Mambo

Vill bara nämna några ord om träinredning. Det finns många båtmodeller som har mycket trä i sina inredningar och därmed ger en klassisk båtkänsla (eller ska vi säga Orust-känsla). Men man ska ta sig en närmare titt på inredningen, studera hur inredningen är sammanfogad, skarvar och lister som döljer skarvar. Hur många lager lack, det brukar avslöja sig efter några år? Det jag menar är alltså att det finns en del båtfabrikat som ger ett sken av att vara lika-fin-som-Orustbygge men egentligen bara är en dålig kopia. I en sådan båt blir inredningen risig och sliten efter inte alltför många år. Man har helt enkelt byggt båten för att den ska just se bra ut, inte vara bra på riktigt (som fallet med Bavarias teakdäck). I sådan fall kanske man lika gärna kan ha en kal plastinredning -den håller kanhända bättre och slits mindre.

En sak du också kan tänka på att en modern tysk/fransk 33-34 fotare har innerutrymmen och sittbrunnsstorlek i storlek med en äldre svensk 36-37 fotare. Hur är detta möjligt -jo den moderna båten är bredare, framförallt i aktern, den har högre fribord och den har dessutom en rak stäv som gör att den får en lång vattenlinje för snabbare segling. Köper man med hjärnan är nog en 2-4 år gammal tysk/fransk det förnuftiga valet, man får en välutrustad båt för ett vettigt pris. Men får hjärtat vara med och bestämma blir det givetvis svårare -att kliva ned i den ombonade ruffen på en lite äldre Najad eller Rassy ger en helt annan känsla än den duschkabin-interiör som en del moderna båtar har.

Jag tänkte också lite som Funkis, att man msåte fundera på hur båten ska användas och i vilka vatten den huvudsakligen ska seglas. Mer eller mindre alla båtar i den nämnda storleksklassen, oavsett nyare tysk/fransk eller äldre nordisk, klarar av att ta sig ut på öppet hav mot Danmark eller Åland. Sedan kan givetvis en traditionell äldre Najad/Rassy vara snällare mot kroppen under långa överhavsseglingar. Men samtidigt mycket trögare vid skärgårdssegling. Så om du räknar med att segla 95% skärgård/vättern så kanske du trivs bättre med något som är lite livligare utan att för den skull bete sig som en jolle. Nu finns ju också en hel del svenska/nordiska båtar i nämnda storlek/prisklass som är fina bobåtar samtidigt som de segalr bra i skärgård och hav. Ta t.ex Albin Nova, Comfortina, Omega, Maxi, Contrast eller varför inte den här: http://www.blocket.se/stockholm/Aphrodite_33___Najad_35877794.htm?ca=11&w=3

Får man fråga om du seglar på ostkusten eller västkusten? Jag märkar att du sneglar en del på typiska västkustbåtar.

Jag förstår att du funderar, har gjort det själv. I mitt fall låg budgeten nästan på det dubbla beloppet och jag valde då ett svenskbygge. Men om man tittar i prisklassen runt 800` så stämmer det att man får en svensk (eller Nordisk) båt som kan vara 25 år gammal och då gäller det att den verkligen är välunderhållen och kontiunerligt uppdaterad för att man ska slippa ett löpande renoveringsobjekt. Sedan får man också beakta att en 25-30 år gammal båt också är en konstruktion från 80-talet. Det behöver inte vara något fel i det, ibland är båten t.o.m behagligare i havssjö. Men de senaste 30 åren har båtarna både blivit snabbare och mer lättseglade med lätthanterligare riggar och kraftigare motorer. Samtidigt har priserna på 5-10 år gamla tysk-franska båtar pressats ganska mycket nedåt, det finns ett stort utbud och det kommer hela tiden nya modeller som gör att de som är bara några år gamla tappar i pris. Det finns med andra ord stora möjligheter att få en hyggligt ny båt för den summa du nämner. Den första ägaren har fått ta en rejäl värdeminskning men då båten landat på ett lågt pris är det inget som säger att den kommer att fortsätta sjunka i samma takt. Om man t.ex betalade 1,1 milj för en utrustad Bavaria för 4 år sedan och den idag ligger på 800´ så är det inget som säger att den ska ligga på 500´ om ytterligare 4-5 år. Den har troligtvis hittat sitt bruksvärde runt de 800´ och sjunker sedan i en lägre takt. Sedan finns ju en del modeller av tysk/fransoserna som har dåligt rykte p.ga konstruktionsmissar och dom kan man väl undvika för att slippa få egna bekymmer. Så om du bara accepterar och trivs med en tysk/fransk så behöver det inte vara något dåligt köp -det kan nog vara mer bekymmersfritt än en 25 år gammal Sweden yatchs. Men allt beror förstås på hur det aktuella exemplaret ser ut.

