Mambo

Har man svepta spridare (bakåt alltså) har man hjälp av dom för att hålla masten. Sedan kan ett inre förstag(babystag) behövas om man ger sig ut i lite tuffare sjö för att hindra masten från att pumpa. Ett alternativ är att lossa det inre förstaget i däcksinfästningen och låta det hänga rakt ned, sedan då man vet att det behövs fäster man det snabbt vid däcket igen med hjälp av en talja. Har sett sådana lösningar. Man ska inte vara helt säker på att båtkonstruktörerna visste vad de gjorde på det glada 70-80-talet då det massproducerades båtar i alla lador, man kanske bara satte dit ett inre förstag för att andra båtmodeller hade det utan att för den skull gjort några större beräkningar om nyttan. Det växte fram en del båtar under detta explosiva årtionde som blev mera fort men fel.

Ang Maxi 95-an och salongsbordet som det inte går att sträcka benen under; Hur ofta sitter ni inne i båten och äter frukost/lunch/middag? Har man ett bra sittbrunnstält, som den nämnda Maxi 95-an har, så sitter man ofta ute även fast vädret inte är toppen. Jag har sittbrunnstält till min båt (inte Maxi) och vi sitter inne kanske 5 ggr per säsong, resten ute i sittbrunnen. Under tältet ifall vädret är dåligt, annars ute i det fria.

Att ersätta en gammal uttjänt dieselmotor med en elmotor kan verka lockande (och bättre för miljön). Men man ska inte tro att det blir en billigare installation. Om man ska ha en rejäl elmotor som orkar knuffa båten framåt med god fart i motvind är den inte billig. Och om en sådan motor ska kunna gå några timmar behövs en stor batteribank som sedan behöver backas upp av en bra laddare och solpaneler. I fjol utrustades en 34 fots segelbåt med en rejäl eldrift och prislappen hamnade på ca 3-400 000:-. Fast då slipper man tanka diesel så man spar lite driftskostnad även fast laddning heller inte är gratis.

Jag förstår att trådskaparen har ett tak i sin budget, det har vi alla, men man kan ändå försöka ha en liten buffert för att kunna sträcka sig något högre ifall man hittar den perfekta båten/exemplaret. De flesta gånger lönar det sig att köpa en välhållen och uppdaterad båt eftersom överraskningarna inte blir lika många. Så brukar jag tänka då jag köper beg. båt eller beg. bil. Sedan gäller förstås att ha förmågan att kunna hitta det fina exemplaret, ett högre pris innebär inte med automatik att det är en fin båt. Och som sagts här ovan finns det ofta en prutmån men det kan också handla om att det uppstår rätt kemi mellan köpare och säljare. Om köparen är styv i korken och prutar okunnigt kan säljaren med all rätt undvika att pruta och hellre vänta in en seriösare köpare som kanske får den till det lägre priset. En bra affär är när både säljare och köpare är nöjda.

En Comfortina 32 då, kan de vara något? Då får du partialrigg och lite moderna inredning med bottenstockar. Byggkvaliten är bra men inte i Orustklass. Några tusenlappar dyrare än de andra 3 du nämner. Ex https://www.blocket.se/annons/stockholm/comfortina_32_i_fint_skick_och_mycket_utrust/88092171

Jag har mest vanligt porslin eller glas. Visst går det sönder nåt glas eller tallrik varje säsong men jag brukar handla på loppis, väljer välhållna prylar. priset är ofta billigare än motsvarande i plast. Jag försöka stuva smart i skåpet och har skumplast som distansmaterial men efter en hård kryss i lite tuffare sjö så brukar något gå sönder. Porslin/glas är mer hygienisk och ger en bättre känsla. Champangeglasen är dock i plast då de av glas visat mindre hållbara vid sjögång.😄

