s59746

Är det tjärepoxi så är den ganska mjuk och inte alls särskilt hård och kletar igen alla försök till slipning. Men du vill nog definitivt ta bort den om det är det, det finns ett skäl till att den inte används längre. Snabbaste (allt är relativt) sättet att ta ner färgen är hårdmetallskrapa och byta skär ofta. Skall man måla på nytt är det vettigast att alltid veta vad man målar på för nånting. Det finns många kombinationer som inte funkar. Har en gång sett en bottenmålning som flöt iväg i stora flak när båten lades i sjön, den båtägaren var inte glad! Det finns inga genvägar till hårt arbete på en normal fritidsbåt utom att köpa tjänsten, 30-50 timmar skrap/slip på en 27-28 fot är nog vad man kan räkna med. Sen skall det på ny färg med och är det epoxi så får man räkna med rätt många timmar till. Bottenmålniing är ju inte precis ett arbete där det lönar sig försöka hitta genvägar och fuska.

De flesta snipor kan gå fortare än de är långa. Men det kräver mycket kraft. De flesta är dessutom inte riktiga snipor utan är plana i botten och många har bärplan i aktern. Fast grundregeln gäller alltid - ju längre desto snabbare. Men precis de farter du pratar om är där de flesta fritidsbåtar 6-9 meter oavsett typ helst inte skall vara. Skälet är att det är väldigt oekonomiskt. Ta alla tillverkares data om marchfart med en stor nypa salt (även toppfart många gånger). De sänker varvtalet från motorns max precis så mycket som motortillverkaren säger att den klarar kontinuerligt. Dessutom i en olastad båt en vacker dag med vinden i ryggen. Och de bryr sig inte om marschförbrukningen som de flesta av oss gör. I praktiken med en semesterlastad båt med ett antal år på nacken vill nästan ingen köra på det viset. Det kostar helt enkelt för mycket bränsle och sliter hårt på motorn och skapar ofta onödigt mycket buller. Normala marchfarter är ofta betydligt blygsammare än de man läser i annonser. Bränsleförbrukning stiger våldsamt på en deplacementbåt skall pressas upp till halvplaning jämfört med deplacementfarten. Vill man åka fort får man skaffa en planande båt helt enkelt, det blir billigare. Vissa variationer på båt/motor kombinationer är bättre än andra men skillnaderna är inte jättestora, fysikens lagar är svåra att rå på i detta fall.

Rekommenderar att ta bort bottenfärgen med hårdmetallskrapa. Drygt jobb men faktiskt enklast , ev blåsor kommer du även så se lätt om du skrapar och kunna öppna. Inget damm och går ofta snabbare och ger renare resultat än slipning. Lätt att få lagom djup i avverkningen med. Många skär till skrapan går det åt dock, de håller inte länge. Lägg en press under båten och du kan lätt samla upp all giftig färg. Glöm inte tejpa ärmar och undvika få färgen på dig, är inte ett dugg trevligt. Slipning funkar efter skrapning bra som skrivits med bandslip och excenterslipar med grovt papper (epoxi skall ha en grov yta för att fästa) och en bra dammsugare men är tungt jobb och kräver bra andningsskydd. Någon slipmaskin åt skogen får man nog räkna in i budgeten, de tål inte glasfiberdamm nåt vidare i lager mm.

Ett bra klargörande (du ligger inte i Mälaren) . Men det är ganska onödigt att måla på mer bottenfärg, börja tvätta botten på en gång. I övrigt har du ju en bra plan. Den mjuka färgen lovar jag att du vill bli av med så mycket det bara går då den lätt kletar ner och förstör ytan när du blästrar för epoxi. Du kommer skölja botten med mycket vatten och du vill absolut inte få den där färgen under epoxin, det skall vara helt rent. Låt det blöda av ett år innan så får du mindre problem , enda skillnaden blir estetisk.

