Gå till innehåll
måndag 23 december 2024

Mambo

Medlemmar
  • Innehålls Antal

    645
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar Vunna

    4

Allt postat av Mambo

  1. Jag har varit inne på färgtillverkarnas hemsidor men ska ärligt säga att informationen där är ganska svävande. Kanhända beroende på att det är otydligt från KemI, jag har också varit inne på deras hemsida och det är inte speciellt lätt att förstå vad som gäller. Senast ändrad av Mambo | 05 januari 2012 | 13:00
  2. Eller också kan man göra som jag gjorde för 10-15 år sedan i den båt jag hade då. Jag tvättade kölsvinet rent med aceton och målade sedan med vanlig, vit, oljebaserad halvmatt köksfärg. Alltså sådan som man använder hemma i huset på div. snickerier. Resultatet såg helt Ok ut och det höll sig bra så länge jag ägde båten, alltså ett par år till. Så man kanske inte behöver ta i för mycket, även med billiga medel funkar det bra. Har för övrigt en båtgranne som bottenmålade sin motorbåt med blank oljebaserad färg av sådan typ som används på snickerier. Detta var mer än 10 år sedan och varje höst när båten åker upp ur sjön ser den inte sämre ut än de båtar som målats med äkta bottenfärg. Ska tillägga att båten ligger i insjö. Observera att båten alltså inte målats om varje år. Är vi lurade av färgfabrikanterna eller?? Senast ändrad av Mambo | 05 januari 2012 | 11:43
  3. Ämnet har diskuterats förut, lite här och var, men vad är det egentligen som gäller fr.o.m 2012? -det pratas om att kopparfärg åter är tillåten, men i vilka vatten? -ska Zinkfärger försvinna (i alla vatten)? -ska blödande bottenfärger förbjudas? Om vi skulle kunna ge ett tydligt svar på vad Kemikalieinspektionen (eller vilka det nu är) har bestämt så vet vi vad lagen säger. Vilken typ av färg får användas på västkust, ostkust resp insjövatten? Det vore också bra om vi, för saklighetens skull, kunde hålla svaren fria från personliga åsikter som typ miljömupparna får säga vad de vill, jag kör med tysk-färg i min insjö. För min del får folk göra som dom vill men jag skulle gärna vilja veta vad lagen säger, sedan kan jag själv ta ett beslut hur jag vill agera.
  4. Jag ber att få ta tillbaka en uppgift som jag skrev tidigare; den om att den vattenkylda Isothermen inte skulle fungera så bra i kombination med solpanel. Det jag menar var att ASU-varianten tydligen inte fungerar så bra med solpanel. Förlåt- jag slant på tangentbordet! Jag skrev också att tillverkaren inte ansåg att det var så jättestor skillnad i strömförbrukning mellan en med vattenkylning och en utan (och jag menar då ASU-versionen). Denna uppgift fick jag vid ett telefonsamtal med tillverkaren/importören då jag stod i begrepp att byta kylaggregat, jag hade sedan tidigare ett vattenkylt Isotherm och undrade ifall jag skulle stoppa dit ett likadant men fick alltså rådet att det knappast var värt de extra pengar det kostar. Men jag kan tänka mig att om man lever med en strömtillgång som är precis på marginalen så är varje liten Ah jätteviktig. Om man däremot kan ha plats för ytterligare ett extra förbrukningsbatteri så får man så att säga mer valuta/förbrukning för pengarna, de då tillkommande Ah kan man dessutom använda till ännu fler förbrukare.
  5. Den ursprungliga frågan var egentligen ifall man upplevde någon skillnad mellan ett kylaggregat av, vad jag uppfattar som, SuperCool-typ (alltså något piesoelement med fläktar) och ett kompressoraggregat typ Isotherm. Jag har haft bägge varianterna i mina olika båtar genom åren och helt klart fungerar ett kompressoraggregat mycket bättre. Om vi håller oss till just Isotherm där jag har erfarenhet så drar det mindre ström och håller bättre kyla. Sedan kan man diskutera huruvida man ska ha ASU eller inte och ifall man också ska ha vattenkylt. Jag har valt ett med ASU (alltså automatisk kraftigare ned kylning då motorn går/vid landström) men man kan egentligen göra denna manöver manuellt på sin termostatratt också. Vad det gäller den vattenkylda varianten (som jag också haft) kan det mycket möjligt bli problem med solpanel, jag har ingen solpanel så jag vet inte. Däremot är dom vattenkylda inte så strömsnåla som teorin vill hävda och det håller även tillverkaren med om. Tysta kanske dom är men det är faktiskt det vanliga aggregatet också. Så köp du ett Isotherm-aggregat så kommer du att få ett helt annat kylskåp din båt och dessutom uppleva att du har mer ström kvar i batteriet.
