GustavB

Tack för era svar. Efter att ha testkört motorn i en timme betalade jag tillbaka depositionen till han som hyrt båten. Jag tog fasta på rådet att det skulle vara svårt att bevisa när skadan uppkommit ifall det skulle bli problem i framtiden. Det finns ju gränser för hur mycket man vill lägga på kontroll av en 20 år gammal motor som jag köpte för 4500kr för elva år sedan . Får se till att förhöra mig bättre om potentiella hyresmäns kompetens i fortsättningen. Men är ändå glad över att jag fått väcka intresset för båtlivet hos några nybörjare.

Japp, så är det. Hyrde ut båten i helgen och de har kört motorn, en 6-hästars Mercury från -96 på oblandad 95-oktanig fulbensin. Jag hade förstått gett tydliga instruktioner om alkylatbensin och 2% inblandning, men de tyckte alltså att det var bättre utan... Hursomhelst: jag har blandat i olja och kört ett tag och motorn går bra. Inga missljud på låga eller höga varv. Allt verkar alldeles som vanligt. Har motorn blivit räddad av oljeavlagringar inuti och den lilla mängd oljeblandad bensin som fanns kvar när de tankade, eller verkar den bara okej och en totalkolaps är att förvänta sig innan hösten? Finns någon här med visdom och erfarenhet?

Jag vet inte hur det är nu men för två år sen var det billigare att beställa från tillverkaren i England. De var hjälpsamma både via mail och telefon. Leverans med budfirma direkt till dörren, fraktkostnad på ett par hundra är inte så mycket när färgen är så dyr .

Man skall ju för säkerhets skull inte erkänna något, men jag "har hört" om en kille som målade coppercoat på segelbåten våren 2014 som har legat i vattnet sen dess. Färgen har inte varit underhållsfri. Det har vuxit en del brunt slem och grönt gräs som man måste tvätta bort med borste eller vindruteskrapa. Fördelaktigt dock att färgen är hård och blank och därför mycket lättare att göra rent än traditionell bottenfärg. Det är ungefär vad de säger på sin hemsida också, att man får räkna med att dyka under båten och tvätta åtminstone en gång per säsong. Sen efter några år skall man visst våtslipa lite lätt för att få fram ny koppar. Färgen lever alltså ungefär upp till förväntningarna änsålänge. Men det gäller då att inte ha för höga förväntningar.

Det var vid fyren Kolebådan som båten plötsligt drev mot klipporna och snabbt slag blev nödvändigt. Pinsamt när man tvingar andra båtar att plötsligt väja. Dörjen hängde långt ut när alla andra båtar passerade, men inget fastnade som tur var. Makrillen nappade först på vägen hem mot Göteborg. Oftast blåste det ju friskt och gick för fort för makrillen.

Bäst att låta generositetsprincipen råda. Han kanske bara felbedömde avståndet, och var säkert trött av ensamseglingen. Man mår iallafall bättre på sjön om man tänker så. Bättre än jag, som glömde dörjen i vattnet när jag plötsligt fick motvind och behövde kryssa genom Kungshamn . Det är det vi har vintersäsongen till. Att kontemplera våra misstag, göra avbön och bättring till nästa säsong.

När jag gick kustskepparkursen fick jag lära mig att väjningsreglerna är annorlunda vid fritidssegling än vid kappsegling. Vid fritidssegling gäller att upphinnande båt har väjningsplikt under HELA omseglingsförfarandet, medan det vid kappsegling bara gäller tills upphinnande båt passerat midskepps. Reservation för att jag mycket väl kan ha lärt mig fel.

Jag är expert på att gå på grund och har lärt mig det av min far men har inte riktigt kommit upp i hans antal än. Maxi 77:an klarar grundstötningar i hög fart väl trots att den är kortkölad, så skråvet har alltid klarat sig. Järnkölen behöver lite ny färg nästa vår bara. Det första som händer är att det smäller. Även en lätt grundstötning i låg fart låter förfärligt högt och i hög fart är det öronbedövande. Om alla sitter ner som du säger så kommer de inte att ramla, men när sitter folk ner i en båt? Att ramla in med huvudet före i ruffen och slå pannan i matbordet är en vanlig akrobatisk konst att utföra vid grundstötning. En annan är att tappa tallriken med mat man har i knät ner i ruffen. Ibland fastnar man på grunden, om det är en någorlunda platt sten. Då får man försöka gunga sig loss eller få hjälp av en förbipasserande med stark motor.Oftast kryssar man när man går på grund och har därför vinden emot sig som hjälper till att knuffa tillbaka båten till djupt vatten. Det viktigaste vid grundstötning är att snabbt byta ut flaggan mot en norsk. Folk tycker det är roligare då.