Jag skulle satsa på en begagnad båt av de fabrikat du nämner, då får man mycket valuta för pengarna. Att köpa nytt är ofta inte lika god affär med tanke på att andrahandsvärdet sjunker rätt ordentligt de första åren, samtidigt får du en beg båt som är utrustad och har fått ev. reklamationer tillrättade. Titta också på Elan och Delphia eller varför inte Bavaria. Ett bra beg.alternativ kan vara detta, välutrustad båt som mycket väl kan hamna inom dina ekonomiska ramar: http://www.blocket.se/vastmanland/Sun_Odyssey_33i_35900584.htm?ca=11&w=3

Jag tycker och tror inte att ett elektroniskt bokningssystem är något som uppskattas av speciellt många. Dels bestämmer man inte flera dagar i förväg vilken hamn man ska gå till och än mindre vet man exakt när man kommer, ej heller hur många dagar man avser att stanna. Däremot kunde det vara bra med ett telnummer man kan ringa där en automatisk telsvarare berättar att hamnen t.ex är till 75% belagd -då får man någon timme innan man beräknas anlända en hint om det är idé eller ej att söka denna hamn. En bra gästhamn ska ha ett bra sanitetshus med tillräckligt många toaletter och duschar, här är det många hamnar som inte uppfyller dessa önskemål. Tänk dig en hamn som tar emot 200 båtar (=ca 500 pers) och erbjuder 6 toaletter och 4 duschar. Detta är en miljöfråga, finns inte tillräckligt med toaletter iland går folk på sin båt-toa och tömmer sedan tanken i havet -spelar ingen roll om det finns toa-suganläggning (har sett att ett fåtal använder dessa). Hamnen bör också ligga ganska nära provianteringsbutik (eller tvärt om kanske) eller annars erbjuda vagnar eller liknande för att kunna köra matvaror. Sedan är det nog också så att hamnen måste ha något som gör att det finns en anledning till att göra ett besök. Det kan vara geografiska förhållanden -att den ligger på lagom avstånd från något annat. Den kan vara välskyddad för väder/vind. Den kan ligga nära en trevlig stad. Det kan finnas någon turistattraktion i närheten. Eller bra butiker /systembolag. Har man inget av dessa är det svårt att få några besökare -varför ska man åka dit? Det ska finnas el- och vattenförsörjning på bryggorna. Grillplatser för de vuxna och lekplatser för barn. Det som kommer lite i andra hand är hamn-restaurang eller pub/café. Frukostfrallor på bryggan. Sedan får det heller inte vara för dyrt. Men här är det nog självreglerande -blir det för dyrt väljer folk en annan hamn istället.

Vilket är segelmakeriet?

Det bästa är att försöka få ur så mycket vatten det bara går men det blir gärna kvar en del vatten i slangen upp till septitanken för det sitter en backventil som ser till att vattnet inte kan rinna tillbaka till toan. Glykol kan vara aggresivt mot gummipackningarna, matolja är visserligen snällt mot packningar men vid minus 25 grader är också oljan ganska frusen. T-sprit vet jag inget om men det kan vara ett alternativ. Men det bästa är som sagt att försöka få ur allt vatten, om man känner för det kan man lossa slangen som går från toan till tanken -då rinner vattnet ut. Skruva ur bottenpluggen i toastolen (den brukar sitta på sidan nertill). Öppna gärna pumphuset och kolla, passa på att smörja in packningar. Låt kranen till skrovgenomföringen från tanken vara öppen under vintern. Även kranen för spolvatten in ska vara öppen.

