Volvo_Penta

Jag har förmodligen nämnt det förut, jag har för avsikt att inom kort anskaffa en lite lagom arbetsbåt och utföra lite mindre och enklare uppdrag. För en tid sedan påmindes jag o m att jag i ett förråd har en gammal men oanvänd reklambjörn för Polarvagnen, ni kanske minns den där "isbjärn" som var i naturlig storlek. Jag hade tänkt att emellanåt låta den åka med på fördäck. Får man göra så eller drar man Hin håle över hela den på sjön varandes mänskligheten?

Runt Göteborg finns nog ett ganska stort antal och Du kommer säkert att få flera svar. Men om Du, mot förmodan, inte hittar något närmare Göteborg kan Du kontakta Marinexpress i Lysekil. De gubbarna drev Drevia i Lysekil tidigare och vet vad de håller på med.

Kanske gjort bedömningen att det inte behövts, och troligen missbedömt kvalitén. Jag minns ett resonemang när D6:an var under slutfasen innan lansering, en VP-chef var då fundersam om de nya motorerna verkligen behövde leva lika länge som 41:orna.

Jag tycker att detta fenomen återkommer i både en och annan tråd på detta forum. Diskussion skulle väl inte uppstå om alla vore meningsfränder...😉

Hörde för någon vecka sedan av en bekant i "kolvsvängen" att två tillverkare av kolvar har kikat på marknaden för överdimensionskolvar till D4/D6. Hoppas att det blir verklighet. Det är ju komplett vansinne att skrota blocket om det räcker att hona/borra.

Har någon av båtarna startat motorn?

För ett antal år sedan köpte jag en båt som en elektriker hade haft i ett par decennier. Jisses Amalia vilka problem han hade löst, problem som inte fanns ens innan han hade löst dem. Sedan den saneringen aktar jag mig för att köpa båtar som har "fixade" elsystem...🙂

Det har jag missat. Vad bestod den konflikten i?

Jag förstår Ditt resonemang. Min uppfattning är att kursen Förarintyg är något som många tyvärr går bara för att få intyget. Jag vill dock påstå att ju högre upp i svårighetsgrad kurserna är, desto intressantare blir resonemangen över kaffekoppen. Detta eftersom kursdeltagarnas motivation ökar väsentligt med svårighetsgraden. Kursdeltagarna på Kustskepparen, utsjöskepparen, de tekniska kurserna m.fl., för att inte tala om Befäl 8:an, visar en helt annan motivation på grund av att där är det oftare kunskapen som deltagarna är på jakt efter. Hur som helst: Lycka till med utbildningen!

Båtpraktik natt är inte dumt att ha med sig men det är inte ett förkunskapskrav för Kustskepparintyget vilket däremot båtpraktik dag är. https://www.batlivsutbildning.se/wp-content/uploads/2020/06/Kunskapsfordringar-Kustskepparintyg-2020-01-01.pdf Distansutbildningar är i vissa fall ett bra sätt att lära sig saker och ting, och ibland är distansutbildning det enda alternativet. Men jag vill nog påstå att man lär sig ännu mer genom att gå en "vanlig" kurs tillsammans med andra deltagare.

Jo då, jag har dessutom bytt några brytpinnar, ehhh förlåt drivpinnar, eftersom de emellanåt går av precis som brytpinnar gör. 😉

Hur överförs kraften från den släta propelleraxeln till propellern?

Så här står det i verkstadshandboken, men det visste Du säkert redan:

Kanske dessa skärmdumpar kan belysa hur 100-drevet är uppbyggt i fråga om brytpinne.

Exempelvis detta:

Kan dessa sidor ur verkstadshandboken vara till någon nytta?

Innehållet i den röda lådan är bra att ha... 🙂

Så här ser det ut i verkstadshandboken till 270-drev. Enligt denna bild ska låsbrickans klackar vikas in i propellerkonans uttag.

Nja, kass är den nog inte. Om jag inte har helt fel, vilket jag i och för sig brukar ha, så har vi sådana blandare i fyra av våra båtar. En av dem fick jag, som tidigare nämnts, komplettera med en o-ring för att få tät. Ingen av de blandarna är nyare än 2005.

Hade samma problem i en av våra båtar. Där satt det en plastkona som skulle täta mellan röret och överfallsmuttern men den klarade inte sin uppgift. Jag pillade in en tunn o-ring ovanför plastkonan och när jag då drog åt överfallsmuttern blev det tätt.