  6. Jag vet inte om transportstyrelsen funderat och räknat på det här med toatanktömning men jag tänkte få bidra med ett räkneexempel. Om man tar en stor marina, ex Svinninge i Stockholm, där det ligger kanske 2000 båtar. Merparten ligger säkert kvar i hamn under helgerna men låt oss anta att 10% (200 st) åker ut på en helgtur och kommer sedan hem på söndag eftermiddag/kväll. Varje båt tar ca 5 minuter på sig att förtöja, tömma, kasta loss. Om vi tar 5 min x 200 båtar blir det 1000 minuter d.v.s 16, 6 timmar. Det blir ganska rejäla köer vid pumpen. Har man fler pumpar går det givetvis fortare, 16 st sugstationer betyder bara 1 timmes nyttjande/pump. Men man ska inte tro att endast en sugstation per marina/båtklubb räcker speciellt långt.
  7. Det blev ett nyttt storsegel och en ny fock som levererades dagen innan jul. Båten blev jätteglad.
  8. Jag tror med mitt amatörkunnande ungefär lika som du, forgus31. Alltså att oljan i drevet smörjer, om än inte lika bra, även om den är delvis vattenblandad. Nu är det i och för sig ett tecken på att någon tätning inte längre gör sitt jobb och därför ska man byta ut den felande komponenten innan problemen växer, men om man skulle upptäcka att drevoljan är grå-beige mitt i sommarsäsongen behöver inte detta innebära att båten omedelbart ska lyftas för att få felet reparerat. Om man håller koll på drevoljan/nivån så att inget oroväckande händer borde man kunna åka vidare. Håller också med om att det är klokt att tappa ur drevet på olja när båten landsatts så att inte det blir stående separerat vatten längst ned. Av samma anledning bör man byta olja i motorn på hösten, kanske inte så mycket p.g.a vatten i oljan som av att oljan blivit förorenad av förbränningen och att lagerytar kan skadas om det ligger några förorenade partiklar på samma ställe hela vintern. Vore kul att höra vad ett riktigt motorproffs vet/tycker om detta! (och då ska det inte vara någon som svarar för egen vinnings skull, d.v.s motormekaniker som tjänar pengar på att riva drev och byta tätningar)
  9. En fråga till i detta ämne: Om det nu är så att man har lite vatten i drevet -hur farligt är det då? Jag är ingen motorman men inser att en motors smörjoljesystem är en sak och ett drev en helt annan. I motorn har man ett trycksystem som transporterar oljan runt bland brännheta komponenter medans oljan i ett drev mer rörs runt med hjälp av de axlar och kugghjul som sitter där i en mer angenäm temperatur. Om det nu skulle vara så att man får in en deciliter vatten under säsongen -äventyrar man då drevets komponenter med den försämrade smörjning som uppstår?
  10. Det är inte så att jag generellt tycker illa om Biltema och deras produkter. Jag handlar faktiskt en hel del prylar där också och precis som andra säger finns det både bra och dåliga saker där. Men att jag är tveksam till Biltemas impeller har mer att göra med att jag själv har väldigt svårt att bedöma kvalitén på dessa och jag är inte så dumsnål att jag vågar chansa för om det visar sig att impellern havererar kan det stå mig väldigt dyrt. Är man så duktig att man kan avgöra kvalité och livslängd på en impeller genom att titta på/känna på den ska man givetvis köpa det man anser är mest prisvärt. Jag är medveten om att VP hade problem med sina impellrar för några år sedan men jag inbillar mig att dom då var så pass rakryggade att dom stod för de följder en havererad impeller kan innebära eftersom man köpt en originaldel just med avsikt att kunna vara säker på kvalitén. Och jag håller med om att både Volvo-P och Yanmars originaldelar är ganska dyra, dom (likväl som Biltema) tjänar bra pengar på detta. Så inget elakt sagt om Biltema annars, jag använder allt från våtslippapper till verktyg och marschaller från Biltema och märker som sagt att vissa saker har en sämre kvalité men å andra sidan är billiga.
