Funkis

Hmmm... Ja, nu när du säger det, Martin X. Mätte ju på bilen ( normalt utslag) men du har något här! OM spänningen på batteriet i Voltmetern är dålig så kan mysko saker hända. Ska byta batteri o kolla skillnaden. Har några mil till båten så det tar ev några dagar...

Hej alla nördar på el och batterier. Tycker jag själv ligger där någonstans men nu körde jag fast… plötsligt visar ett batteri hög spänning! Hämtade ett batteri från båten för att slippa handjaga en pump i förrådet när jag lagar läckor på gummijollen. Batteriet var fullt laddat när jag hämtade det ( via solpanel ) och har använts kanske 5 ggr. För en luftpump som drar ca 10 A under 2-4 minuter. Därefter laddats med en ctek 7 ampere laddare. Jag har läst av spänningen några gånger. Alltid ca 13,1V Nu däremot när jag ska hämta batteriet ner till båten så mäter jag enligt bild. Mätaren är enkel men funkar ( flyttade till bilen utanför och där var det 12,79V vilket väl är normalt) Batteriet är ett optima 75Ah och det är ganska nytt men äldre än 3 år ( garanti gått ut alltså. ) VAD beror avläsningen på? Är batteriet kört, hur kan jag konstatera det isf. Jag har ingen kapacitetsmätare men lite sladd och lampa kanske?

Många byter system nu och de där gamla grejerna kostar inte mycket… kolla om du kan köpa det som inte funkar?

Du verkar händig och kan serva en motor själv? Annars hade jag föreslagit att du tagit med dig någon som kan motorer. För halva värdet av båten ligger i motorn, med hotbilden att du måste reparera något. Limpor och knän kan vara läge att byta om det inte är gjort på båten redan? Det som kostar pengar är komfortdetaljer som sammantaget kostar väldigt stora summor. Men att köpa lite kuddar och några nya förtöjningstampar är små summor... Det som kan kosta är nytt kapell, några nya batterier och att se över elsystemet plus montera några solpaneler om du inte har el på bryggan…. kyl är trevligt att ha ombord plus värmare för att kunna var ute när det är tidigt eller sent på säsongen. Om inte värmaren är servad någonsin så är det dags. Plotter… om du tror att du kör så att du behöver en, alltid trevligt att ha. TV? Osv...

På fråga 3 svarar jag - ett lager bottenfärg? Kanske provstarta? Nya förbrbatterier. På fråga 2 - filter och olja är bra så du vet... Impeller av samma skäl. Byta glykol, som tips! Fråga 1 - har kranföraren ok så använder du väl det?

Det är för många båtar att fixa för arrangörerna…. jag har frågat. Eftersom jag är med i SXK har jag ringt till Hundudden och frågat varvsansvarig. Det har funkat utom ett år när jag ringde för sent… alla platser var upptagna sa han då. Däremot i närbelägna Navishamnen har det varierat stort med hamnkapten säger mina kompisar. Några år vara det en självklarhet att få ligga där över natten, utanpå andra båtar och hur som... Medan andra år var det helt förbjudet, ett år la de fysiskt loss båtarna på kvällskvisten ( där det fanns folk i, inte de som var tomma. ) Skapade väl inte nya kompisar om jag säger så? Så det är inte helt enkelt. Jag som alltid sovit över i båten kan bara säga att min känsla är att de flesta båtar är tomma över natten. Fjäderholmarna är en tanke.

Ett helt annat tips är att effektiviteten blir helt annan om du byter propeller. De flesta snurror levereras med propeller avpassad för en roddbåt, typ.

Martinedlund här ovan; det var ett snyggt schema du ritat! Vilket program är det gjort i? Sedan ser jag inte någon stor säkring vid förbrukningsbatt?

Principen är att ledningar ska avsäkras ( det blir några få men stora säkringar så nära batterierna som möjligt ) och sedan avsäkrar man förbrukarna med mindre säkringar. Just i startkretsen kräver inte installationstandard någon avsäkring. Personligen tror jag det beror på att det inte fanns så bra säkringar för 25-30 år sedan som det finns idag. Alltså var det en säkerhetsrisk om motorn helt plötsligt inte gick att starta? Det är inget som hindrar dig att ha en megasäkring i startkretsen.

Nja... Över 100 kusar i en Nimbus? Det kan vara senare påfund? De som bytt motor. Nimbus levererades med MD21 och den gav väl drygt 60 hkr. Skrovet deplacerar men var nog optimerat för 7-10 knop vilket innebär att en 87 hkr Iveco låter rätt optimalt i mina ögon. Kom ihåg att den gamla MD21-an var mycket tyngre... Någon som vill åka 15 knop eller mer på semestern väljer en planande båt.

