Mambo

Utan att egentligen kunna tillföra något så följer jag gärna tråden eftersom jag själv sitter i samma sits. Båten har idag en 11 år gammal Garmin 4012- GPS-plotter som fungerat bra i alla år men skärmens uppdatering vid t.ex zoom är långsam och upplösningen inte lika bra som modernare utrustning. Idag är plottern kopplad via NMEA 2000 och NMEA. Jag har inget ekolod (rättare sagt har jag separat ekolod som inte går till plottern) men däremot har jag en AIS av fabr True Heading som är kopplad (NMEA) till plottern. Samt en friliggande GPS-antenn kopplad till plottern via NMEA. Jag har hunnit lika långt i mina forskningar och tittat på Garmin ECHOMAP och Garmin GPSMAP och också kommit fram till att ECHOMAP, som nu finns för attraktivt pris, är ett kombiinstrument för ekolod och GPSplotter och att en dyrare GPSMAP är bättre, men dyrare, som plotter. Då jag är lite okunnig om sådant här undrar jag: Kan jag ersätta min gamla Garmin 4010 med t.ex en ny Garmin GPSMAP 1022 utan att behöva dra om en massa kablar? Jag vill alltså att AIS-en´s kabel fortfarande funkar och likaså GPS-antennen (inte säker på ifall den behövs, det kan vara inbyggd antenn i 1022?). Sedan är jag införstådd med att man behöver nya kart-kort, en inte helt försumbar utgift, då man köper ny plotter.

Det finns mycket att säga om elbilar kontra bensin/dieselbilar men för den privata bilägaren handlar det krasst om 2 saker: -En bil som sliter mindre på miljön och har ett lågt CO2 utsläpp. -En bil som man har råd att äga. Om man bara ser till miljön och enbart då bilen körs så är elbilen bra, inget CO2 utsläpp. Om man sedan gör en hel livscykelanalys och även inkluderar hur elströmmen tillverkas så blir resultatet sämre men det är inte lätt att avgöra HUR mycket sämre det blir. Det beror bl.a på hur långt liv bilen får, d.v.s hur länge det finns ekonomi att reparera den innan den går till skrot. När det gäller ekonomin är det en annan femma. Att med egna (eller lånade) privata pengar köpa en ny bil är kostsamt, och då det gäller elbilar extra kostsamt. Det man genast undrar är då hur stora driftskostnaderna blir och där spelar andrahandsvärdet en stor roll, är bilen värd något efter 10 år eller inte? Elbilar har haft ett förvånansvärt högt andrahandsvärde men på senare tid har folk börjat inse att en elbil inte blir så gammal och därmed ökar driftskostnaden radikalt. (slå ut 800 000:- på 10-12 år) Men om man köper en 3 år gammal bil då? Då kan elbilen bli en bra affär förutsatt att man får den billigt (eftersom du troligtvis inte får så mycket för den när du i din tur ska sälja den.) Så en bra medelväg kan vara att hitta en billig beg elbil som sedan går billigt på el.

Försök hitta någon kapellmakare som har färdig mall till just din båtmodell. Då brukar kostnaden bli lägre. Är det en båtmodell där originalkapellen alltid har samma utseende så behöver kapellmakaren i princip inte besöka din båt, dom kan lite på att deras mall passar. Men detta förutsätter att man inte vill ha något specialbygge och att du vet att din båt har just ett originalkapell som funnits med sedan början. Min killgissning är att ett originalkapell sytt enligt originalmall inte borde kosta mer är ca halva den peng du nämner.

En fråga som jag undrar över är HUR många av Volvos D3, D4 och D6-motorer som blivit drabbade av problemen som beskrivs här i tråden? Oftast blir det mycket prat och skriverier när några båtägare drabbas av havererade motorer vilket är fullt förståeligt med tanke på de kostnader det för med sig. Jag förstår att Volvo Penta själva håller tyst om sådan statistik (även fast dom säkert vet) men det skulle vara intressant att veta hur många % av motorerna som drabbas. Om det är t.ex 5% är det förstås trist men det innebär också att 95% klarat sig. Ifall det skulle vara uppåt 50% så är det katastrof och kommer att drabba Volvos anseende över tid (kanske det som dom insett och därmed håller dom tyst). Det är inte lätt att uppbringa sådan här statistik med tanke på att motorerna sitter i båtar runtom hela vår planet.

Det jag menar med att man kanske ska ha olika försäkringsbolag beroende på båtens ålder och ifall det är segel-eller motorbåt är att det ligger i försäkringsbolagens intressen att man från försäkringsbolaget gärna ser dig som kund hela båtlivet. Det kanske kan se attraktivt ut då man köper en ny båt och då tecknar försäkring men sedan då åren går och man slentrianmässigt behåller samma bolag så kanske man betalar för mycket i premie samt att villkoren ändrar sig med åren. Detsamma gäller bilar. Det är värt att kolla. -Sedan angående Pantaenius och åldersavdrag. Så här står det i den offert jag fick från Pantaenius för ett halvår sedan. "Tecknar du till maskinskadeförsäkring gäller denna tills motorn är 10 år och helt utan åldersavskrivningar." Därmed inte sagt att Pantaenius är ett dåligt bolag, i vissa fall hör dom till de bättre.