Blockets nya look, eller förändring, är säkert utvecklad utav ett team av (unga) programmerare som själv inte har någon större erfarenhet som användare av (gamla) Blocket. Då blir det gärna lite tokigt. Har upplevt precis samma sak när banken gör om sin internetbank-sida, funktioner som vi användare anser borde vara självklara finns inte länge med och istället kan det bli ett antal roliga features som man inte har någon användning för. Felet ligger egentligen inte hos utvecklingsteamet utan högre upp i projektstyrningen då man i förväg inte satt sig ned och funderat över vad man egentligen vill och vad kunderna önskar. Likadant gjorde japanerna på 70-80-talet när man fantasifullt utvecklade kameror/HiFi-prylar med så många funktioner som möjligt utan att egentligen ha förstått hur användarna ville använda produkten. Man utgår inte från kundens perspektiv utan från ett mötesrums fantasifulla idéer med en lurad ekonomichef som backar upp.

Jag fick rådet på båtmässan för något år sedan, då jag pratade med Jabsco-representanter, att aldrig hälla vanlig glykol i toan. Just därför att packningarna skulle ta stryk. Som motvikt till detta skriver Jabsco själv i sin manual hur man sköter vinterkonservering: CAUTION: The use of anti-freeze is NOT RECOMMENDED, as it is impossible to ensure that it penetrates the complete toilet system. If, for any reason, anti-freeze is used it MUST be glycol based. Sedan har jag en känsla av att de båttoaletter som gjordes för 15 år sedan hade en bättre kvalité än dagens, så din toa Ingemar kanske klarar sig?

Häll inte vilken glykol som helst i toa-systemet, vissa sorter kan påverka gummipackningarna. Jag köper en glykolsort som kallas Tank Safe frysskydd som är anpassad för bl.a toaletter. Har någon gång hällt vanlig blågrön glykol i en Jabsco-toa och en del packningar tog stryk.

Troligtvis har du vatten kvar i VV-beredaren, den brukar rymma 10-20 liter beroende på modell. Jag vet inte hur din beredare ser ut men det brukar finnas en säkerhetsventil på sidan i den nedre regionen, ser ut som en ratt man kan vrida på. Om du vrider den ca ett halvt varv borde det börja rinna ut vatten, kanske via en slang till kölsvinet. Kom sedan ihåg att vrida ytterligare ett halvt varv i vår innan du fyller på vattensystemet igen. Om ingen sådan ratt finns kan man lossa en slang i nedre delen av beredaren, den som ser ut som slangarna som går till vattenkranarna, inte de som kommer från motorn (svarta gummislangar). Öppna eventuell luftningsventil i toppen av beredaren så rinner vattnet lättare ur. Det är viktigt att tömma beredaren helt, annars är risken stor att den fryser sönder. PS, dra ur 230V-elen från beredaren, det är inte bra om den kan värma ifall det är tomt på vatten.

Dom får sitta kvar men jag kopplar loss dom från kablarna så att inga krypströmmar kan uppstå. Kontrollmäter spänningen 1 ggn/mån och laddar vid behov.

Ser mest ut som en receptionsdisk. Med blomvas och allt.

Också min båt har en navigationssittplats med kartbord men jag kan inte påminna mig att ha suttit där en enda gång denna säsong. Däremot används själva kartbordet som avlastningsyta eller matberedningsyta och som sådant fungerar det utmärkt. Kartbordet är öppningsbart och därunder förvaras sjökorten. Men själva sittplatsen, som också tar utrymme, är onödig. Man sitter inte speciellt bekvämt eftersom platsen känns inklämd med skohorn "bara" för att den måste finnas. Så jag håller med om att möbeln som kallas kartbord hör till det förgångna.

Jag har en Garminplotter där jag placerat antennen upp-och-ned under skarndäck. Det har fungerat utmärkt i 5 år.