I en annan tråd var du orolig för miljöpåverkan av Bisfenol A i båtar med bara epoxi i botten som många av oss tror är det enda vettiga i Mälaren. Men Koppartiocyanat är visst OK för dig. Ligger du i Mälaren finns inga godkända bottenfärger av de som kräver tillstånd av Kemikalieinspektionen. Nu verkar det enda viktiga vara att den finns i rött och går att måla över den färg du redan har....... Kemikalieinspektionen: Hard Racing Copper Senast ändrad 2013-09-11 -------------------------------------------------------------------------------- Till Historik Regnr: 5148 Innehavare: Hempel Sweden AB Godkänt: 2013-09-11 Godkänt längst t.o.m.: 2023-09-11 Verksam beståndsdel: Koppartiocyanat 11,5 vikt-% Behörighetsklass: 3 Beredningsform: Information om märkning -------------------------------------------------------------------------------- Användningsområde: Mot påväxt av vattenlevande organismer på båtar med en egenvikt över 200 kg och med huvudsaklig förtöjningsplats på ostkusten (från Örskär till Trelleborg). För bestrykning. Övrigt: Godkännandet kan komma att återkallas eller ändras innan godkännandetiden löper ut, i enlighet med vad som följer av beslut om det verksamma ämnet i produkten som fattas i enlighet med direktiv 98/8/EG eller förordning (EU) nr 528/2012.

Spruta rostolja för bilar som bildar vaxyta på svänghjul och plåt.

Ta ur nyckeln ur den brytare du har och sätt de nya kablarna på dess plintar.

Jo, minst en har du lossat på bilden.

Hela ryckutjämnaren är en stor rund plåt med ett fjäderpaket i mitten som du redan lossat bultarna som håller, som flera har försökt förklara redan. Det du ser i mitten är fjäderpaketet i ryckutjämnaren och det går inte att ta bort, det är en fastnitad del av ryckutjämnaren. Den har väl rostat fast på svänghjulet så du får slå in en skruvmejsel under kanten på plåten du ser utanför de bultar du lossat. Bultarna till svänghjulet sitter bakom hela ryckutjämnaren.

På många motorer rekommenderas det att byta bultarna som håller svänghjulet ifall dessa har lossats och de skall dras med rätt moment. Dessutom skall låsbleck som håller dem bytas. Var noga att kolla upp detta innan du lossar svänghjulet, sitter det inte ordentligt så har du snart riktigt dyra problem på halsen. Eller som skrevs tidigare, be nån som kan din motor göra det.

Nej, Elastomufflarna har inga metallgavlar.

De Elastomuffler jag sett är inte delbara, men de har en gummiflärp inuti som fungerar som backventil. Vill minnas att de tillverkas i Kanada. Iallafall var det en bild av en katt på förpackningen och det stod att de var Purrfect !

Läckage i värmeväxlaren kan visst göra så att motorn till slut kyls helt av sjövatten. Olika motorer och installationer beter sig då på olika sätt också beroende på hur expansionskärlet sitter monterat och beroende på om systemet är trycksatt och trycksättningen fungerar. Nivån kan både stiga eller sjunka men att den håller sig helt konstant är i så fall ganska ovanligt. Kontrollera först att glykolprovaren verkligen fungerar och känn på kylvattnet , det märks direkt på 'halheten' om det finns glykol kvar i det eller om det bara är sjövatten. Annars får du nog plocka ner värmeväxlaren och läcktesta den.

Det kan dessutom skilja i blött respektive torrt tillstånd. Känner man på lagret direkt efter upptagning brukar glappet kännas betydligt mindre än efter ett slag på land. Instämmer med att en tiondel är inget problem. De är vattensmorda och måste ha rätt stora toleranser.