  11. Varför vill du så gärna prova en Biltema-impeller? Är det för att den är billigare? Är det för att du har en Biltema-affär i närheten? Är det för att den är bättre? Eller är det för att visa för alla andra att Biltema minsann inte är skräp? Jag har också en diesel i min båt men skulle aldrig komma på idén att spara en hundring på att sätta i en Biltema-impeller. Varför det? Jo -därför att jag inte vet ifall den är lika bra som originalet. Om den skulle råka vara sämre så kan det sluta med att min motor blir obrukbar i en kritisk situation eller också överhettas med dyr renovering som resultat (jag vet dom som råkat ut för detta). Jag har alltså inte råd att experimenter med en betydelsefull motorkomponent bara för att spara några kronor. Men jag är tacksam för att det finns dom som vågar göra dessa experiment, tyvärr anser jag att resultatet av att testa just Biltemas impeller är ganska värdelöst eftersom dom byter leverantörer lite nu och då och därmed inte kan säkerställa en jämn kvalité under någon längre period.
  12. Jag tänkte be om att få återknyta till trådens grundfråga, alltså hur man enklast byter från blödande/halvmjuk bottenfärg till hård. Finns någon som använt primer på den blödande bottenfärgen och sedan lagt på en hård färg med gott resultat? Om vi antar att den blödande bottenfärgen är målad direkt på en epoximålad yta som ännu inte genomhärdat, enligt konstens regler, och därmed har en bra yta av den blödande färgen (alltså ingen flagande färg) -kan man då hoppas på att primerfärgen förenar sig med samt stabiliserar allting så att man kan måla med sin hårda färg? Det enklaste svaret är att man ska ta bort all gammal färg, men för den som tvingas till jobbet blir det ingen enkel match. Därför är det av intresse om man kan försegla ytan med en bra primer för att spara arbetstid/pengar. Och samtidigt är det bra att veta om det där med primer är bortkastat jobb eftersom man ändå får göra om det.
  13. Någonstans långt bak i huvudet ringer en klocka och jag är inte alls säker på att det stämmer men jag har fått för mig att just Vindö-båtarna generellt har lite dålig balans. Antingen var det balansen för segel som är tokig (fallgirig eller lovgirig!) eller också var det att dom inte tål alltför många graders krängning innan det rätande momentet blir för litet. Men, som sagt, detta är väldigt vaga minnen och bör absolut kollas med någon seriösare. Men jag vill ändå lägga ut mina tankar ifall trådskrivaren önskar åsikter som kan verifieras av någon mera kunnig.
  14. Tack för tipsen- det låter troligt att det kan vara något med glödstiftet. En liten fråga; Glödstiftet sitter monterat ngr cm ned i ett hål i värmarens gods och verkar kunna skruvas loss med en 11 mm-nyckel/hylsa. Men eftersom de två kablarna sitter fästade vid stiftet går det ju inte att få dit någon hylsa. Kablarna verkar inte gå att lossa från stiftet! Och det går inte att komma åt med någon öppen nyckel eftersom det sitter så djupt. Vad säger expertisen -hur får man loss det? Måste man tillverka ett specialverktyg eller? Kanske ska tillägga att det rör sig om en Ebersprächer D4( jag tror jag nämnde D3 förut.) Senast ändrad av Mambo | 06 december 2011 | 08:48
  15. Jag tror att min värmares problem ligger mer på el-sidan. Jag skruvade loss värmaren för ett tag sedan för att komma åt lite bättre och bränsleslangen var fylld hela vägen upp till värmaren så jag tror inte den läcker, vare sig bränsle eller luft. Ska ta itu med att kontrollera glödstiftet, undrar om det sitter hårt fast? Har inte börjat skruva med den ännu. Därefter ska jag kolla elförsörjningen hela vägen från batteriet, kanske byta till grövre kablar om det behövs. Senast ändrad av Mambo | 30 november 2011 | 22:04
