-
Innehålls Antal
645 -
Gick med
-
Besökte senast
-
Dagar Vunna
4
Innehållstyp
Nyheter
Kustkort
Forum
Bloggar
Galleri
Butiken
Köp&Sälj
Allt postat av Mambo
-
Helt riktigt att man har svårt att hitta någon bottenfärg som får användas i insjöar. Och helt krasst kan man nog påstå att det inte behövs någon bottenfärg i insjöar -det gröna slemlagret bildas nog oavsett om man har bottenfärg eller ej. Snarare bör man ha en hård blank färg som är lätt att göra ren och där slemmet inte får fäste lika lätt. Men sedan har vi ju det relativt stora antal båtar i Mälaren, Vänern, Vättern mm. som varje sommar tar sig ut i havet för att tillbringa några semesterveckor. Lite beroende på under vilken period semestern infaller och hur mycket båtarna används så kan det här vara idé att ha någon typ av bottenfärg som hindrar påväxt. Men det är som sagt inte tillåtet. Om nu kopparn inte är farlig vare sig i Östersjön eller på Västkusten -hur farlig är den då i våra större insjöar? Man ska också beakta att en del av våra större insjöar också utgör dricksvatten för städer och samhällen. Vatten som når våra hem och kranar via kopparledningar i husen!
-
Det fungerar bra med svenska i den Åländska skärgården, det är mer mot fastlandssidan som man pratar finska. Lustigt nog blir det en ganska skarp gräns någonstans ungefär i höjd med ön Korpo (utanför Åbo), norr och öster om Korpo pratas det finska. Söder om Korpo pratar man svenska, ofta också en bit in på fastlandet. På de Åländska öarna är det nog mera en fördel att man pratar svenska eftersom finska är något man tittar lite snett på och inte låtsas förstå. Kommer man ännu längre norrut som t.ex upp till finska fastlandsstaden Nystad (Uusikaupunki) pratas det, och förstås, nästan bara finska. Ändå är staden grundad av Gustav Vasa och visar många likheter med andra finska kuststäder där man är 2-språkiga.
-
Har provat lägga in några Åländska hamnar nu i Marinwiki, det gick fint. Det vore kul om man kunde bifoga bilder också. Det finns böcker, eller i alla fall en bok om hamnar runt Åland och Skärgårdshavet. Utgiven av sjöscouterna i Finland -ganska dyr och knepig att få tag i. Sedan finns också Sjöbjörnarnas hamnböcker, också svåra att få tag i men man har inte så stor hjälp även fast man har en för att man är inte välkommen till deras hamnar. Om man inte är medlem i Sjöbjörnarna förstås men det är heller inte gjort i en handvändning, man måste bli rekommenderad medlemskap och ha ett stabilt bankkonto.
-
Jag tänkte lägga in några hamnar på Marinwiki men har inte lyckats lista ut hur man loggar in på sidan eller skaffar sig möjlighet att vara aktiv? Någon som vet?
-
Bra att du upptäckte sprickan nmop. Det är sådana här saker som gör att man funderar på hur bra koll man har då man vinterförvarar med masten på. Även om man hissas upp i masten någon gång nu och då så är det långtifrån lika lätt att utföra en kontroll i jämförelse med att ha allting nedplockat och liggande på några bockar då man kan vrida och vända på prylarna och dessutom själv kan röra kroppen på ett obehindrat sätt.
-
Jag är lite tveksam till det här med Marinwiki. Bra idé att dela med sig av hamnar men man ska tänka på att det också finns de som anser att man vill hålla sina hamnar för sig själv och därför hellre sparar informationen till sina nära vänner. Av någon orsak verkar det i alla fall gå trögt med Marinwiki, Finland exempelvis, inkl Åland, har endast 11 st hamnar med och jag vet att det finns 100-tals. Även Svenska kusten har endast vissa geografiska områden där det finns lite fler hamnar medans andra kuststräckor inte har någon alls. Men du ska få en del hamntips av mig Mackey, ungefär vart i Ålands/Finland skärgård har du tänkt dig?
-
Kolla med KTH Karlshamns åkeri, dom kör lite överallt i sydsverige och är bra, anlitade dom själv i fjol och var helt nöjd.