Om jag var i er sits skulle jag köpa båten nu, istället för att hyra båt några år till. Då hinner ni bo in er i båten och lära er dess egenheter samt reparera/bygga om ifall sådant är aktuellt. Jag skulle också satsa på en beg. svensktillverkad båt (kanske Orustbygge) även fast den inte är lika modern i skrov och interiör men den är byggd med materialval som gör det enklare att renovera. Långseglar man på lite större vatten (än Mälaren) är det viktigt att båtens konstruktion och skrovform gör att den tar sjön på ett behagligt sätt. Nya, platta och snabba skrov i all ära på kappseglingsbanorna men det är inte vilsamt för kroppen 24-timmar per dygn under en längre tid.

Vi har inte haft dom problemen på vår Sanimarin men det hade vi inte heller på Jabscon. Använder ett medel som heter Transclean som man häller i toan nu och då. Mitt missnöje med Jabsco grundar sig mest på materialets kvalité. Spolpumpen behöver smörjas nu och då och om man skruvar isär märker man att skruvarna sitter dåligt i plasten, lätt att få gängpaj. Packningarna behöver bytas ibland, speciellt den sk. Joker valven (storsäljare hos båttillbehörsbutikerna) som hindrar att det spolade vattnet kan rinna tillbaka in i skålen. Toalocket hamnar gärna snett eftersom det sitter lite för svagt infäst. Men som jag sa innan, det är en billig toa och den kanske trots allt är prisvärd.

Jag har ingen koll på Johnsons toaletter men Jabsco har jag haft flera st genom åren. Min åsikt är att Jabsco gör ganska billiga toaletter som funkar hyggligt några år, sedan får man byta packningar lite stup i kvarten tills man tröttnar ock köper en ny. Alltså ingen superkvalité men man kanske får vad man betalar för. Jag har idag en Sanimarin, en fransk eltoa som är ganska dyr. Men som fungerat klockrent i flera år.

Hej, Grattis till din nya båt, kul att det blev en Maxi 84. Landström: Jag vet inte riktigt vad du menar med landström men oftast har man ett (eller flera?) 230V-intag i exempelvis fören och då gärna i ankarboxen. Sedan är kabel dragen därifrån till någon torrt ställe inne i båten bakom t.ex båtens 12V-elcentral. Där har man sedan en landströmscentral där kablar går vidare till något vägguttag samt laddare för batterierna. Jag tror inte det är bra att placera själva landströmscentralen i ankarboxen beroende på att ankarboxen är utsatt för vatten. Då man seglar i lite högre vågor kan boxen vattenfyllas, vid regnväder kan det också sippra in en del vatten. Så där bör man nog endast ha själva 230V-kontakten monterad så högt det går och bra tätad in mot båten.

Jag har en del mindre lagningar att fixa och har köpt hem topcoat och härdare. Man ska blanda i 1,5 - 2 % härdare. Men hur gör man rent praktiskt? Jag behöver kanske max 1 dl topcoat till mina arbeten, det innebär då ca 1,5 ml härdare, hur mäter jag upp så små mängder? Har ni något praktiskt tips? Hur noga är det, blir det galet ifall jag blandar för mycket/lite härdare?

Kanske lite utanför ämnet men jag är lite trött på alla svajankrande båtar (såväl segel- som motorbåt) som droppar sitt ankare alldeles i närheten, eller ovanpå, mitt eget ankare då jag ligger förtöjd mot land. Detta av några olika skäl: -Om/när den svajankrade båten börjar rotera kommer den farligt nära aktern på de landförtöjda båtarna. -Ifall vinden vänder mitt i natten och jag skyndsamt behöver lämna hamnen med min landförtöjda båt så blir det besvärligt då det ligger en svajankrad båt och hindrar mig från att lyfta mitt ankare. -En svajankrad båt i en populär landförtöjningsvik hindrar andra båtar att kunna komma in till land, ifall båten lagt sig nära land. Lite av vitsen med att ankra på svaj är att man då kan finna ostörda vikar där det inte ligger en massa båtar förtöjda mot land. Så brukar i alla fall jag tänka då jag lägger mig på svaj.

