Mambo

Ja, det gjorde det nog. men jag tror dom drog upp betydligt mindre svall än dagens skutor. och inte fanns det några vattenskotrar.

Det kanske var på grund av den dåliga hamnen som vikingarna lämnade Birka en gång i tiden. Själv har jag aldrig varit där fast ön ligger bara 12 DM från hemmahamn.

För ett par veckor sedan var frun och jag med vår segelbåt samt ytterligare ett par i en segelbåt ute och semesterseglade längs ostkusten. Den här dagen hade vi kommit till Västervikstrakten och beslutade oss för att söka natthamn i en naturvik i närheten av Spårö. Inne i den tilltänkta viken låg där redan ett par motorbåtar med en lucka på ca 30 m mellan sig. Vi tyckte att klippan mellan dessa två båtar såg bra ut och valde att gå in där med våra bägge båtar. Fick med detsamma en sur kommentar från ena motorbåten om att motorbåtarna minsann kände varandra. Vi var tydligen oönskade! Ganska snart börjar en av motorbåtarnas besättning packa ihop sig för att kort därefter kasta loss, när ankaret var uppe gasade båtägaren på kraftigt för att dra upp en aktervåg. En halvtimme senare gav sig också den andra motorbåten av och uppförde sig likadant, gaspådrag för att dra upp så mycket svall som möjligt. OK, då var vi i alla fall av med den dåliga stämningen. Men kan man som båtägare agera så här då det handlar om en populär naturhamn, omskriven i böcker, en helgkväll i juli? Man kan väl inte räkna med att få vara ensamma i en sådan vik, eller? Jag kan tillägga att vi på inget sätt bar oss dumt eller skränigt åt då vi angjorde klippan, vi ville ju störa så lite som möjligt. Jag fick intrycket av att motorbåtarna var från Västervik, vi gjorde väl intrång i ”deras” vik? Seanre på kvällen dök ytterligare tre båtar upp, vi hjälpte dessa vid förtöjningen och god stämning uppstod.

Jag hade stora problem med min autopilot som påverkades av mobiltelefonen men det var många år sedan då jag hade en NMT450, alltså en telefon med avsevärt högre effekt. Båten kunde gira 90 grader då telefonen ringde. Jag har dock inte märkt några problem med min nuvarande båts autopilot och mobiltelefoner men visst kan det säkert finnas en inverkan.

Man ser ibland utannonserade beg foldingpropellrar där man påstår att de passar Volvo och Yanmar S-drev. Är det samma splines infästning mm. på dessa 2 motordrev? Snurrar propellern åt samma håll på dessa motorer?

Hej Speljakt, Jag kan också tänka mig att det är vid vajerns anslutning till roden som brottsplatsen finns, samma sker vanligen på riggvajrar. Du skriver vanlig reglagekabel av typ 33C. För mig som är oinsatt; vad är det för kabel, var köps den?

Jag har kontrollerat hur det ser ut. Det handlar om en segelbåt med rattpedistal där gas/vxl-reglaget sitter. Fabrikatet på pedistalen är Whitlock Cobra, vet ej om reglaget är av samma fabrikat eller om det möjligen kan vara Lewmar? Själv anslutningen på motorn är en lite grövre rod som sedan försvinner in i en annan ännu grövre rod, det kanske går att se på bilden. Det är till höger som själva manöverarmen på motorn sitter. Man ser alltså inte någon vajer eller tråd. Jag önskar byta därför att jag har några i bekantskapskretsen som råkat ut för vajerbrott på båtar som varit 10-15 år gamla. I ett fall rände båten med full fart in i en stängd slussport med ordentliga skador som följd (inte på slussporten). Bättre att i så fall byta i förebyggande syfte, det handlar inte om några jättepengar.

Jag har i förebyggande syfte tänkt att byta gasvajer och växelvajer på min Yanmar-diesel 3GM30. Egentligen är det inte vajrar utan enkeldragen tråd. Jag vill byta innan någon av dessa går av, har hört exempel på elände som kan inträffa då man antingen inte får i/ur växel eller då motorn inte svarar på gasrespons. Någon som vet var i Stockholmstrakten man handlar sådana?

Blästring är OK enligt Transportstyrelsen men inte enligt Arbetarskyddsstyrelsen. (myndigheterna är inte samstämmiga). Färgborttagning kan nog funka men jag vet dom som försökt med varierande resultat, hur som helst är det tidskrävande. Sedan behöver man slipa av efteråt för att få bort allt och då behöver man dels omfattande personlig utrustning med andningsmask och sedan ska marken under båten täckas samt att man bygger ett tält kring båtens botten. Inget får komma ut i fria luften. Om man har gammal TBT-färg så måste man vara extra noga, men å andra sidan får båten inte sjösättas med denna färg så man blir tvungen att få bort den.