  16. Det senaste året, eller kanske bara halvåret, har det blivit betydligt tuffare att sälja båt oavsett vilket fabrikat den har. Även mycket lättsålda båtar som t.ex svenska Linjett, Najad, HR och Arcona (nåja, svensktillverkad är den inte även fast man vill ge sken av det!) har blivit tröga att bli av med. Nu tror jag ändå inte att man redan nu ska dra för stora växlar på detta och se det som ett trendbrott, så som konjunkturen är denna höst är i princip allt svårsålt; hus, lägenheter, bilar och givetvis även båtar. När marknaden väl stabiliserat sig igen och Italienare, Greker mm börjar betala skatt så tror jag åter att folk börjar tro på framtiden och det hela rullar sedan så sakta igång, då har säkert också beg-marknaden justerat till sig. Min personliga åsikt är att de masstillverkade båtarna nerifrån europa helt klart kommer att påverka beg.priserna men jag tror också att de svensk/nordisk-tillverkade båtarna som görs i mindre serier trots allt kommer att ha ett bättre andrahandsvärde än de andra. Detta grundar jag på att de tillverkas relativt hantverksmässigt (=dyrt) i ganska små upplagor vilket gör att den som vill ha en sådan båt har ett begränsat utbud att välja bland vilket brukar höja beg-priset (tillgång och efterfrågan). Det kommer alltid att finnas en begränsad mängd människor som uppskattar ett fint hantverk och därför kommer det att finnas köpare. Sedan kommer det naturligtvis att finnas de som resonerar kallt och tekniskt och ser de europeiska båtarna som överlägsna i fart, formgivning, inredning, boutrymmen och mycket båt för pengarna. Så om jag ska sammanfatta mig skulle jag påstå att det inte behöver bli en dålig affär att köpa ett begagnat kvalitets-svenskbygge, det komer att finnas människor även i framtiden som förstår vad det är och är villiga att betala.
  17. Är det verkligen så ChristerN, att man äger båten fast man endast betalt t.ex 80%? Då kan man ju ge tusan i att betala de sista 20% eftersom man rent juridiskt är ägare. Jag skulle aldrig sälja min båt till någon på detta sätt, råkar jag ut för någon oseriös kan jag ju bli av med båten för halva summan. Man brukar väl någon typ av klausul i kontraktet som säger någon i stil med att båten är säljarens egendom tills hela likviden är betald
  18. Aj tusan, då kanske inte VC17 Eco är något att satsa på. Finns någon annan giftfri färg som liknar VC17 på så sätt att den inte bygger upp tjocka färgskikt (sk polerande färg) och gärna innehåller något friktionsminskande medel? Och samtidigt inte låter det växa obehindrat. Det verkar ju som om en del av de giftfria alternativen snarare drar åt sig beväxning än stöter bort den. Har båtar i min klubb som inte är målade med bottenfärg över huvud taget -istället har någon annan slät, gärna blank, och hård färg använts. Dessa båtar har inte någon mer, eller mindre, beväxning än de som målats med giftri färg. Vi båtägare, i alla fall de i insjöar och ostkusten ovanför Stockholm, är kanske lurade av färgfabrikanterna att det behövs bottenmålas varje år. Vi köper färg för tusenlappar varje år och färgtillverkarna jublar.
  19. Någon som har erfarenhet av VC17 Eco vid användning i Mälaren/Östersjön?
  20. Jag skulle ta reda på så mycket som möjligt om säljaren. Nu kan man visserligen anta att de allra flesta som säljer sina båtar har ärligt uppsåt men man vill ändå gardera sig för den där sista procenten som är oärliga. Jag har själv vid ett par tillfällen köpt båt på samma sätt, alltså på hösten då båten stått på land och varit svår att flytta, och det har inte varit några som helst krångligheter. Det som möjligtvis skiljer är att jag betalt båtarna till 100% på hösten och därmed också varit ägare till båtarna och stått som försäkringstagare. Däremot stod båtarna uppställda på båtklubbsområden som inte var mina, vilket jag fick säkerställa med respektive klubb. Vad det gäller säljarens eventuella kvarvarande skulder så tycker jag att det rent juridiskt borde räcka med att säljaren skrivit under på att båten inte är behäftad med några sådana. Men där är jag lite osäker eftersom juridikens gränder är svårnavigerade. Jag har svårt att förstå hur kronofogden kan komma och ta en båt, som betraktas som lösöre och troligen inte är registrerad någonstans, då det finns ett bindande köpekontrakt som visar att den förre ägaren inte längre äger båten. Det ända jag skulle vara orolig för är ifall det skulle vara en oseriös säljare som under den tid båten står på säljarens uppläggningsplats (eller bryggplats) passar på att sälja båten ytterligare en gång. Alltså får dubbelt betalt. Men då pratar vi om bedrägeri. Det är därför jag menar att det är viktigt att ta reda på så mycket som möjligt om säljaren (via bakvägar), om det rör sig om en oseriös person brukar sådant uppdagas då man lyfter på en del stenar.
