Multihull

Det stämmer bra. Vi ses kanske i sommar då! /Bgt

Hej! Minst en till. Min båt är en Dacapo21XL (förlängd). Seglat flerskrov sedan början på 70-talet och är teknikintresserad. Bengt Jönsson Växjö

Byt till flerskrovsbåt!

Hej! Det har funnits aut. skotsläppare med en relativt tung pendel som när den svänger ut för mycket löser ut skotet. Det är en användbar idé för egna konstruktioer. Beträffande lastutlösande skotråtta har jag gjort en fungerande variant till att hålla nere mitt centerbord (centralt mittcenterbord i Dacapo 21XL). Den fungerar så att en läpligt stor skotråtta skruvas fast i två st gummibuffar med invändig gänga. Man får trixa lite med insatsgänga typ Helicoil för att anpassa skruvstorleken. Vid belastning viker sig gummibuffarna och linan släpper. Vill du se på bild så maila mig på bgt.joensson@telia.com så returnerar jag en bild. Jag skev några rader om mitt centerbord i Flerskrovsbladet #3 2011 där hittar du telefonnr om du vill ringa. Bengt

Jag bor i södra sverige och tror att vi har mer problem med mögel, än ni har längre norrut eftersom ni har kallare och därmed torrare luft än vi har här. Trots detta har jag inte haft något mögel i båten under snart 40 år. Följande gäller mina plastbåtar och ej för träbåtar. Vid torrsättningen täcks båten som en kåldolme och alla ventiler och luckor stängs. Därefter torkas båten ren och torr invändigt. Numera kör jag någon vecka med en elektrisk avfuktare. Torrbollar fick duga förr. Sen får båten stå över vintern helt inkapslad. När vårsolen börjar lysa och temperaturväxlingarna dag/natt blir stora lättar man på presseningen och öppnar ventilationen igen. Det fins ingen anledning att släppa in novemberdimma med 100% fuktighet i båten, det kan dröja flera veckor innan det blir så tort i luften så att fukten försvinner ur båten genom ventilation och då kan det hinna odlas mycket mögel under tiden. Att ventilera hela hösten och vintern är gamal vana från träbåtstiden, eftersom en träbåt inte torkar ut, utan alltid håller fukt kvar (sån tur är för träet), får man inte stänga in den under pressen. Då det inte vistas något folk i båten på vintern, bildas det heller ingen fukt i en plastbåt. Men som sagt, torka tort på hösten och öppna ventilationen när vårsolen tittar fram. /Bgt

Allmänt om plastning. Vid reparationer och ändrigar rekomenderas Epoxiplast, t.ex NM Båtepoxi. Den limmar många gånger bättre än polyesterplast, den luktar inget, den är vattentät, Den krymper inte vid härdning, vilket kan ge vågmärken på utsidan om man plastar mot ett enkellaminat och inte minst, den har en öppettid på 45 minuter varför man hinner med det man ska innan det börjar gela i burken. Det fins en hel serie med olika spackel, lim mm och med de relativt små mängder som går åt när det inte är nybygge är priset överkommligt. Det är dock viktigt att man använder glafiber som är avsedd för epoxi annars blir resultatet inte bra. /Bgt

Till Gustaf05 Det var en intressant tanke som jag tror stämmer! Om man tänker på de små tätbladade vindhjul som användes välden över till att pumpa vatten mm så roterar dom förhållandevis sakta. Den mesta luften går säkert runt hela hjulet i stället för igenom. Jag hittade en gammal bok om vidkraft (av Bengt Södergård) där det stog att en snabblöpande propeller med 8 - 10 långsmala blad skulle vara ganska optimalt och ge 85% aerodynamisk verkningsgrad, men ekonomiskt realistiskt blir två eller tre blad fördelaktigare, som vi ser i dag. Åter till segelbåten. Den mest effektiva riggen per m2 segel är den med ett enda segel, högt och smalt (precis som ett propellerblad). Denna rigg användes också på snabba jollekattor med vridbar mast, t ex A-cat. På vanliga segelbåtar med fast mast är focken med en trång spalt mot storen ett effektivt sätt att dölja mastens skadliga inverkan på storseglets profil. Man får ner tryckcentrum och fockens framkant är ju störningsfri. Men eftersom en sådan rigg totalt sett är väldigt kort och bred gör faktiskt spalten nytta genom att stabilisera flödet på storens läsida. Man kan väl jämföra med flygplanens landningsklaffar, dom lämnar också en liten spalt mellan klaffen och vingen för att behålla ett laminärt flöde och minska det avlösta området. Så långt jag förstår så verkar en partialrigg inte särskilt effektiv i toppen, där blir mest bara mast och virvlar. Å andra sidan är väl ändviveln i toppen så dominerande att det kan kvitta. Och så går det ju lätt att böja masten för trimning av storsegelbuken. Americas cup-båtarna har inte mycket kaltopp, dom har noga kollat in hur det fungerar. Arvel Gentry som jag nämde i mitt första inlägg, har varit mycket delaktig i den utvecklingen. Man kan söka på hans namn och hitta mycket läsvärt. Vinden drar...

Till Seawolf: Vi är helt överens, fördel flerskrovsbåt som accelererar i stället för att luta. Men det finns ju en gräns även för dom och då gäller dina ord även för flerskrovsbåtar. Till Gustaf05: Parallellen med vindkraft är intressant men förmodligen lurig Eftersom det är fyrtio år sedan jag läste fysik är jag inte säker, men kan det vara så att det som ökar med kubiken är det optimala effektuttaget, bestående av kraft gånger hastighet? Jag tänker mej att i praktiken, till skilnad från en vindpropeller, står båten still i förhållande till vindhastigheten. Kraften blir då enligt fomeln för den kinetiska energin W=m*v2/2. Som sagt, man glömmer mycket på fyrtio år, och förmodligen är verligheten mer komplicerad än så här, men det käns i båten som kvadraten är mera rimlig. Vinden drar...