Värdeminskningen är en av de största kostnaderna man kan ha i sitt båtägande (precis som för bilägande). Sedan beror det givetvis på vilken typ av båt det rör sig om och hur gammal båten är. Köper man t.ex en gammal IF-båt (-segel) och behåller den i 5-10 år så händer troligtvis inte så mycket med värdet, här har liksom värdeminskningen nått en lägsta-gräns. Men om man köper en ny, eller ganska ny, båt spelar värdeminskningen en betydande roll. Också här kan man med lite kunnande och en del tur lyckas få till ett båtval där värdeminskningen är mycket liten eller t.o.m att båten ökar i värde. Så mitt råd är att tänka till noga då man står i begrepp att köpa ny eller beg båt. Det som verkar billigt i inköp kan i slutändan visa sig bli en rätt dålig affär. Vissa båttillverkare har också en filosofi som motverkar ett stabilt andrahandsvärde -se t.ex på Bavaria som kommer med nya modellserier varje år och spottar ur sig mängder med båtar, ibland kan den nya modellen av samma storlek t.o.m vara billigare än den förra. Sådant gör andrahandsmarknaden väldigt osäker hur bra båtarna än må vara. Att däremot köpa en några år gammal Bavaria, som man prutat kraftigt på, kan bli en hyggligt bra affär då denna båt, precis som för IF-en har hamnat på en sorts lägsta-nivå där den samlade högen av plast-motor-rigg och annan utrustning fått ett rimligt bruksvärde.

Tråkigt med det inträffade och det finns säkert flera orsaker till att det blev som det blev på Skansholmen. Samtidigt bra att sådana här diskussioner kommer igång så att folk får klart för sig vad som gäller och hur man ska uppträda på sjön. Jag har själv vid flertal tillfällen under många år besökt olika klubbholmar och kan bara minnas ett enda av dessa tillfällen då man försökte köra iväg mig, övriga gånger har jag välkomnats. Jag tycker att Kristinebergs båtklubb tar åt sig av kritiken (ingen rök utan eld), går igenom sina rutiner för klubbholmens skötsel och förankrar dom hos sina medlemmar. Som tidigare skrevs här någonstans så är det säkert bara ett fåtal medlemmar som kanhända har sådana här attityder men dessvärre kan det förstöra stämningen i en klubb för lång tid. Gå även igenom hur gästhamnsavgiften ska erläggas, vem som kan ta betalt och rutiner med kvitton m.m. Kanske t.o.m kolla upp hur förhållandet mellan ideell förening och skatteverket påverkas av gästhamnsavgifter! Sedan tycker jag, utan att ha besökt Skansholmen själv för att kontrollera, att man ska ha tydliga anvisningar vad som gäller besökande båtar (gäster eller medlemmar). Det kan komma gäster (inte nämnda BerraK nu) som tycker dom kan bära sig åt som hemma bara för att dom betalt en avgift. En gäst är en gäst och får ta seden dit den kommer.

Jag kör med en sådan där billig solcellslampa som man ställer ute i trädgården. Den laddas upp av ljuset på dagen och tänder sedan automatiskt när det mörknar. Ska lysa 8 timmar enligt spec. Inte helt reglementsenlig kanske men ett alternativ till fotogenlampan som man inte vet riktigt hur länge den lyser. Vill man vara lite mer proffsig för en billig penning kan man ta en lysdiodlampa (pannlampa/ficklampa) som är batteridriven, den lyser starkare men är ofta riktad åt något håll. Sedan kan man naturligtvis göra på rätt sett, alltså installera en riktig ankarlanterna som drivs av båtens elsystem. Kostar givetvis mer men ligger man ofta på svaj i närheten av trafikerade leder är det säkert en bra investering.

Ja-det där låter inte kul. Jag har förståelse för att en klubbholme som sköts och kanske också ägs av en båtklubb i första hand är till för båtklubbens egna medlemmar. Det kan då i extremfall innebära att om hamnen är knökfull med medlemmarnas båtar kanske man ej kan ta emot en gästande båt och därmed vänligen måste avvisa denna. Men om man, som i detta fall, har nästan tomt vid bryggorna kan det inte spela så stor roll om andra båtar besöker holmen om dessa följer de ordningsregler som är uppställda, så fungerar det på de flesta klubbholmar. Att som klubbmedlem bära sig åt som i nämnda fallet är totalt hål i huvudet! Vilken dålig reklam för Kristinebergs båtklubb. Hur tror dom att dom ska kunna locka till sig några nya vettiga medlemmar om dom har den här inställningen till båtliv! Vi får hoppas att det var bara just den här enskilda medlemmen som agerar så här, om det skulle råka vara denna båtklubbs kultur är det verkligen illa. Vi ska vara vänliga och tillmötesgående på sjön, med sådana här metoder gräver man sin egen grav.