Säkert vill försbolaget bara kunna identifiera sitt försäkrade objekt. Och alla CE märkta har en kod, de flesta har dessutom koden på tre ställen på skrovet. Varav ett ofta är på akterns styrbordsida... Men å andra sidan är varken Hydra'n eller Comforten CE märkt. Men tiiverkaren kan ju gjutit in sin egen kod i skrovet? Nja... Jag har ägt både en Hydra 20 samt en Comfort 30 och en Comfort 32. Och kan intyga att i vart fall mina exemplar fanns inga märkningar. Nix. Jag angav segelnumret. Det dög.

Nej, det har jag inte... Å andra sidan är antagligen alla moderna motorer av kända märken bra?

Har du en källa på det, petter b? Jag har nämligen läst att leverantören av Lifeline AGM batterier rekommenderar utjämningladdning. Och de två fabrikanterna av spiralcellsbatterier säger att man kan utjämningsladda. Andra fabrikanter kan säkert vara försiktiga?

Vi har haft detta med glykol uppe förut.... Det går nog att söka rätt på? För det blir många experter på glykol ( jämför med olja...) Vad jag förstår finns ingen koppling mellan färg på glykol och innehåll, olika fabrikanter gör olika. Och vi kom fram till att miljöglykol var ungefär en tiondel så farligt som vanlig glykol. (Och därmed lite sämre på att hindra frysning, det kan bli sörja så tidigt som minus 17-18 ) Miljöglykol är liksom vanlig glykol farlig för däggdjur. Och ska undvikas eller spädas kraftigt om det hamnar på marken. Däremot är glykol inte farlig för vattenlevande djur... Och som det mycket riktigt påpekas i tråden så finns fortfarande glykol att köpa som inte är bra för lättmetall om man har det i motorn. Men man inte gå efter färg på glykol!

Så taft är en av flera parametrar som påverkar priset ... En annan sak är lattor. Flera segelmakare verkar mer eller mindre kommit överens om att inte erbjuda genomgående lattor i hela seglet. Antagligen för att det fördyrar och gör ett segel "dyrare" än konkurrentens om man inte jämför samma detaljnivå. Ett eller två genomgående lattor brukar offereras och sedan säger segelmakaren kanske "Det behövs inte längre ner för där kan du trimma lättare" Typ. Eller han på mässan som sa till mig att "med de nya materialen har vi börjat skippa lattorna för de kan bli en veckanvisning i seglet efter en 6-7 år och dessutom behövs ju inte lattor för att seglet ska stå bra" Jag brukar också fråga om förstärkningar kring rev. Numera har många bara ett rev. Och lite skralt med sydda förstärkningar, mer limmade... Fast jag läst att belastningen kan vara 50% högre i revet? Ja, så kan man hålla på. Vem utom proffs vet hur du ska speca detaljer i ett segel? Två lager taft? Behöver jag det? "Nej normalt räcker det med ett lager" Ehhh... jaha... då beställer jag härmed ett lager, det räcker för mig.

Peter... Med all respekt. Vi skulle väl försöka analysera på ett lite mer övergripande sätt om det fanns skillnader mellan dacron och laminat? Pris är mitt tycke bara en av flera faktorer... Till exempel.... Detta är nu hypotetiskt vill jag påpeka... Så skulle till och med jag själv kunna hitta en kombination av duksorter, tillbehör och tillägg där ett dacronsegel blir fyra lakan dyrare än laminatseglet. Om jag fick lite hjälp med segelmakarens dator... De har hundratals dukar att välja på. Extremt svårt att jämföra äpplen och päron. Tror knappt det går eftersom det är lätt att låsa sig?

Både ja och nej. Man har delvis olika laddkurvor och delvis olika Volt-tal. Speciellt utjämningsladdning kan vara helt olika. Men om du bara kör rimligt korta sträckor och ser till motorns generator så hinner den knappast med mer än bulkladdning. Det torde inte vara en avgörande skillnad där anser jag. Däremot kan du vinna på att köpa en landströmsladdare som går att ställa om så att dina nya fina AGM får laddning exakt som leverantören har angivit. Sterling tex har flera fina laddare...