-
Det är skillnad i användning mellan att ha en liten plotter och en stor (liten resp. stor skärm). Den lilla blir det väldigt mycket zoomande med och man får ingen riktig överblick var man befinner sig, man måste ha papperssjökortet bredvid sig att kolla och jämföra med. Så plottern blir mera en hjälpapparat vid navigering. En större plotter (10-12 tum) ger en betydligt bättre överblick, du ser ett större område även om du zoomar in. Med en större plotter kommer du till största del att använda plottern att navigera efter och papperssjökortet blir liggande i närheten enbart som backup. Så vore det inte för prisskillnaden så borde det självklara valet vara en så stor plotter som möjligt. Men det kostar på rätt mycket mer i inköp. Sedan drar en större skärm också mera el.
-
Hade en bekant på 80-talet som byggde en större segelbåt i stål. Bygget tog många år och slukade mycket pengar. När det äntligen var dags för sjösättning var också pengarna i det närmaste slut. Men båten behövde ju bottenmålas -den var byggd för längre överhavsseglingar. Billig vit målarfärg, typ inomhustakfärg inhandlades i 4-litersburkar. Sedan besöktes gamla farmor som, precis som en del andra gamla människor, hade ett stort förråd av gamla mediciner med utgånget datum eller som upplevdes som verkningslösa mot allehanda åkommor. Medicinerna maldes ned i målarfärgen och sedan målades skrovets undervattenskropp. Båten sjösattes, användes sparsamt under sommaren (det roliga var att bygga) och åkte upp på hösten igen -med kraftig beväxning. Det fungerade inte med andra ord. Däremot vet vi inget om hur sjuka, eller friska, fiskarna blev. Jag rekomenderar alltså ingen att blanda i en massa konstigheter i bottenfärgen Senast ändrad av Mambo | 17 februari 2012 | 14:09
-
Det skulle vara kul att veta ifall någon som var på mässan i Göteborg fick någon vettig uppfattning om vad som gäller och vad färgfabrikanterna har att erbjuda? Om någon vecka har vi båtmässa i Stockholm och då ska jag själv undersöka situationen.
-
Jag tror inte att man ska blanda ihop besiktningsman och värderingsman. En besiktningsman är duktig och påläst på att hitta brister och fel och kan bedöma båtens allmäna hälsotillstånd i förhållande till ålder. Han kan också möjligen ha en känsla för om båten ligger högt eller lågt i pris i förhållande till liknande båtar. Men vill ha ha en mer korrekt värdering måste man känna till marknaden och den varierar med konjunktur, årstid, båtmodell mm. Ibland finns det nästan helt oförklarliga orsaker till varför just en viss båtmodell synes ligga mycket högre än andra jämnstora och jämngamla båtar. Båthandlare brukar vara bra uppdaterade men även här kan man hitta sådana som inte är helt up-to-date. Sedan kan båthandlarna, precis som bil- och hästhandlare, vara utrustade med rävar bakom örat. Det går inte heller att jämföra beg.båtpriser med beg.bilpriser. Bilar är oftast tillverkade i stort antal och uppdateras inte på samma sätt som båtar. Vissa båtmodeller har tillverkats i kanske bara 40 ex. Om det råkar vara så att flera personer i landet funderar på att köpa just en sådan båt blir det naturligtvis en ökad efterfrågan och därmed högre pris på just den modellen. Det klokaste man kan göra själv är nog, som en del andra här säger, att studera annonserna på Blocket och andra salusidor under en längre tid. Då får man en känsla för om båtarna säljs snabbt, man får också se hela det spann av olika försäljningspriser som folk går ut med och det är ju i princip detta som är marknaden.
-
Next sails syr i Sverige. Inte nog med det -dom tillverkar också sina egna dukar/laminat.