Orsaken till att klaga på ett båtregister, som i och för sig är historia nu, är det sätt som regeringen på den tiden gjorde. Först inför man ett båtregister och får folk att tro att det bara ska vara ett register över båtar som man kan ha en fin nytta av vid t.ex sjönöd mm. Senare, när man lyckats lura in båtfolket i dette register börjar man prata om en ev. skatt på båtar. Men att skatten skulle vara väldigt lite för de flesta. Det är alltså den metod som man använt sig av som är ful -en sorts 2-stegsraket där man bara informerat om det första steget. Som tur var, då det begav sig, fanns det även sossar med höga partipositioner som hade stora dyra båtar -gissar att dom bromsade utredningen och fördröjde allting. Men allt är som sagt historia och det lär väl inte hända något förrän vi byter regering. Och då får vi väl i så fall se om dom lyckas få in alla i fållan. Själv har jag ingen båt -inte officiellt i alla fall.

Jo, det är så sant -man har gjort sådana försök att kräva in uppgifter tidigare i sann socialdemokratisk anda. Så om man tror att sossarna kommer tillbaka till makten kan det vara klokt att försäkra utanför landets gränser. Har man ingen båt i något svenskt register så kan man heller inte krävas på någon sorts skatt för den. Sedan kan det finnas en vits med ett register och det skulle vara att båtar är lättare att spåra då de stjäls eller hittas drivande eller råkar ut för andra missöden. Men jag som är så gammal att jag var med på det nämnda båtregistrets tid (det var på 80-talet) kommer också ihåg att det falskskyltades en del båtar. Båtregistret försvann för övrigt vid ett regeringsskifte i början av 90-talet. Sedan har flera utredningar förekommit under 90-och 2000-talet om att återigen införa någon sorts register (läs skatt). Det var mest på den tiden vi hade en förmögenhetsskatt här i landet och man sökte egentligen folk som hade flyttat kapital till lösöre som t.ex båtar. Hade man lyckats med båtskatt så hade man säkert fortsatt med smyckesskatt, tavelskatt, hästskatt mm. Nåja, nog tjatat om skatter -skulle alla betala den skatt de lagligen ska skulle alla ha mer pengar kvar.

Jag skulle satsa på en båt av ganska känt fabrikat, alltså Maxi, Albin eller ngt sådant. Compis kan vara ett alternativ. Orsaken till detta är att du/ni troligen vill sälja båten om ett tag, antingen blir du så biten av segling att du önskar något större eller också tröttnar du och vill sälja. Då är det alltid lättare med en båt som är något så när känd. Sedan ska man passa sig en del för självbyggen/halvfabrikat, det finns dom som är bra men också riktigt dåliga exemplar. När det gäller så här pass gamla båtar är skicket A och O. Sedan spelar det inte så stor roll om båten är 20 eller 30 år gammal. Är den bara välskött och uppdaterad med en bra motor, segel mm så kan en äldre båt vara ett mycket klokare val än en nyare som är misskött. Ofta får man en bra uppfattning om båtens skick genom att prata med ägaren, hur länge har han/hon haft båten, varför säljs den, hur har den skötts? Titta inte så mycket efter en massa tekniska utrustningar, du nämner plotter, ais mm. Sådant är ganska billigt att köpa nytt eller beg. Viktigare är att dom dyra prylarna (segel, motor,rigg, dynor) är OK. Och att skrov, inredning mm ser fräscht ut. Köp inget renoveringsobjekt.

Tack Jussi, bra sida med många platser att läsa om -synd bara att man inte förstår ett ord finska. Jag ska försöka begripa lite av sammanhanget ändå.

Angående lina till ankarspelet beror det nog på vilken sorts spel du har. Vi har ett Engbo i vår båt och till detta är det 70 m blyad lina. Fungerar utmärkt. Men det finns olika typer av spel som använder allt från platta linor till kätting. Då det gäller ankare är det som de andra här säger att man kan få ungefär lika många svar som det finns ankare. Personligen skulle jag, till er båt, välja ett Bruce (bara kopior numera) på 15 kg eller ett liknande Delta. Har man ett ankarspel med vanlig, oblyad, lina skulle det sitta fint med någon meter kätting närmast ankaret.