Jag tror inte man kan säga att ett, av alla, försäkringsbolag är bäst. Jag har kommit fram till att man ska ha olika bolag beroende på hur gammal båten är och vilken typ av båt man har. Om båten är ganska ny, bara något enstaka år, ersätter de flesta bolag en skada helt eller med litet avdrag. Om båten är 10 år gammal kan Pantaenius vara ett bra alternativ, lite dyrare men inte dubbelt upp och då har man inga åldersavdrag. Sedan då båten är 15-20 år gammal, eller äldre stämmer det inte riktigt med "inget åldersavdrag" (lusläste försäkringsvillkoren) hos Pantaenius och då kan man lika gärna ha t.ex Alandia som blir billigare. Så min åsikt är; Byt bolag under båtens liv.

Jag håller på och ska byta oljetrågspackning (den läcker lite olja) på min Yanmar 3GM30-diesel. Har någon uppgifter om hur hårt man ska dra M6-skruvarna (sitter underifrån) som håller oljetråget? Det är en sk. papperspackning, ska man smörja/limma packningen vid montering? Kenneth -amatörmekaniker

Visst kan det vara så, Makro, att diesel av sämre kvalité kan påverka motorernas driftsäkerhet men sådant borde Volvo Penta ha kunskap om eftersom det skulle rikta fokus på någon annan än dom själva.

NB 32-an verkar fin och är nyare men man vet inte om den säljs i Sverige eller Norge och man vet inte om priset är i svenska eller norska kronor

Absolut, den verkar helt rätt, kanske aningen högt prissatt.

Tack för svaren (så här långt). Det finns tydligen en hel del norskt, vilket inte är fel. Saga 315 är mkt fin men det är svårt att hitta ex som har annat än VP D4-motor. Däremot finns Saga 29 med andra motorer och det kan vara en fin kandidat. Nimbus 320 kan vara ett alternativ(finns med Yanmar) men jag tycker det känns lite spartanskt med förvaring och skåp. NB ser fina ut fast jag har aldrig sett någon i verkligheten på ostkusten där jag håller till. Sandvik 945 känns lite väl gammal i utformning även fast det verkar vara rejäla byggen.

Jag undersöker marknaden för att på sikt hitta en lämplig motorbåt runt 29-34 fot. Önskemål: -Halvplanande -En motor, inombordare, Helst inte VP D-serie -Ingen flybridge -Coupé/kabin-båt, alltså att man kan stänga till med skjutdörr -Akterdäck, med kapell -Ingen prioritet på en massa kojplatser, vi är mest 2 pers. -Ombonad interiör med mycket trä. -Kvalitetsbygge -Årsmodell sent 90-tal till ca 2010 -Prisläge runt 1 milj. Med en del +/- på priset beroende på vad det rör sig om. Kom med idéer

Som jag kan läsa här så verkar det inte som att Volvo Penta alls vill kännas vid att skulle vara några problem med D-serien. Dom inser säkert att det kosta del om man börjar ersätta kunders problem till höger och vänster. Samtidigt kanske dom ska tänka på att en missnöjd kund som i framtiden beställer en helt ny båt troligen väljer en annan motorleverantör. I det långa loppet är det klokare att ha det ekonomiska siktet ställt långt framåt än på den närmaste kvartalsrapporten.

Vad säger Volvo Penta själv om de påstådda problemen med D-serien? Yttrar dom sig över huvud taget eller låtsas dom som ingenting har hänt? Jag håller med om att forum som t.ex detta gärna drar på lite extra då det osar negativt om något, det sägs sällan speciellt mycket då allt fungerar som det ska ("hälsan tiger"). Men någon sanning bör det ju finnas om många klagar och jag har för mig att t.o.m Norsk TV hade ett nyhetsinslag om problemen. Om konkurrerande motorer som t.ex Yanmar finns inte alls lika mycket skrivet. Så det vore intressant att veta ifall Volvo hjälpt sina kunder på något sätt eller om dessa helt blivit tvingade att lösa sina problem via banklån. Och ifall det funnits permanenta lösningar på problemen så att de inte upprepas.

Kom att tänka på en sak. Jag har kört med Biltemas alkylatbensin, kan det vara just det fabrikatet som är mindre bra?

Jag har ingen förklaring till varför men jag har samma upplevelse, t.ex min gamla 2-takts Vespa går dåligt och tjuvstannar med alkylat. Någon har sagt att denna bensin passar bäst till trädgårdsredskap (grästrimmer ). . Det fina med alkylatbensinen är att den kan lagras länge i tanken och bränslesystemet/förgasaren utan att det blir beläggningar.

@ Tyckte väl att det såg ut så i din avatarbild , det är en just en Saga 315 jag snöat in på. Men jag är alltså lite orolig för D4-motorn. Jag tycker mig också sett att den även finns med Yanmar men det kanske är någon av de andra Saga-modellerna. Också sett en del äldre Saga 315 med VP-motorer före generation D4. Stämmer detta eller eller har alla 315 en D4? Sedan finns också Saga 29 som verkar ha ungefär liknande skrovmått, den verkar alltså vara större än 29 fot i verkligheten? Är det samma grundskrov eller?