Kan Albin 78 Cirrus vara ett alternativ? Relativt vanlig, 7/8-dels-rigg, inombordare. Seglar bra. Eller en Albin Cumulus som är lite större men också kostar det dubbla? Sedan finns Facil 26 med en gedigen träinredning, bra seglare. Kanske lite för liten sittbrunn. Inte tillverkad i mer än drygt 100 ex. Det viktigaste, tycker jag, är att hitta en båt som är välskött och hyggligt uppdaterad. Det finns många misskötta ex i den nämnda prisklassen men också en del pärlor. Jag brukar tänka så här då jag tittar på en beg båt; Om jag ser en del skavanker och konstigheter -hur mycket är det då som jag inte ser eller missar? Och tvärt om -ifall allting verkar väldigt prydligt så finns en möjlighet att även det som jag inte ser är prydligt. Är man en noggrann ägare så brukar det gälla det mesta på båten medans slarvern slarvat överallt.

Det brukar alltid vara så att man får med ett Seagrip-ankare då man köper en beg-båt. Undrar varför? Min åsikt, efter att ha provat ett sådant ankare vid några tillfällen, är att det är helt värdelöst. Håller inte vad det lovar och är jäkligt omfångsrikt då man tar upp det, slår i överallt. Vi ett tillfälle för en massa år sedan då tillverkar stod på båtmässan och saluförde produkten frågade jag hur man skulle få ankare att hålla vid ankring på lerbotten -svaret blev att fälla ihop det och låta dess tyngd jobba ned sig i leran. Funkade inte kan jag berätta. Det finns andra ankare som är mycket bättre, utan att för den skull nämna något speciellt.

Jag går i tankar att avyttra min segelbåt och istället skaffa en motorbåt, har seglat i 35 år och tycker det kan vara dags för lite nya vyer. Har efter en del funderande kommit fram till att Nord West 330 verkar vara en intressant båt. Dels lagom storlek, endast 1 st motor och så har också en bekant en Nord West (betydligt större mod) så jag vet att byggkvalitén är god. Men dessa båtar är inte lätta att hitta, de är sällan ute på annons och man stöter inte på dom så ofta i gästhamnar eller naturhamnar. Tänkte därför höra ifall det finns någon 330-ägare i Stockholms närhet som kunde ha vänligheten att visa båten för mig (och frun). Vi skulle alltså vilja kika på hur båten ser ut och är disponerad, speciellt invändigt, för att kunna bilda oss en uppfattning om detta är en båtmodell för oss. Så har du en 330, eller vet någon i din närhet som har en sådan, OCH som kan tänka sig ett litet besök så får du jättegärna höra av dig.

Jag funderar på att skaffa en beg motorbåt efter att ha seglat i 35 år. Men är dåligt påläst på motorbåtsmotorer, alltså inombordsdieslar på 2-400 hkr. I segelbåtar sitter oftast Volvo P eller Yanmar och dessa mindre motorer fungerar oftast hyggligt och är ganska lätta att handskas med om de trilskas. Vilket fabrikat ska man ha? Eller om man vänder på frågan -vad ska man passa sig för? Volvo sitter ju i många båtar men jag har för mig att den äldre generationen var pålitligare än den yngre (D3 -D6)? Hur är Yanmars större motorer?

Jag har en liten runt grill där man ta bort de 3 rostfria benen. Den tillverkades av Höganäs och kallas "partygrill" , inhandlades på COOP 1985 för 39,90. Den lilla grillen har alltid fungerat och levererat bra värme. Varje sommar. Jag har vid några tillfällen testat andra grillar då jag tyckt att gamlingen är värd pension. Men inte hittat någon som trots sin litenhet varit bättre. Detta är en av mina billigaste "båtprylar" och slår man ut kostnaden per år blir den löjligt låg.