Jag kanske kommer lite utanför ämnet men när diskussionen ändå är igång tänkte jag att fråga; Är det någon som har bra färd /hamn-tips i norra delen av skärgården mellan Åland och (egentliga) Finland? Alltså det som ligger norr om det som kallas Delet och med en nordlig avgränsning av Nystad/ Raumo. Tar också gärna emot tips om vart man INTE ska gå, sådant är också värdefullt vetande. PS. Har segelbåt med ett djupgående på ca 1,8m

Jag har en enkel, billig och camping-grill som fungerar utmärkt och som jag haft i massor med år, tyvärr tillverkas den inte längre. Men jag tänkte förmedla en liten grill-historia som inträffade för något år sedan: Vi var på segelsemester i den Åländska skärgården och låg i en mindre, nämner inte namnet, gästhamn ett par dagar. På grusplanen vid bryggan stod en Biltema-rostfri-cylindergrill som ingen verkade kännas vid och då tiden kom för vår avfärd tänkte jag att -va f-n, här står en grill som någon båt uppenbarligen har glömt, vi var då ensam gästande båt kvar i hamnen. Jag förbarmade mig över grillen och lastade in den i båten. Sedan använde vi den upphittade grillen under resterande semester och kunde konstatera att allt nog inte är rostrfritt på den, det var rätt många grejor som satt lite halvlöst och som var knepiga att skruva fast. Den var rätt svår att göra ren efter grillning. Det blev inte riktigt den värme man kan önska sig. Och den tog tyvärr rätt mycket plats i båtens stuvutrymme. Med andra ord var den inte speciellt bra. Hösten kom, grillen låg kvar i båten under vintern och då det påföljande år var dags för ny semester blev det även denna gång Åland. Och, utan att egentligen ha planerat det, hamnade vi i samma lilla gästhamn, nästan samma datum, som året innan. Sent på kvällen, när ingen såg, lyfte jag ut Biltema-grillen och ställde sedan tillbaka den på exakt samma ställe där vi lånat den året innan. Som om ingen tid alls passerat sedan den stod där förra gången. Och vem vet -den kanske står kvar där än idag -för vem vill egentligen ha en dålig halvt-rostfri grill!

Jag tycker i och för sig inte det är så konstigt om Maxi 77-or kan ligga i ett spann mellan 40 000 - 100 000. Det beror på vad man är ute efter, ska man ha den absolut billigaste Maxi 77-an så får man ofta vara beredd på att det är en risbuske man köper. Att få ordning på och uppgradera en sådan båt med t.ex nya segel, motor, instrument, dynor mm kostar ofta på en hel del och då ska man ändå tänka på att den risbuske man började renovera kan ha andra defekter på grund av dåligt underhåll -det är inte allt som går att byta ut i ett nafs. Om man sedan hittar den perfekta Maxi 77-an som är ägarens ögonsten där det mesta är uppgraderat och i toppskick så kan det vara väl satsade pengar att betala 100 000:- för den. Jag skulle t.o.m kunna säga att man kan få båten billigare än vad den egentligen borde kosta p.g.a att ägaren inser att han/hon aldrig kommer att kunna annonsera ut båten till det egentliga värdet. Då får du troligen en båt där allt fungerar till skillnad från risbusken där man under flera år får hålla på och rätta till nya problem som man med tiden upptäcker. Att köpa en beg båt från 70-80-talet är inte riktigt att jämföra med att köpa en 10 år gammal bil. Båtar är mer individer, eller har i alla fall blivit det med åren under det att ägaren satt sin egen prägel på båten, gjort sina egna installationer mm. Och det finns bättre och sämre sätt att installera och montera saker. Lycka till med letandet och mitt tips är att det är sällan det billigaste är det bästa. Sedan kan ju ens egen budget göra att man vill fördela kostanden över ett flertal år och då kan man skaffa en rullande renovering och samtidigt få ett fritidsproblem löst.

