Volvo_Penta

Vilken perfekt födelsedagspresent! Men jag anser att födelsedagspresenten till Din sambo blir dubbelt så mycket värd om Du överraskar sambon med att även Du går förarintygskursen. Och tänk så mycket roligare Ni får på sjön när Ni kan dela på fröjderna. Delad glädje är dubbel glädje. Det där med båtpraktik? Njae, om inte Kustskepparintyget står för dörren så kan Du nog hoppa det ett tag. Se till att vara ute på sjön så mycket som möjligt, ta det lugnt och njut av de trivsamma stunderna. På sjön finns plats för oss alla.

Jag har inte följt Dina eskapader i detalj. En kanske dum fråga: Har Du provat byta givare mellan motorerna? Du har säkerligen skaffat Dig verkstadshandbok för Dina maskiner, varom inte så säger VP enligt nedan gällande problem med oljetrycket. Bifogar även en skärmdump gällande oljepumpens tekniska data:

Hittade en gammal tråd med lämplig rubrik, "Vinterjobb", och tyckte att den kunde få leva en liten stund till. Vintersäsongen är ju en del av båtlivet och för egen del brukar den vara rätt inspirerande ur två perspektiv: - Drömma sig bort till nästa sommarsäsong. - Utrusta, fixa, förbättra båten. Eftersom min familj har ett några båtar finns det alltid att göra. I vinter ska jag montera vattenburet värmesystem i två båtar, snickra en instrumentpanel, byta knutkors i DP-E, montera ny gösstake med radar, montera ankarspel, bygga båtvagn. Känner jag ägarna till ett par båtar förvarade i maskinhallen blir det nog att hålla i verktygen vid deras reparation av några inköpta motorobjekt av den på MG flitigt debatterade typen: VP D6. Ja, det blir säkert fler båtprojekt också när mörkret lägrat sig. Annars får man väl lägga lite tid på något rallybilsprojekt. Eller kanske hugga ved... Hoppas att även Ni hittar något meningsfullt att fördriva tiden med i väntan på det optimala båtlivet nästa sommar. 🙂

Sådana använder vi i våra båtar https://www.jula.se/catalog/bygg-och-farg/varme-och-ventilation/luftforbattring/elektriska-avfuktare/sorptionsavfuktare-004681/ Hade vanliga avfuktare tidigare, men precis som Ove-T skriver här ovan så är sorptionsavfuktare bättre.

Enligt Erlandsons Brygga är Ocean Flex 250 gr gjord av "rutarmerad Lenoväv": https://www.erlandsonsbrygga.se/Hemsida/Bat_Pa_Land/Presenning_Batoverdrag/Presenning_Hela_utbudet/OCEANFLEX_4X6_250GRAM?id=05960 Lenoväv verkar vara PE. "Men det finns även några mellanting av tjockare rut-armerad lenoväv i PE.": https://www.livetombord.se/praktisktbatagande/artiklar/tester/20171024/stort-test-24-presenningar-bekanner-farg/

f.d. givare...

Det där såg inte trevligt ut...

Jag har monterat ett antal sådana manluckor. Använd en borrmaskin som orkar gå med låga varv, en riktigt bra hålsåg och ett bra kyl/smörjmedel så är håltagningen snart gjord.

Nu riskerar vi att bli rejält O.T. kanske någon tycker att tråden har gått på grund... Javisst, om vi till frågan lägger möjligheten att "köpa och sälja aktier" får vi in begreppen publika respektive privata bolag på arenan. Men det innebär ju ändock inte att "Ett aktiebolag är juridiskt sett privat". Aktiebolaget kan ägarmässigt vara statligt. Aktiebolaget kan aktiemässigt vara publikt.

Nu blandar Du och ger. Med statligt bolag avses företag där staten är huvudsaklig ägare. Med privatägt bolag avses företag som inte ägs av stat, kommun eller landsting. Att statliga samt privatägda bolag lyder under samma lagstiftning är en helt annan sak. Arctia/Meritaito ägs till 100% av finska staten och är därmed statliga bolag.

"Ett aktiebolag är juridiskt sett privat" Berätta för mig var jag kan hämta den informationen.

Statliga aktiebolag är privatägda?

Privat företag? Nejdå, såväl Arctia som Meritaito är statligt ägda företag: "Meritaito Ltd was founded in 2010 after the reorganization of the Finnish Maritime Administration. From the begining of 2019 Meritaito was merged to Arctia Group. We are 100% state owned company with turnover of 59M€ in 2019."