Tack för svaren. ChristerN, får jag fråga vad du har för båtmodell? Kenneth

Jag går i tankarna att skaffa en motorbåt, efter 40 års seglande, och håller därför på att läsa på om allt som hör till. Därför en fråga om motorer, (något som oftast är en bisak i en segelbåt och sällan ställer till med något problem) Många båtar har Volvo Penta D4 och det finns massor att läsa om dessa, speciellt de negativa egenskaperna förs ofta fram i forum som detta. -Men hur illa är det? Var det bara de tidiga årsmodellerna (när kom den?) som strulade eller gäller problemen alla generationer? -Var de tidigare Penta-generationerna(t.ex TAMD31/41) mer driftsäkra? -Är Yanmars motsvarande motorer mer driftsäkra?

Min tanke är att skadan inte har någon betydelse för hållfastheten. Så om man skulle såga/hyvla till en bred (60 mm) teaklist så att den blir bara kanske 3-4 mm tunn och sedan limmas/skruvas bakifrån och lackas likadant som övrig inredning. Teaklisten ska gå hela vägen uppifrån och ned. Det är ett större jobb att fräsa/såga ur teaken i det skadade området och ersätta med ny, det kommer att synas ändå att man bytt ut en bit.

Jag har ingen träbåt men däremot en segelbåt med hel träinredning i lackad teak. Teaken har missfärgats/mörknat i ett område nedanför köket, ca 12 x 4 cm, se bilder. Den vertikala delen till höger, som är rundad, är gjord i homogen teak medan det till vänster är teakplywood. Det skadade området ligger i plywooden på gränsen till den homogena delen. Man kan anta att det kommit fukt underifrån men jag har aldrig upplevt att det varit fuktigt/blött här (Har haft detta i flera år). Men hur ska man snyggast laga skadan? Jag vill ju ogärna riva hela köksunderskåpet.

Jag fick tipset av en båthandlare en gång att städa båten noga och plocka bort allt "privat" inifrån båten, typ tidningar, småsaker, flytvästar mm. En kund som kommer in i båten får redan efter 20 sekunder en känsla av ifall han/hon vill ha den eller ej. Jag har följt detta tips under försäljningarna av de båtar jag haft och det har fungerat, första person som kommit och tittat har handlat.

För att återkomma till begagnade båtar (så som trådskaparen avsåg). Det här med att köpa/sälja via båtfirma eller båtförmedlare har sina fördelar för både köpare och säljare ifall vi då menar seriösa båtfirmor. Men en nackdel för säljaren kan vara garantiansvaret ifall man säljer via båtförmedling, om man säljer helt privat behöver man i princip knappt lämna någon garanti alls medans det blir en helt annan femma ifall båten förmedlas via en firma. Visst kan firman lyckas få ut några kronor mer för båten som kanske kompenserar förmedlarens provision men sedan kan köparen hitta omfattande fel på båten som du tvingas ersätta. Sedan blir båten oftast snabbare såld via en båtfirma som har ett större kontaktnät och köparen kanhända känner ett större förtroende för. Om du istället är köpare och handlar en båt via förmedling så har du garantin på din sida och har möjlighet att få en brist avhjälpt. Om du handlar direkt från privatperson blir det ofta billigare och är båten felfri gör man en bra affär. Det är lite knepigt det här, ska man sälja/köpa via handlare eller ska man chansa lite och göra upp privat.

Jag håller med om att alla insatser för att värna om miljön är viktiga så tanken är inte att vi båtägare utan att skämmas kan dumpa skiten i sjön bara för att kommunerna gör det av misstag/underdimensionerat avloppsnät ibland. Men eftersom stat och kommuner har begränsade resurser kanske man borde ha använt pengarna som satsades på att få oss båtägare att uppmärksammas på toalömningslagen på att istället få kommunerna att förstå vikten av att dimensionera och bygga om avloppsnäten. Det är, precis som påpekas här i tråden, inte gjort på ögonblick att bygga om de kommunala avloppen men en del kommuner verkar knappt ha någon plan för detta.

Läste att stormen Hans med sitt regnande har ställt till det för en del kommunala avloppsverk som tvingas släppa ut avloppsvatten i havet/sjöar. Borde man inte kunna ställa samma krav på kommuner som på oss enskilda båtägare, alltså att man inte får tömma i sjön? Jag förstår att dom inte har annan möjlighet när regnet öser ner och det blir överfullt men det är ju precis som för oss båtägare, det handlar om planering och en en förebyggande insats som kräver en del ekonomiska resurser. Visst -ekonomin är något som i slutändan hamnar i knät på oss skattebetalare men om det nu är så viktigt så får man ta den smällen. Då en kommun låter sitt avloppsverk flöda över i t.ex en insjö handlar det om betydligt större mängder avloppsvatten än vad vi båtägare släpper ut (fast det får man ju inte!) på ett år.