Gå till innehåll
fredag 14 februari 2025

s59746

Medlemmar
  • Innehålls Antal

    558
  • Gick med

  • Besökte senast

Allt postat av s59746

  1. Vad är det mer 'generellt' man inte skall ha med sig i hamnar/naturhamnar? Barn?Stereo? Grillar? Elverk? Motorbåtar? Kan ju vara bra att veta de oskrivna ordningsreglerna där folk vill ha lugnt och skönt. Eget ansvar är ju löjligt (obs ironi).
  2. "Ett filter är ingen dum idé, man brukar rekommendera detta till dem som konverterar sjövattenkylt till färskvattenkylt." Ja, om man använder en elektrisk cirkulationspump som Martecs så kan det vara klokt. Fast jag har konverterat MD17 med remdriven pump utan filter som funkade bra fast motorn i det fallet var på gränsen för rostig för att konvertera. Penta hade en egen konverteringssats för många år sedan som var mycket bra med remdriven pump och en bra vvx. Bättre kapacitet än Martecs prylar som oftast inte klarar att kyla full motoreffekt och oberoende av el. Hittar man en sådan sats beg så slå till , mycket bra kvalitet på de grejorna.
  3. Sant om procent av maxbelastning men man måste och ta i beaktande vad motorn är byggd och klassad för. Sitter nu och kikar på en ny maskin till en båt. 6,7 liter och med cirka 350 hästar godkänt att gå kontinuerligt på max effekt i 3000 timmar per år. Samma maskin finns också med 570 hästar, då med betydligt kortare tider på max effekt samt totalt timuttag per år. På D6, som i trådfallet, är det ju med nya maskiner 330-hästaren utan kompressor som rekommenderas för kommersiell (och då lätt) drift. 370 och 400 (när vi talar drev) är för leisure. Äntligen någon som kollat effektsiffror från tillverkaren för leisure och kommersiellt effektuttag. Finns på de allra flesta båtmotorer. Ofta är det exakt samma grundmotor men med olika typer av mindre anpassningar för typ av drift. På D6 verkar effektsiffran skilja nästan 40% , skillnaden är livslängd och kostnad för drift/timme under motorns livslängd. Dessa siffror finns för de flesta motorer som har hamnat i båtar och inte är konstruerade endast som båtmotorer , sådana unika motorer numera nästan helt utdöda då de blir för dyra med små serier. Så gott som alla inombordare numera är baserade på motorer som även finns som industrimotorer. Dessa effektsiffror är för det mesta baserade på ett digert testmaterial av tillverkaren och framtagna med ideala förutsättningar i bänk för pararmetrar som kylning, bränsle och inte minst service. Beroende på hur motorerna sedan verkligen körs, underhålles och inte minst är installerade kan utfallet bli lite hur som helst.
  4. Mja, en lika stor skillnad utgör hur de körs. Motorer som i vissa båtar sliter varg och ger nära maxeffekt jämnt för att ägaren skall vara nöjd håller inte lika länge som de som körs med förnuft. Många båtar är undermotoriserade mht hur de sålts och man har varit mycket optimistisk kring marchfarter i reklamer. Varven brydde/bryr sig sällan om hur hårt motorerna går efter båten sålts och ett nummer mindre motor er ju alltid ett lägre försäljningspris. Märks bla på alla 'trimma motor' -tankar man ser på detta forum. Segelbåtsmotorer som jämförs med här är inte relevant i jämförelse med motorer i större motorbåtar, de gamla segelbåtsmotorerna är ofta tunga gjutjärnsklumpar med mycket lågt effektuttag anpassade just för detta. De är ett utdöende släkte dessutom. Mycket få båtägare brukar bekymra sig över motortillverkarnas rekommendationer för olika typer av användning, finns motorer som är strypta med mer än 30% för industribruk mot vad motsvarande motor ger i en fritidsbåt, skillnaden är livslängd!
  5. En motor (och kanske drev) av den storleken helrenoverar du inte för 50 -100 tkr , kanske mot den högre siffran om du gör allt jobb själv vilket få klarar och har utrustning för.
  6. Gorde samma sak i en båt för ett antal år sedan. Sedan dess har inte heller jag startat dieselvärmaren och funderar på att ta bort den helt. Varm och torr båt när man lägger till gör att man inte riktigt känner behovet av den längre. Funderar man på värmesystem i en (motor)båt som man inte ligger still i veckovis så skall man nog i första hand fundera på gångvärme, defroster är ju en bonus de dagar då man verkligen behöver värme. Dessutom får man mycket värme med en ganska enkel och liten installation.
  7. Bygger du formen av frigolit måste du klä in den noga med något annat material, den smälter ihop om du plastar direkt på den.