  21. Det har inte sagts så mycket här om vad de olika batterietyperna kostar. Ett traditionellt Bly/syra-batteri (start- eller förbrukning) kan ligga på halva priset eller mindre mot de andra typerna. Sedan kan det visserligaen vara att man inte kan plocka ur samma antal amperetimmar ur dessa men om man har separerade start- och förbrukningsbatterier brukar för det mesta ett startbatteri på runt 100 Ah räcka för att starta normala motorer, vad gäller förbrukningsbatteriet och dess antal Ah hänger det mycket på vilka förbrukare man har, hur ofta man kan ladda och om solpanel är med och stöttar. Men jag brukar resonera som så att med vanliga billiga (relativt i alla fall) bly/syra-batterier klarar man sig rätt bra i de flesta situationer. Nackdelen är den kortare livslängden om man jämför med de andra typerna. Men man får försöka se kostnad i förhållande till livslängd -räkna på t.ex 10 år som kan vara en realistisk och överskådlig tid. På den tiden kanske du förbrukar och byter blybatterier 2-3 ggr om du hela tiden vill hålla dig med fräscha batterier. Vet inte livslängden på de andra typerna -med lite tur kanske det kan räcka med en och samma uppsättning i 10 år.
  22. Hur gick det med drevoljan, fanns det något vatten i den? Vilken metod var bäst då det gällde att ta reda på ifall det finns vatten eller ej?
  23. Jag tänker avlägsna min västkustkvalité-bottenfärg nu när jag har båten på land. Tänkte täcka marken med något för att samla upp den färg som tas bort. Vart tar man färgresterna? Risken är väl att den lokala återvinningscentralen slår ifrån sig och att man måste slutförvara de giftiga färgresterna i något bergrum tills en kommande generation uppfunnit någon metod att neutraliserat färgen?
  24. Bra crabfish att du förklarar att det finns olika Autosol, de flesta tänker nog på kromglans-tuben. Har man en båt (eller bil) som har 20-30 år, eller fler, bakom sig så kan jag tänka mig att ytan blivit mattare med åren. Oasett hur väl man skött den och hur ofta den polerats med de olika polermedel som förekommit med åren. Och helt klart får man upp en rätt snygg yta om man då polerar med Autosol kromglans. Inte att jämföra med en nästa ny båt men ändå något som är helt godtagbart. Om man sedan anstränger sig dubbelt så mycket och polerar ytan med något polermedel som är finare så kommer det att se ännu bättre ut men jag tror de flesta fått nog efter redan den första slitsamma omgången och tycker det är blankt nog. Men vill ändå varna de som har en rätt ny båt som egentligen inte är så farligt repig utan bara smutsig att ge sig på med Autosol kromglans -då har man liksom hamnat i div 2 och får rätt jobbigt att ta sig upp i 1-an igen. Och vidhåller det där med att också passa sig för att polera billacken med kromglans om den inte är väldigt sliten/matt. Håller också med om att de proffs som polerar bilar/båtar ofta efterlämnar en häpnadsväckande glans, strunt samma vilket fabrikat det är på medlet.
  25. En metod att kolla ifall man har vatten i oljan brukar vara att hälla över oljan i någon dunk/flaska som är transparant, sedan vänta några dagar och se ifall det har skiktat sig. Olja hamnar överst och vatten som har annan densitet under. Men det förutsätter naturligtvis att du har kvar oljan. Sedan ska man också försöka bedöma hur mycket vatten man har i oljan. Lite vatten kan det alltid bli beroende av kondens. Är det bara en mindre mängd kanske man kan fylla på med ny olja inför nästa säsong och sedan nästa höst ta sig en titt hur det ser ut då. Om man däremot är säker på att en packbox är dålig och släpper in vatten lär det inte bli bättre utan då är det nog byte som gäller.
×
×
  • Skapa nytt...