Att jämföra ett material (epoxi) som används i livsmedelssammanhang, vattenrör, tankar mm med båtbottenfärger och förvänta sig ett förbud är nog att dra alldeles för stora växlar. Några helt miljöneutrala alternativ kommer nog aldrig att finnas, men att sikta på det som bevisligen fungerar i båtsammanhang (endast epoxi i botten) och som (vad vi vet nu) har låg miljöpåverkan kan ju inte vara fel. I annat fall är det nog slut för det mesta i båtväg förutom obehandlade träbåtar i insjöar, för även om du slipar bort all färg från din botten är den troligen potentiellt giftig (relativt epoxibehandlad) ändå om den är av plast. Det stora problemet är de som envisas fortfarande och målar på Koppar, Tenn och allsköns andra riktiga giftfärger fortfarande. Det är de som kommer ställa till det för alla båtägare. En stor grupp är ju de som har sådan giftfärg kvar på botten och i åratal bara blaskat på ny och kanske lite miljövänligare färg ovanpå. Giftet sitter ju kvar och läcker under i alla fall. Sådana båtar finns det massor av på varje båtklubb. Det är ju så lätt att bara måla över det ser ju snyggt ut varje år. Att skrovet ofta far illa under alla dessa lager och att de dessutom är miljöbovar är nog många okunniga om.

De mäter på många ställen, frågan har fokus hos kommuner och länstyrelser mfl. se tex : http://skargardsstiftelsen.se/wp-content/uploads/2012/11/Gifter-i-havsmiljo-Stockholms-universitet.pdf Lika höga halter (nästan) i småbåtshamnar som i fartygshamnar. En del är förstås gamla synder, men inte blir det bättre av att en del envisas att fortsätta. Resultatet kommer kanske i förlängningen leda till mer förbud, regler och pålagor för alla båtägare.

Största problemet i Mälaren (och andra insjöar) ligger nog hos oss båtägare själva. Trots förbud och att det är helt onödigt så använder många (ffa segelbåtar) rutinmässigt giftfärger i alla fall. Man hör ofta att det 'gör stor skillnad' på farten. Om alla följde reglerna skulle kommunerna inte hitta de höga halter av gifter i småbåtshamnarna som de gör nu. Att spola av min båtbotten med endast epoxi på vid Mälaren gör jag med gott miljösamvete, även utan spolplatta.

Kolla packningen på termostathuset, där syns ofta småläckage. Annars om sagt bara att dra ut röret till expansionkärlet och smärgla upp ytorna och stoppa i en ny o-ring. Felet kan även vara att cirkulationspumpen börjar läcka. Det brukar inte synas för ofta läcker det bara när motorn går. Kolla om det ser ut som det läckt ur dess skvallerhål precis ovanför motorns remskiva.

Såvitt jag vet har det aldrig funnits några motorer med namnet Indenor på och inte Peugot i någon svensk bil som har något närmare släktskap med MD19-32. Vilken skulle det vara i så fall ? Däremot vet jag att de finns i ett otal andra gamla och ganska nya bilar (mm).

Du vrider nyckeln utan att trycka ner den till det fjädrande läget. Då tänds den blåa glödningslampan som visar att det funkar. Håll kvar i ca 20-30 sek vid normala sommartemperaturer och tryck sedan ner nyckeln och starta sedan. Glödningen på MD21 vill dock gärna sluta fungera pga ett 'inbyggt' litet fel. Penta har satt på ett glödmotstånd (ser ut som en vit liten puck med två sladdar på) som sitter ovanför startmotorn i bakkant på motorn. Motståndet har vanliga flatstiftkontakter som gärna ärgar lite och sedan bränns sönder pga de stora strömstyrkorna. Kolla dessa kontakter att de är ok och gör gärna rent dem så att det är god kontakt. Om den blåa lampan inte lyser brukar det vara felet. Det kan vara värt att kolla att glödstiften är hela med om de är gamla och ev byta (de finns faktiskt på biltema, samma som till gamla Peugot 504) En MD21:a som är frisk startar ganska lätt utan glödning om det inte är svinkallt, men det är inte att rekommendera.

