Funkis

Har samma spel. Hur använda trumma? Förhala sig framåt vid brygga ( blåste 15-18 stadig vind ) Lyfta upp extra ankare på lina. Hissa upp verktyg i masten som hon däruppe ansåg sig behöva. Och först hon själv... Ta hem bojlina när det blåser. Hissa ölkorgen 5 meter upp och ner vid behov. Få upp kapellet runt förseglet när jag är ensam. Osv. Men du Gaidin, du frikopplar kanske när du spelar ut ankaret vid svajförtöjning. Till TS, bökigare när trumman står ovanpå. En del märken kan frikopplas, andra inte.

Just det.... Vagabond till Lofoten. Så hette boken. Tack för det Tommy! Och jag har boken. Tyvärr nedpackad i flyttlåda, flyttade till mindre hus. Kanske ska ta med boken till båten? Med tanke på att det regnar idag...

Att mäta är att veta... Gör som bhemac föreslår, isolera att det är generatorn och att du inte har några säkringar...

Tja... För 20 papp får du en större båt i dåligt skick. Eller en mindre i ganska fint skick. Kanske börja där? Drar mig till minnes en storseglare vid namn Mattson. Han seglade sin Maxi 68 långt norrut på Atlanten. Skrev en bok om färden, läsvärd.

Såg en lapp, MS20 till salu i Öregrund, ny motor 2008 och knappt använt storsegel. För 25'

Hmmm... Förut var teknikerna på Nexus jättesnabba på att svara på frågor. Sedan såldes företaget... Har du försökt och får inte kontakt? Frågar för jag har massor med NX2-prylar... Skulle inte öppna givaren utan instruktioner själv.

Hehe... Jag är dålig själv på motorer, har aldrig lämnat in spridare. Men är inte spetsen lite känslig? Typ...

Större moderna kattor är lite bredare och därmed lite stabilare än förra generationens kattor. Moderna kattor har också, ibland, längre skrov framför masten för att vaka bättre i sjögång. Men att kappsejsa är mycket ovanligt. Man kan tappa kontrollen utan att kappsejsa... Tänkte bara att eftersom ni inte var vana vid båten? Den modellen av Dacapo sägs i vart fall på Sailguide av enstaka ägare ha lite för lite bärighet i fören? Packa allt akteröver! Lycka till.

De plottrar jag kommit i kontakt med kan visa lat & long i konfigurerbara fält i displayen. Men om din manual inte visar sådan möjlighet så har de väl sparat lite i funktioner?

Spontant verkar 8 knop som hög fart för den vattenlinjen. Som toppfart är det mer rimligt. Tung båt, gissning är väl 1 liter per distans. Hade inte förra ägaren en uppfattning?

Har ni tur får ni undanvind. Är ni inte vana vid båten är det nog smart att segla inomskärs. Det är ju i stort sett söderut så det förlänger inte distansen så mycket. Till skillnad från svaret ovan så tror jag de flesta kattor är underriggade... Allt övrigt som Mackey skrev håller jag med om. Men blåser det så får man ändå upp farten. Där är den stora skillnaden från enskrovsbåtar ( blyfraktarna ) och det är att farten ändrar den skenbara vindvinkeln märkbart. Observera att om ni seglar högre än halvvind ungefär och får en rejäl by mot er så båten tar fart och börjar lova upp så MÅSTE ni styra mot och falla av. Tvärtom mot en enskrovsseglare där man kan lova upp och spilla ur vinden i seglen.... där tar kattan mer fart bara och man hamnar i ett riskläge, ur kontroll.

Träffade en båtmeck vid en middag som bla sa att snålheten bedrar visheten om båtägaren själv demonterar spridarna. Hans erfarenhet var att minst en spridare som lämnades var skadad. Och så sa han att det alldeles för ofta kom en båtägare med spridarna lösa i en plastpåse...

Tänk om jag själv kände kranbilsförare så lättsamt och smidigt... För mitt öga ser det där ut som en rak axel utan mjuka kopplingar (jag har fel ibland...) Det innebär att inriktningen när du sätter tillbaka är jättekinkig! Möjligen så KAN det gå om du märker upp väldigt noga hur motorn sitter just nu. Men som sagt...

Just... Och vilken typ av koppling mellan backslaget till axel/ drev. Där sitter svårigheten. Sedan väger det hela sisådär 150 kg. Brukar inte vara något som helst problem att bygga en ställning och hissa upp motorn i båten. Eller skjuta motorn en meter eller så... Men ner på flak kräver nästan kran. Liten lastbil med hydrualkran är behändigt...

Fantastiskt pittoreska hamnar på Gotland... Tycker jag. Enda grejen som säger mot är att det är rätt små hamnar. Och många som har semester... Väldigt många! Sankt Anna skärgård sväljer väldigt många båtar. Utö är fint stopp norrut. Syd om Sandhamn typ Bullerö är väldigt vackert. Efter studs i Sandhamn går du rakt norrut, fina vikar överallt. Bra väder så kör du utomskärsleden och passerar Fredlarna mfl. Dåligt väder tas i Furusundsleden. Sedan har du Sveriges mest okända skärgårdsområde syd om Söderarms fyr, men säg inget o det... Där är jag och det brukar gå att hitta en helt egen vik. Specialkort är bra dock. Och så kör du norrut igen. Gotska Sandön har ingen hamn och du ankrar i sand. Find väder och stort ankare då!