Nu är det visserligen ett par år sedan vi besökte Västervik och dess gästhamn men vi upplevde också då att det saknades en del gästfrihet i gästhamnen. Men jag vill inte skylla allt på gästhamnen och dess ägare. Jag har besökt staden lite nu och då med fritidsbåt under de senaste 30 åren och det var en helt annan stämning på 80- och en bit in på 90-talet i både hamn och stad. Det man möts av idag då man vandrar in mot staden är en välkomstkommitté av stadens A-lag som sitter/ligger på parkytor och förtär div. drycker. Tomglas/burkar spridda lite här och var. Och sedan, som sagt, en gästhamnsledning som knappt ens kan tillhandahålla toaletter. Man får en känsla av att vi gästbåtar bara ska finnas där som en sorts snygg kuliss inför andra turister men att vi ska nöja oss med een usel standard. Förfallet i gästhamnen, som för 20 år sedan var en av kustens bästa och trevligaste, inleddes någon gång på 90-talet då dåvarande förvaltaren Hugge lämnade över till ny ledning (vet inte vilka). Man införde t.ex någon löjlig typ av passer-kort som gjorde att man bara fick göra ett fåtal toa/dusch-besök per dygn. Hela gästhamnsanläggningen missköttes och de butiker som förut fanns i hamnen lämnade området. Men jag tror som sagt att man inte bara kan beskylla gästhamnens ägare för vad som hänt -ansvaret måste även ligga på kommunen politiker som dribblat bort sin placering som en av ostkustens trevligaste sommarstäder genom en rad korkade beslut. Jag tror att det är där man får börja -köp in en (dyr) konsult som kan definiera vilka fel som begåtts de senaste 20 åren och en åtgärdsplan vad som behöver göras för att få ordning på förfallet. Visst klagas det en del här i MG men jag tror att vi fritidsbåtförare måste visa att vi inte gillar det som händer och det kan vi göra genom att upplysa varandra om t.ex dåliga gästhamnar. En fin och välskött gästhamn borde på samma sätt berömmas så att de kan få många betalande gäster. Är det förresten någon som har något att säga om Mariefreds gästhamn i Mälaren? Även den var fin och välskött för 20 år sedan, sedan har det gått utför med bottennotering för 4-5 år sedan då ingenting funkade. För ett par år sedan togs hamnen över av ett privat bolag, också här med en ViaMare-koppling. Nu har jag inte besökt hamnen sedan dess och vet inte hur det ser ut -någon som vet? Även här tycker jag kommunen har ett ansvar.

Enligt dina uppgifter har du en Beason 31-a och därmed har du kanske inre förstag också som kan vara med och stötta. Är du osäker så kan du ju både ta fock-fall och även storfallet som du drar lite försiktigt framåt (utan att det trillar ur trissan däruppe). Men som sagt var -i blåsfritt väder är det inga större krafter med i spelet och då kan du nog lugnt göra som du tänkt.

Plotter eller PC eller smartphone eller läsplatta (IPad)? Och vilken storlek ska man ha? Jag ser det så här: Det beror på vad man ska ha sin navigator till. Det mesta som har under 7-8 tum bildskärm går visserligen att navigera med men bilden är ganska liten och plottrig med alla uppgifter som önamn och djupsiffror mm. Alternativet då är att förstora upp bilden men då täcker den ett geografiskt område som är alldeles för litet för att man ska få en vettig överblick. Man får alltså sitta med ett traditionellt sjökort i ena handen och plottern i sin omedelbara närhet. Däremot är en större plotter, 10 tum och däröver, en helt annan grej, här kan man använda plottern som navigationshjälpmedel till nästan 100% och endast ha sjökortet inom räckhåll om det behövs. Tyvärr stiger priset i någon sorts logaritmisk skala med bildskärmsstorleken. Men som sagt -det är helt olika typ av användning mellan en liten och stor skärm. I det lilla fallet är plottern en hjälp vid papperskortsnavigering, i det större fallet är det plottern som utför huvudsysslan. Om man sedan ska ha en Laptop-PC eller telefon eller iPad så tror jag också att dessa kommer att fungera som en hjälp vid papperskortnavigering, dom lider alla av sina begränsningar. Men om man ändå har någon av dessa prylar gratis med sig så kan man säkert ha användning av dom i rätt ljusförhållande och med bra laddning. Skulle jag satsa på en segling till medelhavet så skulle jag prioritera av bra, stor äkta (och tyvärr dyr) plotter.

Att Ålänningar inte skulle gilla svenska båtturister är nog en missuppfattning. Däremot kanske man kan påstå att ålänningar är lite kärva i sin attityd -inte riktigt lika flamsigt uppspelta som t.ex en göteborgare (inget illa menat göteborg). Men samtidigt finns någonstans i deras medvetenhet att dom behöver turismen för att överleva. Men som vanligt gäller att man blir bemött så som man själv bemöter så kom inte in i en gästhamn och spela allan -tagga ned lite och du ska se att det under ytan också finns trevliga ålänningar. Det finns en sorts hamnböcker, kanske dom som det refererats till här innan, som är dyra och hyggligt bra. Annars kommer man rätt långt med en vanlig turistbroschyr där gästhamnarna finns beskrivna, för det är ändå dessa man bör hålla sig till. Detsamma gäller färdvägar -håll dig till farlederna, egna utflykter kan sluta med bärgning.