Gå till innehåll
fredag 29 november 2024

explano

Medlemmar
  • Innehålls Antal

    90
  • Gick med

  • Besökte senast

Allt postat av explano

  1. I min router/modem för det mobila bredbandet 4G finns uttag med antennsymbol. Jag har kollat i fackhandeln om det finns någon antenn att sätta t.ex. i masttoppen och ansluta till routern för att få bättre internetmottagning i främst ytterskärgårdarna. Men ingenstans tycks man veta vilka grejer jag ska skaffa för detta. Vill gärna lösa saken före påmastning i sommar. Någon som har ett tips?
  2. Jag har en 50 w solcellpanel på min båt men med nya elektronikprylar (plotter, laddare till iPhone/iPad, VHF etc.) så skulle jag vilja gardera och kunna ladda via två solcellpaneler, min befintliga 50 W plus ytterligare en på 50 W. Kan jag koppla dem via samma laddningsrelä till batteribanken, eller måste de skiljas åt? Jag har en batteribank med tre batterier, ett startbatteri och två förbruknings.
  3. Råkade glömma att skruva på tanklocket sedan jag toppfyllt med diesel inför vintern. Dagen efter regnade det ordentligt. Troligen har det kommit in regnvatten i tanken. Hur hanterar jag detta? Pumpa ur hela tanken = mer än 100 liter. Eller har någon något tips som gör livet enklare för mig?
  4. Jag funderar på att börja använda min iPad som plotter och har sett på forumet att man kan köpa appen Seapilot och ladda ner i paddan. Ser på Appstore att det finns två olika Seapilot att ladda ner, ett Seapilot Sweden för 1.239 kronor (vilket är dyrt) och ett som bara heter Seapilot for iPad för 399 kronor. Någon som vet skillnaden och kan ge ett gott råd?
  5. Jag tillhör den äldre stammen av båtfolk som fått lära sig att nationsflaggan ska ner kl 21.00. Men nu upplyser yngre seglare mig om det inte alls gäller längre. Flaggan ska sitta uppe så länge någon är ombord, hävdar dem. Alltså ska flaggan sitte uppe även under mörker! Jag vill inte tro att det är så men undrar om någon som verkligen VET kan ge mig rätt svar på frågan om när flaggan ska vara hissad på en båt.
  6. explano