En enkel början är att byta oljetryck- och tempgivare på motorn. Inte särskilt dyra och ganska lätta att byta (köp dem inte från Penta). Alltid tryggt att veta att dessa är ok. Detta förutom det uppenbara att kontrollera glapp i ledningar och kontakter som du verkar ha gjort. Efter det är det nog dags att fundera på styrenheten för summern, dyr grej från Penta om den går att få tag på alls. Ett billigare alternativ är då att montera en riktig temperatur och oljestrycksmätare istället (fast då missar man summern!) , finns på alla biltillbehörsfirmor. Nästa steg är nog om det inte hjälper att kolla upp motorn: Det ju vara en sliten motor som har dåligt oljetryck ibland, märks främst med varm motor på tomgång och borde inte larma under gång. Kan kollas med manometer som ansluts istf oljetryckskontakten. Temperaturen kan ju även vara en bov om ditt Martecsystem (som ofta har ganska marginell kapacitet) inte är riktigt friskt, tex en rostflagor kan få pumpen att stanna. Ett stopp och en omstart kan ju tänkas få det att hoppa igång igen. Kan lätt kollas med en sån där billig IR-termometer , hittar du med den punkter på motorn som är över 90 grader kan du ha kylbekymmer.

Man behöver två rullstöd och en indikatorklocka. Man sätter klockan mot axeln på några olika ställen utefter dess längd och snurrar på den. Enklast är nog att prata med något varv eller propellerfirma. Det är ett jobb som tar dem en kvart. Man behöver inte ta av propellern heller.

Nja , jag har sett flera krokiga axlar när jag fixat tätningar . Framförallt på snipor och andra deplacerande båtar med mittplacerad motor och därför ganska långa och ofta ganska klena axlar. Varför de är krokiga kan man ju förstås spekulera om. Men grundstötning tror jag inte alltid på då dessa båtar nästan alltid har en skädda som skyddar propellern underifrån. Min teori är att de blir krokiga när folk är oförsiktiga när de monterar dem och bryter i stävlagret eller trasiga mjuka motorkuddar som knäcker till dem om båter slår hårt i sjön och motorn kränger till rejält. Finns kanske fler anledningar? Jag har själv råkat ut för trista problem när jag bytte cutlesslager på en båt med lång axel , monterat ihop allt och ganska mödosamt riktat in. När jag så här i efterhand begripit att axeln var krokig, vet jag att det märks inte alls när man riktar in en lång axel. När jag provkörde båten och kom upp i varv började axeln slå i hylsröret! Det visade sig att det nya cutlesslagret 'styrde upp' den bara anings krokiga axeln så den började kasta som ett hopprep. Med det slitna cutlesslaget hade bara propellern kastat istället. Bara att torrsätta och börja om med en riktad axel och justera allt igen..... Men det gjorde underverk med den båten, kändes som motorn var sex- istf trecylindrig jämfört med innan! Så när man ändå håller på tycker jag det är en god investering att plocka ur axeln (och kanske se över tätningen med) och konstatera att den är rak. Det är så pass mycket jobb att göra en god uppriktning att det är värt att lägga lite krut på att slippa göra om det i brådrasket. Särskilt som så gott som alla propelleraxeljobb (utom själva riktningen!) kräver att man får torrsätta.

Instämmer, det går inte mer är grovrikta med båten på land. Det blir inte helt bra förrän man ligger i sjön (gäller iaf plastbåtar). Passa på att plocka ur axeln och kolla att den är helt rak innan du riktar , inte ovanligt att den är lite krokig i propelleränden som tar stryk mest. Det märks inte när man riktar men märks rejält när du kör. Ofta tror man att det beror på dåliga motorkuddar och inriktning (som inte heller är ovanligt) men kan lika gärna vara axeln.

Annat ljud kan vara ett tecken på att det är dåligt med vatten i avgaserna. Kan vara att du tappat kylning och blåst toppen eller packningen och då fått kraftigt övertryck i vevhuset som blåst ut oljan och kylvattnet. Skulle kolla efter problem med sjövattenintag och impeller först för att försöka hitta orsak. Inga slangar i kläm eller kranar som glömt öppnas?