Våren, och sjösättningen, närmar sig. Vi som ligger i Mälaren får inte måla med bottenfärg, det finns inga godkända bottenfärger för insjövatten. Dessutom ska all gammal bottenfärg avlägsnas från båten botten har kommunen bestämt, detta ska vara gjort innan år 2020´s utgång. Men hur ska man avlägsna den gamla färgen? Blästring, som bara för ett år sedan var den överlägset bästa metod, gäller inte längre p.g.a att det sprids fina färgpartiklar runt om båten (trots intäckning). Slipa är lika illa, både för den som utför jobbet och omgivningen. Skrapa skapar visserligen större färgpartikelrester men också småpartiklar som far omkring -inte bra. Färgborttagningsmedel skulle möjligen fungera, det dammar inte. Men är en kladdig och tidsödande metod. Alternativet att måla över bottenfärgen med en tät spärrfärg tillåts inte av myndigheterna eftersom den inte är tät nog (tillåtet för yrkessjöfarten!). Ja det är inte lätt. Färgen ska bort men ingen vet hur? Tiden tickar på, snart 2020.

Jag vet inte om det stämmer men det påstås att Yrkessjöfarten ibland filtrerar bort sändande AIS-er från fritidsbåtar för att det skulle bli alldeles för mycket info på deras skärmar annars. Jag tänker mig alltså en passagerarfärja Viking line i farleden genom Stockholms skärgård en söndagseftermiddag med massor av små AIS-båtar överallt. Då kanske man tror sig vara trygg och observerad där i sin lilla fritidsbåt men det stora fartyget har bara bestämt sig för att se viss trafik. Vet som sagt inte om det stämmer men om det är så behöver man i så fall vara medveten om att man kanske inte alltid syns och agera utifrån detta.

Georg_Ohm, jag följe ditt tips och slog lite på Saga. Hittade några 29 HT som jag tycker vara en ganska vettig båt som kanske kan uppfylla mina krav. Jag har väl egentligen önskemål om en ännu mer ombonad inredning men Saga är ändå åt rätt håll. Denna halvplanande modell verkar dessutom ha hygglig bränsleekonomi, något som vi seglare annars alltid använder som slagträ i debatten motorbåt kontra segelbåt. Att sedan seglaren snabbt glömmer att en uppsättning segel kostar 90 000 (till min nuvarande båt) som ska slås ut på 8-10 år är en annan femma.

Med premiumklass eller kvalitetsbåt menar jag, oavsett om det är segel- eller motorbåt, menar jag något som är byggt med omtanke och av kunnigt folk. Alltså inte en båt där man letat prispressade komponenter eller valt snabba byggmetoder, inte båtar byggda av folk som aldrig sett havet (som t.ex Bavaria i sydtyskland). Byggda på varv där det finns kunnande, inte bara om hur man sätter ihop saker utan också varför. Då hamnar man ofta i båtar som byggts i mindre serier med långa produktionscykler, inredning som ofta har en hel del trä och känns varmt ombonade. Båtar som håller ihop, som det inte regnar in i. Kloka motorinstallationer. Men därmed inte bling-bling. Sedan kan det vara svårt för vissa varv att ekonomiskt klara sig, att bygga bra tar tid och det är inte alltid man kan fakturera ut det på slutpriset i en konkurrensutsatt marknad.

Ett av mina önskemål är att det också ska vara en kvalitetsbåt, alltså något i premiumklassen. Det innebär i och för sig att man får titta lite lägre bak bland årsmodellerna om man ska hitta något för i prisklassen 1 milj. Jag vill inte sticka ut hakan för mycket men det har här i tråden kommit förslag på t.ex Nimbus. Mina begränsade erfarenheter av bekantas Nimbus placerar tyvärr dessa utanför premiumklassen (hoppas ingen tar illa upp nu). Hur ligger det till med Storebro och Nord West?

Visst finns det en uppsjö av båtmodeller. Det jag tänker mig är nog inte en DC, snarare lite mera bobåt. Planande ja, eller i alla fall så pass att man kan hålla drygt 20 knop. Men drev eller axel, en eller två motorer, om detta är jag helt okunnig. Vilka är för/nackdelarna med en resp två motorer. För/nackdelar med axel kontra drev?