    Smörja mastlik

    Jag har under några år använt en lättflytande olja, typ symaskinsolja, i likrännnan för att få travarna att glida lättare. Men oljan samlar på sig smuts som sedan hamnar på seglet så jag söker tips om hur jag kan få travarna att glida bättre utan olja.
  7. Det är redan sagt men jag upprepar: Kryssaklubbens årsbok Norrlandskust, som kom för några år sedan är den bästa guiden. Skärgårdarna kring Söderhamn och Hudiksvall är lättseglade och mycket öppna, bra sjömätta (det gick ju skuttrafik här för inte så länge sedan) och därför är sjökorten bra. Jag har seglat sträckan många gånger då jag hade båten i Enköping och sommarhus norr om Hudiksvall. Nu har jag båt och hus i Hudiksvall. Bästa vägen för mig var att efter övernattning vid SXK:s boj söder Björn, eller i hamn i Sikhjälma, gå rakt på Storjungfrun. En lagom etapp. Från Storjungfrun finns massor av mål att välja bland, både små hamnar/bryggor och naturhamnar där du ofta ligger helt ostört. Här uppe är vi inte så många så det blir aldrig fullt. Restauranger finns vid Axmar brygga (den bästa enl. guider), Skärså (dock lite lång och knepig insegling), Borka i Enånger och i Hölick. Norr om Kuggören finns Mellanfjärden med en bra sjökrog i hamnen. Hamnarna ute på öarna saknar oftast el och på en del ställen kan den vara knepigt med färskvatten. Ett problem är bunkring av färskvaror då det saknas livsmedelsbodar på öarna och i fiskelägena vid kusten. Man måste in till Gävle, Sandarne/Söderhamn, Hudiksvall för att hitta livsmedel och bränsle. I Hudiksvall ligger gästhamnen i stan med gångavstånd till de ställen man behöver. Norr om Kuggören finns en liten servicebutik i Mellanfjärden, annars är det Sundsvall som gäller och därefter Härnösand. Vid dåligt väder kan sträckan från Brämön till Härnösand, över Åvikebukten vara jobbig pga av sjöhävningen. Kryssarklubbens hamn vid Kattskär (Åstön norra sida) och naturhamnen i Söråkersviken (Åstöns sydvästra sida) är fina hamnar där man kan invända bättre väder vid behov. Tänk på att avstånden mellan hamnar är längre än i Roslagen. Norr om Kuggören är lämplig natthamn Mellanfjärden eller Lubban vid Galtströms bruk (Kryssarklubben har en brygga där), sedan klivet norr ut mot Härnösand och Höga Kusten. Men det är en annan historia. Om du väljer att gå hela vägen ända upp mot Luleå skärgård, finns det bra möjligheter att vinterförvara båten hos någon av båtklubbarna i de större städerna. I Hudiskvall vinterförvarar Berglunds båt ofta tyska och holländska båtar i en stor inomhushall. När man seglar här uppe kan dygnet utnyttjas betydligt mer än söder om Öregrund pga de ljusa nätterna. Mellan mitten av juni till slutet av juli har jag aldrig behövt tända lanternor ens, utom vid dåligt väder. Nattsegling är en underbar upplevelse med oftast god sikt och lagom vind. Bilden visar bryggan på Prästgrund, som ligger strax norr om Storjungfrun. Välkommen!
  8. Jag har i flera säsonger haft problem med täckning som blåst sönder under vintern. Tidigare hade jag en tung heltäckande presenning typ lastbilskapell. Den höll och blåste aldrig av. Men den väger bly och är svår att få upp och lägga ut på täckställningen. Därför har jag försökt lättare varianter, men utan stor succé, eftersom alla blåst sönder. De har varit av kvalitén mellan 140 g/m2 och 200 g/m2. Nu tänkte jag köpa en formskuren modell 240 g/m2. Någon om har erfarenhet och kan ge synpunkter och råd om lämplig storlek. Min båt är en segelbåt 9,5 m lång, 3,2 m bred och ställningen 1,5 m höjd över däck.
  9. tråden heter: Projekt: bo i bat på Forum Seglarsnack. Den startade 25 april 2009. Du kan sökai forumet på projekt bo i båt så hittar du den.
  10. För cirka två år sedan öppnade en kille en tråd om detta här på Bryggsnack. Tråden blev superlång och fortsatte i mer än ett år. Han bodde i en Maxi77:a och skrev hela vintern om hur det gick. Intressant. Försök leta här på Bryggsnack och om jag hittar tråden skickar jag över en notis.
  11. Kolla också tullbestämmelser för svenska båtar som ligger längre tid i norsk hamn. Jag vet att det har varit problem med detta.
  12. Jag har stått med masten på förra vintern. Jag släppte inte på riggen och kan konstatera att det fungerade bra, även om metallen i masten (aluminium) och vanten (rostfri vajer) utvidgar resp. drar ihop sig olika i kyla. Under tidvisa mycket hårda vindar (uppställningsplatsen är vindutsatt) skavde skrovet mot vaggans stöttor och efter säsongens slut kunde jag konstatera att skrovet flyttat sig några centimeter i vaggan, troligen beroende av vibrationer som orsakades av masten och riggen mot skrovet. Om jag hade minskat påfrestningen på riggen genom att släppa något på vanten tror jag att i infästningarna mot skrovet hade fått mer stryk. I år mastar jag av.
  13. Köp färgen i England så slipper du problem.
  14. Möjligen kan givaren, som normalt är monterad i en skrovgenomföring under vattenlinjen, ha blivit igensatt av något - havstulparer kan växt på den, sjögräs, tång eller annat kan ha lagt sig över den. Testa att backa en liten bit ( 15 - 20 meter) för att ev. få bort b lad eller annat som kan ha lagt sig över givaren. Du kan också dyka ner med ett cyklopöga ochen borste och skrubba och kolla under båten. Om inte dert hjälper kan det bara vara ett elektriskt fel som måste åtgärdas genom felsökning.