-
Jag tycker egentligen inte det är så viktigt var seglena sys, om det är i Kina eller Polen, om man bortser från det faktum att vi missar arbetstillfällen i Sverige. Speciellt i Kina har man för vana att göra exakt som man blir tillsagd -blir dom lärda att sy ett segel med mycket stor nogrannhet och fint detaljarbete så gör dom så. Det viktigaste är i så fall att seglet har rätt design i förhållande till båtmodell och användningsområde och att ett bra material används. Därför tycker jag att man ska anlita ett segelmakeri som vet hur din båt ser ut, kan komma och mäta upp vissa mått om det föreligger osäkerhet samt kan göra mindre rättelser ifall det skulle vara något som inte stämmer. Att själv beställa segel på internet från ett segelmakeri som ligger avlägset, må vara Polen eller Kina, bara för att det verkar billigt är lite som att köpa grisen i säcken, hur ska t.ex en segelmakare i Kina kunna förstå hur en Mälar30 används och under vilka förhållanden den seglas? Fast allra roligast för oss alla skulle det vara om segel kunde sys lokalt i Sverige, nära kunden, av personal med bra arbetsförhållanden, och till ett lågt pris. Och att företagets skatteintäckter hamnade i vårt land. men det verkar vara svårt att uppfylla alla dessa önskningar även fast det finns några få segelmakerier som faktiskt syr här hemma.
-
Jag vill vända lite på begreppet och påstår att färskvattentanken räcker alltid en vecka, oavsett hur stor den är. Nu finns det säkert övre och nedre gränser även för detta men i vår första båt för länge sedan hade vi 20 l vatten med oss och i den nuvarande har 220 l. Däremellan har vi haft båtar med allt från 60 l till 180 l. Det räcker ungefär en vecka. Orsaken till att vattnet räcker en vecka har med hushållning att göra, man snålar när man har lite. Sedan har det givetvis också med antal brukare att göra men det brukar vara så att dom små vattentankarna finns i små båtar där man ändå inte är fler än kanske 2 pers. Och en stor båt med 400 l har 4-5 pers som då givetvis använder mer vatten till bl.a dusch. Senast ändrad av Mambo | 31 januari 2012 | 11:28
-
Även fast jag inte alls har samma återhållsamma sinne som du och nog inte heller avser att underhålla min båt på det sättet kan jag inte låta bli att facineras av hur du ger dig tusan på att lösa problem och underhåll på ditt eget sätt. Det är kul med sådana som du, hade en kille i vår klubb med en motorbåt som levde enligt samma motto. Och som du själv säger -går det fel så kan du alltid köpa nytt och då har du lärt dig ännu en erfarenhet.
-
Det finns inga lagar som styr hur man vill dekorera eller spöka ut sin båt, vare sig in- eller utvändigt. Däremot kan det visa sig att vissa tavlor eller blommor eller annat inte fungerar p.g.a att miljön är lutande, studsande eller fuktig eller nå´ t. Men egentligen är det inte så mycket värre än i en husvagn. Det beror också på en del vad det är för sorts båt och i vilka vatten och väder den har tänkt att användas, i en storm på Nordsjön är det nog inte många krukväxter som blir så långvariga medan det kan vara helt annat en vindstilla dag på Siljan. Börja med att skaffa en båt så kommer det andra att lösa sig naturligt. Senast ändrad av Mambo | 30 januari 2012 | 14:56
-
Det är i och för sig tråkigt att den måste repareras (nu igen) men det som är bra är att man redan nu vet att det ska ske sommaren 2013 -alltså en ganska hygglig framförhållning. Jag är visserligen drabbad men ser det inte som någon jättegrej eftersom det finns möjlighet att gå via Södertälje kanal istället. Visserligen kan det hända att man måste planera om sina turer ut i skärgården men det finns ju gått om tid att planera. Dom Mälarbåtar som får det värst är väl dom med höga master som ligger i Stockholm, fast på Mälarsidan. Då blir det en hygglig omväg ifall man bara ska till Lidingö eller nå´ t.
-
Det har pratats en hel del om Bruce-ankare här i tråden och det kan vara på sin plats att nämna att det nuförtiden endast finns Bruce-kopior. Original-Bruce har alltså slutat tillverkas i och med att det kom så många kopior på marknaden till mycket bättre pris. Men det kan skilja rätt mycket mellan original och kopia, både i utförande, form och materialstyrka. Original-Bruce var ett starkt ankare med bra galv, kopiorna vet man oftast inget om förrän man använt dom något år och sett ifall dom rostar eller om dom eventuellt går av vid kraftig belastning. Delta-ankaret, som är dyrare än kopie-Bruce, är än så länge en originalprodukt med allt gott det kan föra med sig.