Har haft segelbåt i över 30 år men har ibland börjat snegla lite åt motorbåtshållet. Så även fast hanterat båtar på sjön under lång tid är jag helt nybörjare på det här med motorbåt och vilka kvalitéer de olika fabrikaten levererar. Tänkte därför slänga ut en ganska allmän fråga: Om man är ute efter en beg. motorbåt i prisklassen runt 1 mille, vad ska man då köpa? Mina krav är en båt i storleksklassen 30-35 fot. Inget lågprisbygge utan snarare en pålitlig båt som motsvarar segelbåtarnas Hallberg-Rassy, Najad eller Linjett. Den ska klara marschfart på 16-20 knop och man ska våga köra över till Gotland (skrovet ska alltså klara lite havssjö). Man ska kunna bo bekvämt 2-4 pers. Den ska ha en bränsleekonomi som inte blir orimlig. Vad säger ni?

Jag har en plastbåt med en del utvändiga teakytor. Dessa har sedan länge varit fernissade med blank fernissa och sedan sista strykningen med en halvmatt ytfinnish (International Satin). Nu är det dags att slipa ned och lacka om igen. Är det längre hållbarhet om man avslutar med blank lack istället för matt? Och kan man blanda något pigment i fernissan för att få en något mörkare ton av teak? Vad blandar man i så fall i för något?

Det handlar också, som köpare, rätt mycket om vad man vill ha. Båtar med 20-30-40 år på nacken kan vara i vilket skick som helst. Är man bara ute efter ett bra pris så kan man säkert få någon av de risigaste, mest ratade, exemplaren för ett pris bra mycket lägre än snittet. Men förstår man att uppskatta en välskött och uppdaterad båt kan det vara värt att betala ett till synes lite för högt pris, det har man sedan ofta igen genom att allt fungerar och inga kostnads-smällar kommer oväntat. Om man däremot är ute efter glädjen att själv renovera och förbättra en båt är det helt rätt att leta bland de ex som inte fått omvårdnad, betala ett lågt pris och satsa pengarna på renovering.

Jag, och också Värmedoktorn, är av den bestämda åsikten att man ska använda rätt bränsle av rätt fabrikat. Och också att soppan är något så när färsk. Dock inte lika kritiskt med färskheten som för bensin -den ska helst inte vara mer än någon enstaka månad gammal. Bensin som är ett halvår gammal har sämre effekt och tänder därmed inte heller så lätt. (detta med bensin var lite utanför ämnet -ursäkta!)

Wallas brukar inte ge upp i första taget. byt veksats och se till att allt är rätt monterat. Se till att du har ny fotogen av rätt kvalité (Campingparafin eller vad den heter nuförtiden när den säljs av Cirkel-K?).

Globalt sett finns det väl lika mycket vatten nu i år som i fjol, eller för 100 år sedan ...eller för 1 milj år sedan ?

Preem har kommit med en dieselkvalité som dom kallar Evolution diesel som innehåller minst 50% förnybart innehåll (RME). Bra att dom tänker på miljön men: Vi båtägare med dieselmotorer brukar ju sky dieselbränsle med med inblandning av RME, normalt 5-10%, på grund av bakterietillväxt. Hur ska vi förhålla oss till en så pass stor inblandning som 50%? Kan vi räkna med att problemen med bakterietillväxt blir flera gånger värre? Preem skriver i informationen om produkten att man behöver genomföra regelbundna kontroller av vattenförekomster i bränslet samt att lagringstiden inte bör överstiga 1 år. Ett enkelt svar på mina frågor är att det bara är att låta bli att tanka Evolution diesel i sin båt men jag tror att andra bränslebolag följer utvecklingen och att det så småningom inte finns någon gammal hederlig (men miljövidrig) diesel att få tag i.

Jag beställde, för ett par veckor sedan lite prylar (inte båtprylar visserligen) från Vietnam. Det var hemma för avhämtning på ICA på 6 dgr. Däremot var spårningen obefintlig och också här körde PostNord sista biten. Men det kom fortare än jag väntat mig.

Jag har en föregångare (från Biltema) till den modell du hänvisar till. Jag tyckte att dammsugarfunktionen var lite halvkass men den fungerar utmärkt som våtdammsugare. Varje höst suger jag torrt mitt tryckvattensystem, det går fort och bra.

Vattenrutschbanan hade jag faktiskt en kollega som var delägare i. Detta projekt gick också i stöpet.