I min värld brukar vi kompisar komma fram till tre saker när vi gör denna diskussion; - att det är lättare att få fart på olika typer av supermaterialsegel, segelmakaren kan lättare "bygga in" rätt kurvor så att säga. Tex ett laminatsegel kommer säkert att behålla sin form bättre än dacron, rent generellt. Om du behåller ditt segel i tex 10 år och sedan kollar form? - att vi måste ha en tidsaxel också, en kappseglare kör inte samma segel i tio år. Så är det bara. Dessutom är ett dacronsegel lite mindre känsligt för UV strålning och fukt, som på tio år kan ha påverkan på ett supermaterialsegel. 10 år är väldigt länge hos vissa seglare som är vana med supermaterial. Då börjar man riskera att materialet fallerar också... Hos dacronseglare kan seglet faktiskt hålla formen oväntat bra i 10 år om man är rädd om seglet . - att ett dacronsegel som trimmas ordentligt och korrekt inte är så långt efter ett laminantsegel utom i lätta vindar… anser vi. Men dacron är mycket lättare att hantera utan att det blir veck, brottanvisningar osv. Det kommer helt enkelt att hålla bättre. ( oavsett om segelmakaren rekommenderar dubbel taft om man är orolig osv… så håller ett segel i dacron bättre ) Dacron håller mycket bättre för fladder. Och visst fladder har du alltid. Och dacronsegel är billigare att köpa in… Men det finns dyra dacron dukar också. Pris är bara en faktor. Du som har masthead måste sätta på nya förstärkningar för spridarna kanske vart tredje år för att vara säker på att ett laminatsegel inte får en brottanvisning där. Dacron är mer tåligt. Jag köper alltid dacronsegel. En av mina kompisar kappseglar ibland. Han har bara supersegel. ( och hans segelbudget är ca 4 ggr min för ungefär samma användning, semester och någon kappsegling, eftersom han byter segel efter ca 3-4 år och seglet kostar minst 60% mer än mitt)

Finns ju en hel del bloggar också... När det gäller båt så är det ju delvis en prisfråga? Att köpa en färdigutrustad båt är säkerligen det billigaste även om prislappen blir högre initialt. Att själv renovera och installera har ju fördelen att du lär dig hur allt funkar. Om din båt inte är så stor att den rymmer mycket batterier och laddmöjligheter är ett vindroder nästan nödvändigt? Sedan finns det ju båtar till salu utomlands också, om det är ett alternativ.

Ehhh.... Det som är trevligt är ju att du Oldtimer verkar expert på både norska och svenska elregler. Däremot kan jag ibland tycka att du inte håller expert-nivå på samtalsetikett. I varje fall. Precis som Oldtimer sagt kan man bygga separata elsystem på ett sjukhus, för att tex försörja känslig utrustning. Skillnaden, elsäkerhetsmässigt, är att ett IT-kopplat elsystem inte har någon jord. Det gör det lite knepigare med personsäkerhet m.m. Men kan delvis lösas med olika övervakningssystem. I hus så använder vi i Sverige annars både nolla och jord framdraget från närmaste (grupp)central. Och i Norge gör man lite annorlunda vilket givetvis Oldtimer känner till. Men det berör bara nördar som ska ansvara för att bygga personskydd med jordledare. Grovt sett så är dock bestämmelserna så att det alltid ska vara ett normalt 240V system där normala människor vistas (dvs inte är sjukhuseltekniker e dyl) Av det skälet upprepar jag att ett IT system och ett 240V system är åtskilda system och aldrig delar jord. Och i en båt med jordfelsbrytare kan anläggningsägaren låta bli att ansluta landjord om man kan göra ett eget system för jord. Det här med 240V elinstallation ibåt är knepigt nog utan att blanda in IT-system.

Ett IT nät har inget överhuvudtaget med 240V systemet att göra, två olika helt enkelt. I en båt är det ägaren eller redaren som är anläggningsansvarig. Och TS verkar ju ha behöriga vänner? Men jag skulle nog bygga in transformatorn i någon typ av skåp eller kapsling vid installationen.

Oldtimer, visste inte att du hade svensk erfarenhet också, förutom fra Norge? KU, betyder det Karolinska? Där har jag godkänt en del installationer. Alla med jord dragen till uttagen.

Jag ger tipset att kolla in begagnat. Många byter upp sig och du kan få en större skärm... Navionics sjökort gick i varje fall förra året att uppgradera för halva nypriset.

Att jag föreslog TS att kolla modellen han hade var för att Elfa hade ett antal varianter? Om alla dessa går att koppla hur som man vill är frågan? Plus om det var förberett för jord...

Kolla om den är gjord för att kopplas ihop så du får 230V Sedan jord brukar man ta ut mitt i, kolla upp med Elfa hur det är tänkt. Är det gjort för lab-bruk där man har 115V för att få ner effekten vid fel så kanske det inte är förberett för egen jord?