-
Ja, du kan nog vara lugn, laminatet i botten släpper igenom ljus även fast det är hyggligt tjockt. Dessutom är din båt, som är från -80, förstärkt med balkar i bottenkonstruktionen vilket gör den ännu starkare. Så du kan lugnt jobba vidare med din bottenfärgsborttagning. Kul att du rustar och renoverar, det kommer att bli en fin båt.
-
Jag håller med dig IW23, att stockankaret är ett bra ankare, speciellt kompletterat med kätting. Men samtidigt är det otympligt att lyfta upp och ned, man slår lätt i flyna i båten mm. Så för min del har jag under många år haft ett 12 kg stockankare som reservankare till mitt ordinare Bruce. I början hände det någon gång att jag, ifall det skulle blåsa mycket, bytte till stockankaret för att ligga säkert och jag kan inte påminna mig att stocken släppte en enda gång. Men med tiden har jag också lärt mig att inte heller Bruce-ankaret släpper så lätt. För ett par år sedan sprang jag på ett 10 kg original-Bruce som nu har ersatt stocken som reservankare. Som huvudankare har jag ett 15 kg Brucekopia. Båten väger 5,5 ton. I mitt fall har alltså stockankaret pensionerats till förmån för modernare konstruktioner. Jag tror att de bästa alternativen idag är Bruce, Delta och CQR (utan inbördes ordning). Storleken för din 2-tonsbåt skulle kunna vara ett 7,5 - 10 kg Bruce/Delta, gärna kompletterad med ett par meter kätting.
-
Det är bara att hoppas att de ställen som fyller på din tomma behållare inte fyller FÖR mycket. Jag var med om detta en gång för ett antal år sedan då jag fick min behållare fylld på Åland, dom ville vara lite snälla och fyllde på lite extra. Detta är i och för sig tacksamt, kan man tycka, men det kan vara bra att känna till att det finns en risk med detta om behållare utsätts för hög värme, t.ex förvaras på en plats som påverkas av solvärmen. Om säkerhetsventilen då inte fungerar kan tuben explodera, det har faktiskt hänt sådana olyckor. Fördelen med att byta in sin tomma behållare mot en fylld är att den, om den är fylld på seriöst sätt, bör ha en kontrollerad säkerhetsventil.
-
Det finns färger som är bra mot beväxning och det finns färger som är godkända att använda i olika vattenområden. Olyckligtvis samstämmer inte dessa två parametrar alltid (egentligen ganska sällan). Coppercoat är säkert en bra färg mot beväxning och kanhända också mot naturen. Men det verkar inte som om den är godkänd (ännu?)
-
Jag har kollat med Kemikalieinspektionen (KemI) och dom kommer att sammanställa information om vilka färger som gäller, och var man får använda dessa, inför årets säsong, förhoppningsvis innan båtmässorna går igång. Kan nämna att det i dagsläget INTE finns någon bottenfärg som får användas vare sig i insjöar eller Bottenviken. Även fast en del färgfabrikanter påstår att deras färger får användas i alla vatten.
-
Jag har tyvärr inte det exakta svaret men; Det lättaste är kanhända att fråga båtens ägare rakt upp och ned. Men det bygger på att man kan lita på ägaren. Om båten är registrerad i något fartygsregister/båtregister eller så -då finns ju uppgifter på att båten existerar varvid den kan belånas på ett för banken tillfredställande sätt. Om båten inte är registrerad på något sätt kan det vara knepigt för banken att veta att det just är den aktuella båten det gäller. Jag menar -hur ska banken kunna veta att det just är den här Maxi 77-an (exempel på båt bara) som är i pant för lånet? Det är helt annan sak med bilar, dessa har ett regnummer så att du vet att det är exakt det exemplaret av en Volvo som ligger som säkerhet för ett lån. Då det gäller båtar, även fast dessa har ett segelnummer, är det betydligt mer svävande. Om det nu inte rör sig om en väldigt unik båt eller båtmodell. I annat fall kan jag tänka mig att banken fortsätter att kräva låntagaren på amortingarna och räntan oasett om han/hon har båten kvar eller ej. Senast ändrad av Mambo | 10 januari 2012 | 08:46
-
Tack Hency, för informationen om hur ni i butiken upplever situationen, det kan inte vara helt lätt att vara handlare eller färgfabrikant när våra myndigheter inte riktigt vet vilket ben man ska stå på och ändrar sig lite nu och då.