  8. Sträckan är ju ca 350nm, troligen lite mer så på 5 veckor blir det ju 20nm per dag i snitt, vilket kan vara helt OK men man vill nog inte köra varje dag, räknar man på att köra varannan dag blir det ju då 40nm/dag, vilket kan vara mycket med små barn i båten. Nu vet jag ju inte hur snabbt ni marschar men jag antar att ni inte vill ligga i planingsfart hela tiden? Mitt tips är att åka så långt ni hinner på knappt halva tiden och vänd sedan. Att lägga upp ett mål som man räknar med att nå kan ofta kännas stressande. Man måste åka trots dåligt väder, eller trots att det var fint där vi var o s v... Ett annat tips kan vara att bekanta sig ordentligt med båten, dels hur den fungerar driftmässigt och i sjön vid olika väderlek innan en resa av den kalibern med småbarn. Krånglande båtmotor/annat eller inblåst på något trist ställe är ingen höjdare med små barn i båten.
  9. Tyvärr är de i en del fritidsbåtar svåra att undvara. Pga trånga motorrum och i många fall idiotisk slangdragning till matarpump och på returer så är de nästan omöjligt att klamma för slangarna utan att de ligger och nöter på en vibrerande motor eller annat. Tyvärr är de standard på rätt många båtar. Ett alternativ är att använda vanlig slang och nöthölje till hydraulslang utanpå men man ser inte läckor på dessa heller. Bästa alternativ är nog att byta slangar regelbundet och behålla metallspunnen. Att strunta i nötskydd helt ger bara ännu större risk för läckage, att den (dyrare) nötskyddade slangen monterades från början beror på att man bedömt att det behövdes i installationen. Ofta är det bara en eller några slangar som är skyddade och resten vanliga slangar. En annan risk som ofta glöms bort är alla kopparrör som som ofta finns i installationen, dåligt klammade i slanganslutningar mot sådant som vibrerar vilket gör att kopparen hårdnar och spricker. Inte så ovanligt i gamla installationer.
  10. Rospiggen 28 är en mycket trevlig båt. Utan att förstöra båtglädjen för dig så tänk på att det är en stor båt och ganska gammal. Du ville inte ha något 'jätteprojekt' men en så stor båt till ett lågt pris tyder ofta på motsatsen, det finns en klar koppling mellan båtars storlek, skick och mängden jobb. Tyvärr.... Generellt ligger mycket av båtens värde i motorn. Var noga med den och kolla även hela axelutrustningen noga, där finns mycket pengar för ev. ersättning. Skrov och däck är sällan något större problem i pengar men väl i arbetstid om man vill ha det i snyggt skick.
  11. Mycket fin båt ! Var försiktig bara så hon inte blir en båt som låter illa, det skulle förstöra det fina intrycket.
  12. Det som händer när kolen är slitna eller inte ligger an ordentligt är att generatorn klarar att leverar en hyfsad spänning men dåligt med ström. Det kan göra att lampan glöder svagt. Plocka inte ur generatorn innan du kollat andra felkällor som kablar och kontakter, det är mycket vanligare än att kolen är slut på en båtmotor. Enklare att vänta med detta tills du kan köra motorn och felsöka, att leta på måfå efter felkällor brukar sällan lyckas. Hej. Den laddar för fullt efter ett gaspådrag så att motorn har varit uppe i över 3000 varv, lampan lyser svagt ändå. trotts att den laddar fullt. Sedan ligger det något i det du säger om att leta fel på måfå. Men det som är kollat är kollat, plus att det är så långt till våren Peter/Peddan Om den laddar bra så är kolen antagligen inte problemet.
  13. Det som händer när kolen är slitna eller inte ligger an ordentligt är att generatorn klarar att leverar en hyfsad spänning men dåligt med ström. Det kan göra att lampan glöder svagt. Plocka inte ur generatorn innan du kollat andra felkällor som kablar och kontakter, det är mycket vanligare än att kolen är slut på en båtmotor. Enklare att vänta med detta tills du kan köra motorn och felsöka, att leta på måfå efter felkällor brukar sällan lyckas.
  14. En nackdel med läpptätningar på båtaxlar är att de nöter ner ett spår i axeln, axelmaterialet är ganska mjukt. Eftersom en propelleraxel faktisk rör sig axiellt en del (ffa med vissa backslag) så förstör spåret i axeln läpptätningen. Men visst ett tag går det säkert. Grejen med PSS är att det är rätt mycket jobb att riva ur och rikta axlar så det är inte en tätning man vill byta ofta. Sen kan det ju bli rejäla tråkigheter om den pajar helt. Med dyra lösningar som PSS slipper man jobb och bekymmer i många år.
