt viktigaste så länge skrovet är tätt) del verkar många förtränga.

Det finns inte mycket rolig läsning kring sådana tyvärr. De som byggts från början med plast på trä kan vara bra om de är rätt byggda vad jag förstått. Andra plastningar av äldre träbåtar verkar mest skapa riktigt svåra underhållsproblem. Ytterligare ett stort problem är väl just att hur avgöra skicket på sådana båtar verkar vara väldigt svårt. Iallafall bland den lilla minoritet man sett som verkligen ser ok ut.

Banjokopplingar är luriga och har ibland sprickor (orsakade av de har dragits för hårt med gamla kopparbrickor) som är mycket svåra att se. Kan vara värda att kolla en gång till. Annars skulle jag nog kolla över insprutningspumpen. Kan vara slitet pumpelement, inget gds jobb dock. Om motorn annars är lite allmänt trött så kan du ju fundera på om den verkligen har ordentlig kompression. Det brukar först visa sig genom att de blir segare att starta kalla.

Det behöver inte vara särskilt värmebeständig färg på en inombordare. Bra motorlack i vanliga kulörer finns på Jula. https://www.jula.se/catalog/fritid/bat-och-marin/batfarg/batlack/batmotorfarg-550141/ Att spraymåla är ingen bra ide, det sitter ofta sämre och det är omöjligt att komma åt alla skrymslen med färg, måla med pensel det är lika enkelt. Borsta bort rost, avfetta allt ordenligt med lacknafta (inte sprit -löser inte olja bra) så sitter färgen.

"Sitter fint" ja men rör det sig? Kalle Även om vajern sitter fint så händer det inget om vajerhöljet är löst... Kan vara värt att kolla.

Du har kollat att impellern på cirkulationspumpen verkligen sitter fast på axeln ? I övrigt är det nog värt att kolla kanalerna i blocket. Du har gjort det mesta man behöver för att se över sötvattenkretsen annars. Har värmeväxlaren läckt tidigare så har det gått sjövatten i blocket och då kan det rosta rejält eller att något annat skräp som gamla packningsrester har fastnat.

Som sagt, vinterläckage vid riktigt låga temperaturer är vanligt. Ofta cirkulationspumpen som är boven. Sedan inga problem alls på sommaren, ofta irriterande men går att leva med (på en båtmotor). I en bil är det inte kul alls....

Det kan vara mycket som är fel i pumpen. Att stopparmen kärvar är ett dåligt tecken, allt under kåpan är smort av diesel så har något börjat kärva där så är det illa. Vad gjorde du när du gjorde rent den? Tog du isär hela pumpen och monterade med nya packningar ? I så fall har du bra koll på dessa pumpar. Finns många delar med extrem precision inne i den pumpen som kan fastna om det är gamla grejor som stått länge. Pröva och byt pump om du har någon som du tror fungerar. Annars är innanmätet i DPA pumparna inte precis väl lämpade för gör-det-själv åtgärder. Börja iallafall först med att lufta igen efter konstens alla regler, glöm inte stänga returen när du luftar från matarpumpen.

När vi går i riktigt grova insjövågor som har kortare vågavstånd än på havet och slår riktigt elakt har det hänt flera gånger att de som är framme i förpiken hälsat på i taket. Och då är takhöjden ändå riktigt generös. Båten gör nog inte mer än kanske 8 knop i sådan motsjö och är 30 fot lång och väger 4 ton. Stora svall från andra båtar ger även liknande rörelser. Att då stå där framme och styra skulle nog vara riktigt spännande. Skulle faktiskt inte ens våga röra mig på fördäck under sådana förhållanden. Att stå nära båten mittpunkt gör stor skillnad. Förövrigt används styrhytten (doghouse) i de flesta båtar som en del av uteutrymmena, verkar minst sagt svårt att hitta en bra planering med att passera boendeutrymmen på väg till förarplats. Och det är precis tvärtom med planande båtar, så länge de klarar att krossa vågorna utan att själva slås sönder så kan de faktiskt röra sig mycket mindre vertikalt men med en helt annan typ av rörelse. Typ som att köra i serie rejäla tjälskott med bilen. Fart motverkar för det mesta effekterna av vågrörelser upp till en viss gräns, över den gränsen blir det otäcka flygturer och andra otrevligheter.

Låter som backventilen i matarpumpen har fastnat eller läcker. Du har inga dieselläckage på trycksidan?