I mina öron låter det som om värmaren inte får tillräckligt med bränsle för kontinuerlig gång. Det kan bero på igensatt bränslefilter till värmaren, för Du har väl filter på bränsleledningen. Det brukar vara ett litet genomskinligt genomströmningsfilter på slangen. Om det inte är något problem med bränsletillförseln tror jag att Du hamnar i den elektroniska världen. Fyll expansionskärlet i förpiken till åtminstone min-markering och kör den separata cirkulationspumpen en stund. Nu verkar Du ju inte ha luft i radiatorkretsen ändå eftersom Du får värme på radiatorerna när Du kör motorn. Glykolblandning har Du i vvb, annars går det åt pipan på vintern. Vvb är monterad på den slingan som är dragen mellan motor och värmeväxlare, och den slingan är glykolfylld och kopplad till en slinga i vvb som fungerar som en doppvärmare. Dina värmarproblem har inget att göra med tillgång på dricksvatten.

Ta av luftfilterburken och kolla om turbon sitter fast. I och för sig ska inte turbon ladda förrän några hundra varv senare. En av våra 41:or orkade upp till 2300 varv efter sjösättning, gick klockrent upp till detta men ville inte mer. Loss med luftburken och pilla på stressfläkten, därefter fungerade den gladeligen upp till 3900 varv igen.

Nu är jag ingen specialist men vi kan ju prova en bit på väg. De system jag har byggt är alla gjorda enligt följande: Från motorn varmvattenuttag går en slang till värmeväxlaren och från värmeväxlaren tillbaka till motorn. Värmeväxlaren är en Alde. Inget mer finns på den kretsen som jag för övrigt kallar primärkrets. Sekundärkretsen går från värmeväxlaren till en lågt placerad Alde cirkulationspump. Därefter till Eberspächer D3W alt. D5W beroende på båtstorlek. Efter värmaren sitter ett fördelningsrör med 4 uttag. Efter fördelningsröret inträder returresan som består av ett likadant fördelningsrör. Därefter tillbaka till värmeväxlaren via ett t-rör på vilket slangen till det högt placerade expansionskärlet är monterad. Och då är sekundärkretsen avklarad. Till fördelningsrören som då finns både på tillflöde och returflöde är kopplat i tur och ordning och med var sina avstängningsmöjligheter: krets för radiatorer, krets för vvb, krets för varmluftsfläkt och krets för defrosteraggregat. Varför har jag den lågt monterade cirkulationspumpen på sekundärkretsen, jag har ju en cirkulationspump i värmaren? Jo, värmarens cirkulationspump går ju bara när värmaren är påslagen och jag vill ju nyttja värmen från motorns kylvatten som passerar värmeväxlaren när vi är ute och puttrar omkring. Den separata cirkulationspumpen drivs via skiljereläet och startar därför så fort generatorn laddar. Jo, jag kan köra denna cirkulationspump på annan ström också och då kan jag teoretiskt använda elpatronen i vvb som värmare om jag ligger på landström, vilken vi mycket sällan gör. På detta sätt har jag tre värmekällor för våra behov och önskemål: motorn, värmaren och elpatronen i vvb. Att Du inte får värme från värmaren låter lite skumt. Vad som blivit galet är lite svårt att ge något bra svar på då vi inte riktigt vet hur Ditt värmesystem är konstruerat. Om Du skulle ge oss en liten skiss på hur systemet är uppbyggt kanske någon på detta forum skulle kunna ge Dig lite tips. Visst kan det vara luft i systemet och visst kan värmarens cirkulationspump ha tagit semester, men värmaren borde inte gå så värst länge om den inte blir av med varmvattnet.

Vi har vattenburen värme i flera av våra båtar. Jag har monterat cirkulationspumpen i lägsta punkten och har expansionskärl i högsta punkten. Vi har inte haft några som helst problem med luftfickor.

41:orna är specificerade för Europadiesel med densitet >840 g/liter. Jag tror att det numera är någorlunda jämförbart med Diesel Mk3. När AD41P som ny vid millennieskiftet kördes i bänk på VP producerade den några hk under 200 matad med dåvarande Europadiesel. När den kördes på svensk Mk1 fanns det motorer som tappade nästan 10% av effekten. Om Du har en orörd 41A från -87 tror jag inte att Du ska hoppas på fullt stall om 200 kusar oavsett vilken sås Du häller i tanken. Hur det förhåller sig till "vit" eller "grön", eller kanske till och med "brun", diesel kan nog någon "soppaexpert" förhoppningsvis besvara. Min uppfattning är att skillnaden på "vit" och "grön" diesel är lägre skatt på "grön" och därför har "grön" ett grönt färgämne tillsatt för att kunna identifieras. Men jag är van vid att ha fel...