Allt är relativt...😀

Jo, Wildeside, jag har en fråga: Kan det ha berott på en felparkerad rysk ubåt?

Du har fått jättebra svar gällande det mesta om sjövattenkylning, sötvattenkylning, färskvattenkylning osv. Det enda jag kan komplettera med är att jag anser att det enklaste sättet att få glykolblandningen varvet runt i drev och motor är att hänga en drevsäck på drevet och låta sjövattenpumpen i lugn och ro pumpa runt vattnet. Fördelen med drevsäck är, som jag ser det, att man inte behöver stå och bevaka om dunken, karet, baljan blir tom och man därför måste fylla på. Vätskan i drevsäcken tar ju inte slut utan cirkulerar runt-runt. Det gäller dock att köpa rätt modell av drevsäck och montera den rätt, annars kommer det att "drälla vid sidan" och då faller det argumentet. Eftersom jag brukar ha nöjet att på hösten konservera ett ökande antal båtar med drev av olika modeller har jag kostat på mig både drevsäck D1 och D2. Jag hoppade över Biltemas variant av drevsäck eftersom den saknar en viktig detalj, nämligen "öronlapparna" upp mot vattenutloppet i skölden. Jag börjar med att fylla drevsäcken med rent färskvatten och köra runt det några minuter först för att maskinen ska få en bra genomspolning med rent vatten. Därefter tömmer jag drevsäcken på färskvatten och häller glykolblandningen i säcken. Glykolblandningen försöker jag hålla kring 50/50. När glykolblandningen vandrat runt är den ofta lite utspädd på grund av det färskvatten som blev kvar i maskinen vid genomspolningen. Därför häller jag vid behov i en skvätt ren glykol för att kompensera för det kvarvarande färskvattnet. För att kolla hur mycket jag behöver kompensera glykolhalten mäter jag fryspunkten även under konserveringskörningen och då använder jag mig av en refraktometer, en gammal hederlig DuoCheck. Jag påstår inte att mina fabler ovan är det allena saliggörande, jag anser bara att "min" variant fungerar klockrent för mig. Andra tycker det är enklare att ställa en dunk på badbryggan, en del ställer dunken på akterdäck, men med sådana metoder behöver man ju skruva loss slangen för vattenintaget från drevet och ansluta dunken till den slangen. Visst, man kan ansluta dunken till en spolmuff, men det finns roligare saker att lägga tiden på. Dessutom behövs ju en balja till under drevet för att ta hand om det som en gång var i dunken. Good luck!

Jag hoppas att Du köper en ny pool åt barnen så att de inte ska bada i den glykolpoolen...

Jo då, både VP och eftermarknad har olika material att välja på. Saltvatten = Zink Bräckt vatten = Aluminium Sötvatten = Magnesium

Ligger Du på rygg när Du mäter... 😎

Det kan Du vara helt lugn för att jag har provat. En masse. Men det var liksom inte det som var grejen. Det var ju det med att lossa så det inte fastnar...😉

Jo, jag förstår vad du menar. Den risken finns ju, men det känns lite knepigt att man ska lossa på spridarna för att de inte ska fastna. Jag brukar inte ta loss hjulen från bilen för att de inte ska fastna.

Har Du mätt turbotrycket?

Jo, en spridares fjäder mattas ju främst av antalet injektioner, men en fjäder mattas ju även av inspänning över tid. Jag anser därför att det borde vara motiverat att ange både drifttimme och ålder.

I de båtar, med värmare, vi äger för närvarande har det suttit luftburen värme. I en av båtarna havererade luftvärmaren så den fick åka över relingen och jag monterade vattenburen värme istället. Resultaten av den båtens värmekomfort innebar att två båtar till hamnade på min "to-do-list". Nu har vi vattenburen värme i tre båtar och i vinter blir det två båtar till. Vår familj anser att vattenburen värme är totalt överlägsen den luftburna. Vi har tre värmekällor att välja mellan: motor, dieselpanna eller elpatron i vvb. Tröghet? Värme först om 3 timmar? 200 kg i tillfört material? Frysrisk på vintern? Icke sa Nicke, men tänk noga igenom var Du sätter radiatorerna.

Om inte jag missminner mig är Y-10 baserat på oxalsyra.