  15. Låter som du har ett skiljerelä mellan batteribankarna som drar först när generatorn magnetiserats. Ganska vanlig koppling i båtar och helt normalt att det beter sig så. Men laddningslampan skall då helst slockna helt. Glödande laddningslampor kan bero på lite olika fel, men laddar den dåligt dessutom så skulle jag som sagts byta kol i generatorn. Du kan lätt kolla att den laddar ok med en voltmeter, kolla spänningen innan start och efter lampan slocknat. Om den stiger med 1-2 volt så är det ok och generatorn laddar.
  16. Hej och tack för svaret. Min båt är en Winga 25 av årsmodell 1977 och som du riktigt påpekar hade jag en fettsmord axeltätning med taljsnöre. Axeldiametern är 30mm och axelröret är 48mm. När det gäller smörjmedel för en roterande axel tycker man att det är fett som gäller men tekniken går ju framåt så det måste ju fungera med vatten som smörjmedel. Din båt är perfekt för PSS då den inte går så fort eller har någon väldigt lång propelleraxel. Enda problemet med PSS är att i vissa båtar flexar propellaxeln mycket när de går fort eller i grov sjö. PSS tätningen ger inget radiellt stöd för axeln då den tätar axiellt vilket kan göra att det kommer vattenskvättar på sådana båtar. Du kommer inte behöva någon extra nippel på en PSS på en deplacementbåt. Har kört såna tätningar länge och har hittills aldrig sett en droppe i kölsvinet på någon som berott på tätningen, kan rekommenderas. Enda underhållet är att man klämmer på gummibälgen efter sjösättning och släpper ut den instängda luften så vattnet kommer upp till grafittätningen. Den tätningen håller tusentals timmar och är helt underhållsfri.
  17. Den här kanske? http://www.havkom.se/assets/reports/RS2016_06-Gullbris.pdf
  18. Stämmer bra med min erfarenheter av detta. Dessutom så kan en svets få mycket svårt att tända med en klen säkring. Spänningsfallet kan bli för stort med för klena kablar och klen säkring. Använder alltid när jag kan, en trefashandske med vanlig enfas kontakt för att få 16 A eller mer , ger stor skillnad på min gamla svets som har svårt att tända. Modernare med bättre elekronik (invertersvetsar) kan i viss mån kompensera för detta. Men glöm AC svetsar , de är hopplösa till det mesta utom möjligvis grovt bonnjärn.
  19. Definitivt! Har mycket goda erfarenheter av dessa tätningar, snustorrt och inget krångel.
  20. Jodå, dom har med framgång mätt och skruvat på mina trasiga grejer. Och sålt delar och även generator till vettigt pris. Hej jag har monterat ner min nu och det är en 50A som ser ut som den är från typ 93 och grön som penta men från Paris står det. Jag har kollat länken och mailat med dom så får vi se, verkar vara bra på start o generator specialisten, frågan är bara om jag skall ta en 60 eller 70A! ser ut som att man får dra kablarna lite annorlunda på 70A! Synd bara att det inget bytessystem finns längre. Men det måste finnas liknande firma i Göteborgstrakten! Ingen som vet? Hur många remmar har du idag på generatorn? Nånstans vid mellan 70 och 100 Ampere börjar en rem bli rejält ansträngd om du har de gamla vanliga kilremmarna. Det vill gärna slira efter start om batterierna sväljer mycket ström med bara en rem.
  21. Din motor är ingen Pentakonvertering. Pentas motor är konverterad på Indernor XDP 4-90 (Md21) och tidigare (XDP 4-88). Basmotorerna finns i lite olika varianter från 60-talet fram till mitten 80-tal. Den du har är den nyare varianten som fanns från slutet 70-talet och mot slutet av 80-talet ibland med turbo. De har inte våta foder och lite annat insprutningssystem än Penta varianterna även om de är ganska snarlika. Det finns många firmor som konverterat basmotorn och det finns många olika varianter på det.
  22. "Få pumpen i rätt läge" nödvändigt att den är i rätt läge! Inget man skruvar dit på måfå! Kalle Det är ganska lätt att köra sönder en motor med felinställda insprutningstider.
  23. Ganska troligt att det är sjövattenpumpen(https://www.marinepartseurope.com/sv/volvo-penta-sprangskiss-7746410-26-37660.aspx) som är sliten och behöver nya tätningar. Titta under pumpen när motorn går eller känn med handen under den om det är blött. Det sitter ett svallerhål där vattnet rinner ut om tätningarna är slut under pumpen. Köp en renoveringssats och byt tätningar, ganska enkelt jobb.
  24. Jag glömde att slå av strömmen till elpatronen i beredaren när jag kopplade in landström under vintern. Vattnet i beredaren var givetvis tömt. Då utlöstes jordfelsbrytaren på direkten och beredaren skadades inte, Det verkar helskumt. Om jag vore du skulle jag kolla upp den beredaren elektriskt innan det händer en olycka. Jordfelsbrytaren (som inte har nåt med jord att göra) skall INTE lösa ut pga detta. Det var inte en automatsäkring som löste ut?
×
×
  • Skapa nytt...