  15. För en segelbåt finns det bara ett svar på din fråga: vanlig diesel, eller s.k. blank diesel, dvs samma typ av diesel som lantbrukare använder. Men den finns bara i vissa mackar. Miljödiesel ska du INTE tanka. Den ger beväxning i tanken under vinteruppläggningen (om du inte tömmer hela tanken ner till sista droppen) oc h du får problem till våren. S-k- miljödisel innehåller RME, dvs en tillsats av raposolja, som är en vegetabilisk olja och därmed bättre för miljön med sämre för en båtmotor. Det finns i i dag ingen bra miljölösning för motorer som körs i marin miljö. Grön diesel är skattebefriad och får bara användas av yrkesmässig sjöfart eller fartyg registrerade utonför EU. Kustbevakningen kan kolla och bötfälla.
  16. sign. dynan: Mycket just! Tack för att vi fick ta del av hur det slutade.
  17. Kolla på franska båtar. Eftersom det finns en stor marknad för segelbåtar med sänkköl i Frankrike (stening kust och tidvatten) finns det ett stort utbud av modeller, både nyare och äldre. På webbsidan www.yachtworld.com når du ett stort utbud från både engelska och franska säljare. Den här typen av båtar är mer sällsynta i Sverige varför utbudet av begagnat är mindre. De flesta båtar av den här typen är mellan 22 - 26 fot och ofta trailerbara, d.v.s. kan dras på släp bakom en personbil. Lycka till med letandet!
  18. Noa-fäste med teakplatta. Finns att köpa färdiga i båthandeln. Montera fästet vid en stötta, t.ex. intill där puch-pit rundar, så får du maxialt stöd.
  19. Kolla tråden Hyrde båt och seglet gick sönder på detta forum och fundera på om du skulle vilja vara i båtägarens/uthyrarens situation.
  20. Jag är pensionär och seglar en Maxi 95, som jag ägt i nästan 20 år. Det är först sedan jag blev pensionär som jag börjat segla på allvar. Tidigare var det mest turer på någon eller några dagar. Nu kan jag ligga ute en till två veckor utan stress. Ett underbat seglarliv. Jag seglar mestadels ensam sedan barnen flög ur boet. Mina erfarenheter är att en båt av en välkänd modell med ett aktivt klassförbund har stora fördelar. Genom att det finns många ägare av båttypen finns det massor av tips och goda råd att tillgå. Genom klassförbundet får man kontakt med andra ägare av samma båttyp och kan utbyta erfarenheter och t.o.m. få hjälp att skaffa fram en och annan pryl. Det är stor skillnad på båtar i prisklassen 100 000 och i prisklassen 200 000. Efter båtköpet vill du säkert komplettera med lite utrustning eller prylar som underlättar seglandet, och då måste dyu har lite kvar av din budget. Du ska tänka på följande: Det är viktigt att du får alla fall neddragna till sittbrunnen, så du slipper upp då däck för olika åtgärder under segling. Ett sittbrunnskapell är värdefull extrautrustning, men dyr att låta sy upp. Plus är om vagga och täckställning medföljer. Seglens skick är viktiga. Mer än 10-12 år gamla segel är klart minus på grund av slitage och nya segel kostar mycket. Det är verkligen köparens marknad för begagnade segelbåtar f.n. och du kan rätkna med prutmån på minst 10 - 15 procent på begärda priser. Ta det lugnt och låt inte en ev. säljare hetsa dig med argument om att flera köpare finns. Om det är sant, låt någon annan köpa båten om du tycker att priset inte är rätt. Du kan också kolla på Segelbåtsguiden på Internet, där det oftast finns omdömen från ägare av de beskrivna båttyperna. Om du lägger dig kring 160 000 - 180 000 kan du välja på en lång rad mycket bra båtar, både goda seglare och bra bobåtar. Min lista ser ut så här: Albinbåtar i olika utföranden, Ballad och Cumulus är kända som fina båtar; Comfort 30 respektive Comfortina; Compis 28; Laurinkoster, en underbar seglare som klarar det mesta av hårt väder men tyvärr lite trång att bo och leva i; Hallberg-Rassy 26, liten trång kanske men verkligen en säker kvalitetsbåt och lättsåld i andra hand; Maxibåtar i olika modeller, t.ex. Dinette, Maxi 84 eller 87, alla Maximodeller är kända för sin rymlighet och bra att bo i. Lycka till med dina båtplaner!
  21. Bästa metoden när det gäller skadeståndskrav är att ställa motkrav som tvingar fram en förhandling där båda parter har lika tunga argument. Ställ krav att du ska ha tillbaka pengar på hyran av båten eftersom hyresobjektet inte var i fullgott skick. Ett storsegel i gott skick ska hålla för vindar på minst 10 m/sek utan att sköra, även om man bär sig klantigt åt. Kräv av uthyraren att du ska ha pengar tillbaka och låt sedan udda vara jämnt. DU ska inte betala en spänn.
  22. Vissa färger innehåller kemikalier som inte är tillåtna i Sverige och det är möjligt att dina burkar sprejfärg är just sådan färg. En god vän köpte bottenfärg till sin båt från England och tullen beslagtog godset med hänvisning till att färgen innehål beståndsdelar som inte var tillåtna i Sverige.
  23. Visst finns det usla seglare också, men de ställer inte till det för andra på samma sätt som när en motorbåtsskeppare bär sig dumt och okunnigt åt. Under mina 20 år seglare har jag många exempel. Ett av dem inträffade för ett par veckor sedan. Jag hade ett babordsmärke framför mig och låg på pinkryss för att slippa slå och såg att jag skulle klara märket med 4 - 5 meters marginal. Då kommer en styrpupletbåt som i högsta fart passerar mig nära och skapar ett svall som för mig ur ur kurs och jag måste i slå i sista stund, ändra kurs och segelföring. Obligatoriskt bårkörkort vore kanske ett motmedel mot sådana dumheter.
×
×
  • Skapa nytt...