Om du har båten på trailer redan så kan man avlasta och se var tyndpunkten verkar vara... Bökigt! Men gör så här då? Dela upp båten i en-meters sektioner och uppskatta tyngden av varje sektion? Eller se om tillverkaren kan hjälpa dig...

Jag gissar att vad Max här ovan menade var att Watski, som grossister, levererar mest av alla grossister till båttillbehörsaffärer... Inom IT branchen funkar det så här; ÅF får ett lågt pris mot att de övertar ansvaret för reklamationer och garantier. Visst, är det ett generellt tillverkningsfel så får man omförhandla just den produkten. Här känns det inom båtbranchen som man ibland vill skjuta ansvaret ett steg uppåt? Kunden i kläm?

Jag är dåligt erfaren på utombordare. Men logiskt bör det vara så att om det funkade förut så funkar det nu också? - hållfasthetsmässigt spelar det ingen roll. - kan bidra till lite vibrationsdämpning vilket ju är bra - tätning mot bulthålet, hade jag själv monterat hade jag inte vågat låta gummit täcka hålen, så... Är OK?

Korrosion bygger oftast på en sluten strömkrets. Om du har en båt i aluminium och så även grannen kan du testa med att förbinda båtskroven med en startkabel... Men utan förbindelse bör ingen potentialskillnad uppstå som driver korrosion. Däremot, om bägge båtar har landström och om bägge båtar har jord i förbindelse med vattnet finns en klar risk för korrosion. Men den har inget med bottenfärgen att göra.

Nmea har signaljord. Jag brukar undvika ordet jord eftersom de flesta elektriker använder det för jord i en 230V installation. De flesta manualer jag sett gör det lätt för sig och kopplar ihop signaljord med minus från 12V. Då slipper tillverkaren höra att det inte funkar för att någon inte kopplat på rätt sätt... Jag tycker du ska koppla enligt manual och står det där att du ska lägga svart lite grövre kabel till minus 12V så gör det!

Som gammal säljchef kan jag bara hålla med ( jag har jobbat inom IT... ) Det är när det strular som man vinner lojala kunder och den investeringen är värd att ta! Själv har jag här skrivit om tre tillfällen när en specifik båttillbehörsaffär totalt nonchat reklamationer som varit solklara, grejer som pajat inom en månad. Det har spritts i vänkretsen och "Bryggan" har missat ett gäng kunder... Det finns orsaker att "billighetsaffärer" som Biltema och Mediamarkt har trogna kunder...

Tror också på o-ringen. Den håller inte hur länge som helst...

Det är fastighetsägarna som har vattnet som är de som kan ge dig tillstånd till svajboj. Fråga dem.

Bara inte masterna slår i varandra vid vågor... Jag låg som fjärde båt utanför två holländska båtar. En tyskflaggad båt längst in. Efter att vi pustat ut en stund så ko en holländare över. Han fick kaffe och vi en lektion i långsides förtöjning: Först så ska man ligga skavfötters, dvs jag med min för mot hans akter ( alla i den hamnen låg så!) Det minimerar risken för att riggen slår i varandra. ( vi låg inte så.... Fick börja om. ) Sedan ska vi ha korta ändar till nästa båt. Plus spring. Vi hade bara knutit spring från midskeppsknapen till hans midskeppsknap. Nä, spring ska gå från för till akter, dvs hela båtens längd. Och viktiga tampar. En från fören iland, så snett jag kan. Eller så långt fram jag kan. Helst iland. Akter dito. Min förtamp klättrade jag med ombord en 48 fots motorbåt, bad om tillstånd. Helt ok sa de, de sa faktiskt ungefär att " klart du får, annars åker du ju iväg". Aktertamp dito. Vi låg i hamnen eftersom det skulle bli kuling på natten. Jag gick upp för att kolla. Alla båtarna rörde sig rätt mycket. Hade inte alla varit hopknutna så hade säkert rörelserna varit mycket större...

Håller med om att många 70-tals båtar nog var överdimensionerade och därmed hade en stark kölinfästning. Problem med svajiga kölar kom nog lite senare, på vissa modeller, när tillverkarna gjorde grundare och klenare infästning på något djupare och smalare kölar. Men just IW har en stark infästning, de kölarna är nämligen bultade genom skrovsidan och inte rakt ner. Det innebär att det blir en jättestor yta som tar upp krafter... Var nämligen för kompis barns räkning och tittade på en 26:a som gått på grund ordentligt och där ägaren påstod att det inte gick att se skador förutom ett tydligt hack/intryckning i kölen. Ägaren hade rätt. Vi var två som kollade jättenoga. Inga skador - eftersom krafterna tas upp på större yta snarare än i bakre kanten av kölinfästningen. Konstruktören - Peter Norlin - visste sitt hantverk! Däremot såg vi fyra av muttrarna på kölbulten som var rejält rostiga ( möjligen materialfel eftersom jag sett detta på två andra 26:or, vi kollade totalt tre st. ) då kan det vara bra att veta att det går att byta kölbultar utan att ta av kölen. Det är få båtar som är konstruerade så!