Svar till Seawolf Du har helt rätt i att seglen fungerar som vinriktningsändrare. Jag var mest ute efter att da död på den seglivade myten att vindhastigheten ökar i spalten mellan storsegel och fock. Det är ju som du (och jag) skriver att vindriktningsändringen sker i ett så stort område att det berör även båtar i närheten. Om man då betänker att varje kubikmeter luft väger över 1,2 kg, och hur många m3 det far förbi båten per sekund som då skall ändra riktning och att centrifugalkraften av denna vikt skall hållas emot av seglen, inser man att det blir stora krafter när det piper i. Kraften ökar ju med kvadraten på hastigheten. Att twista sglet i toppen är ju ett sätt att spilla vind när det blir för mycket av det goda, men twisten är väl i första hand för att kompensera för den högre vindhastighetne högre upp i seglet. Båtens fart i förhållande till den verkliga vinden ger olika relativ vindriktning uppe och nere i seglet. Ju snabbare båt ju mindre twist och ju långsammare båt ju mera twist. Detta förutsatt en skapligt hög mast, så att hastighetsskilnaden uppe och nere är märkbar. Om vi återvänder till spalteffekten igen, så rekomenderas alla att köpa eller låna C A Marchaj:s bok Sailing Theory and prctice (1982) och titta på på sidan 393. Där finns en bild som genom praktiska modellprov visar hur hur båtar påverkar varandra i närområdet. Detta experiment gjordes troligen före datorernas och Arvel Gentrys tid, men visar att båt för om och i lä får ett krafttillskott på 120% i ett litet område och att båt akter om och i lovart endast har runt 70% kraft kvar jämfört med fri vind. I denna -82 års utgåva, har Marchaj även fått med Gentrys teorier och en bild på sidan 95. Varför lever myten om spalteffekten kvar nu, över 30 år senare? Vinden drar...

I seglingsliteratur kan man läsa om spalteffekten; hur storsegel och fock påverkar varandra. Den gängse förklaringen, även i nyutkommen litteratur, är att vinden pressas in mellan stor och fock så att hastigheten ökar i spalten och att storseglet därigenom får mera kraft. Detta måste vara fel om inte segel har egna naturlagar. Redan 1971 läste jag en artikel av amerikanen Arvel Gentry där han med hjälp av den då nya datorkraften visade på en helt annan förklaring. Han visade att vindhastigheten blir lägre i spalten och genom storseglets inverkan i stället ökar på fockens läsida. Om Gentry har rätt har de flesta författarna av seglingsliteratur och därigenom de flesta seglare, fortfarande efter mer än tretio år fel uppfattning om spalteffekten. Om Gentry har fel vill jag ha en bra förklaring på följande: 1. Om man tar två pappersark och blåser mellan dem sugs arken ihop och fladdrar mot varandra. Det går inte att blåsa isär arken. I vanlig fysik beror det på att strömmande luft har lägre tryck än mera stillastående luft och arken sugs till varandra när man blåser. Prova själv! Om lufthastigheten i spalten mellan seglen ökar enligt traditionell seglarvetenskap varför sugs inte seglen ihop och fladdrar som pappersarken gör? 2. När man seglar om en båt i lovart kommer man fram till en punkt där det känns som kraften i båten inte räcker längre. Man blir liggande en stund utan att komma förbi. Det kallas på seglarfyikspråk att läbåten kastar skitvind eller spegelvind på lovartsbåten. De två båtarna har inbördes samma positioner som en fock och ett storsegel på samma båt. Om den gängse uppfattningen om spalteffekten gäller, borde vindhastigheten öka i spalten mellan båtarna, precis som i spalten mellan segel på samma båt. Varför får då inte lovartsbåten ökad vindhastighet och en extra skjuts förbi läbåten? Jag tror tills någon övertygar mej om annat att Arvel Gentry hade rätt redan 1971 att vinden bromsas i spalten mellan segel. Om vi betraktar lågtrycket som vindens motor och drivkraft, att luften sugs in mot lågtryckscentrum, blir det inte lika självklart att det skulle suga extra hårt i en trång spalt mellan segel. Av detta följer: - Att en del av den luft som skulle ha gått genom spalten, i stället går framför och i lä av focken. Därmed ökar fockens och minskar storseglets dragkraft. - Att inslaget i storseglet närmast masten när man skotar focken hårt, beror på att luften stoppas upp och att trycket ökar. så att det till och med blir högre än på storens lovartsida. - Att det är dax att skrota uttrycket spegelvind och låta skitvind stå för störd och virvlande luft i lä om en båt. - Att läbåten får mera kraft och ökar farten när lovartsbåten försöker segla förbi,(som focken) samtidigt som lovartsbåten förlorar kraft, (som storseglet). Vinden drar, skeppet far...

Det finns ett billigt och effektivt medel som löser aluminiumoxid. Använd kaustik soda löst i varmt vatten. Kaustik soda finns i kemikalieaffärer och användes väl mest till att rensa i täpta avloppsrör (med långsiktigt förödande verkan). Tänk på att den starka sodan även löser eloxiden på skenor mm. och skyddsglasögon och gummihanskar är ett måste.