Två små plåtar med en liten bockning in i skenan så att hålet täcks har förbättrat segelhanteringen avsevärt för mig. Att travarna nu kan åka hela vägen ner gör seglet lättare att beslå. Jag kan försöka ta ett kort

Delvis sant, men inte bara. Tidigare var enklare tjänster billiga även med kvitto. Numera måste varje liten tjänst beställas via centralkontoret och sedan delegeras ner. Det medför givetvis administrativa kostnader. Jag har fått svar från Öckerö, Brännö och Donsö, alla vill ha över 2000 kr. Så fick jag svar från Amundö marina (Kindes), hos dem kostar det 1050 kr skiver han. Fantastiskt! Jag som alltid betraktat dem som de onda kapitalisterna som övertagit hamnar för vinstintresse...

På min 77:a går luftintaget från sittbrunnen via en ventil till babords stuvfack med slang ner till durken. Luften kommer alltså ut vid pentrypumpen. Jag har en datorfläkt som suger ut luft från stickkojen in i babords stuvfack. Den går på solpanelens el. På så vis åker luften runt hela båten. Det finns även en elextroluxventil av klassisk modell strax för om masten. Förpiken är således inte särskilt väl ventilerad men är erfarenhetsmässigt alltid torr och fin ändå.

Du svarar ganska bra på frågan själv i dina resonemang tycker jag . Kylvattnet till motorn tycker jag borde få ha en egen genomföring. Mest för att det känns tryggt, och så kan man stänga genomföringen till pentryt utan att riskera att göra fel. Annars är det som du skriver en avvägning mellan slanglängd och mängd genomföringar. För mig skulle gränsen gå kanske vid tre meter slang. Skarvar är bra mycket farligare än genomföringar enligt min erfarenhet.

Ingen? Nej?

Har inte åkt upp dit än men om man behöver mycket kan det vara värt en tripp till skepplanda och gasoldirekt.se som fyller på flaskan för 25:-/kg

Hejsan alla ivriga vårrustare! Min gamla maxi 77:a som legat i över vintern behöver lyftas upp för att slipas och bottenmålas och sen i igen. GREFAB har dock infört nya regler så nu kostar det 2400:- istället för 1000:- som det gjorde sist, och dessutom vill de inte göra det under maj månad . Är det någon som känner till något ställe med en kran inte alltför långt från Fiskebäck där man kan få bli lyft som sista båt på kvällen och nedsänkt som första båt på morgonen för ett rimligt pris?

Tack för ett bra svar! Det låter vettigt och i linje med mina egna idéer och förståelse. För mycket köldmedia skulle leda till ofullständigt förångning i förångaren så att det fortsätter att förångas i returledningen då? Men nä, man får väl anta att anläggningen är lagom fylld från start. Det är säkert helt enkelt kall returgas som kyler ledningen. Eftersom den ena ledningen går i den andra går det förstås inte att veta vilken det är som kyler. Det jag oroade mig för är om förångning sker före expansionsventilen av någon anledning... Men vilka slutsatser kan man dra av detta? Vore det bra att isolera röret? Eller rentav dåligt?

Det ena röret går inuti det andra, så det är bara ett rör som syns.

Nu har nytt kylaggregat installerats med kompressor och förångare i nya båten. Det är igångkört och verkar fungera bra. Just nu använder jag kylboxen som frys till penslar och färg då jag epoxybehandlar båten så aggregatet får jobba lite extra . Nu till frågan: igår upptäckte jag att det bildats ganska mycket is på ledningsröret mellan kompressor och förångare. Jag undrar om detta är normalt, för enligt min förståelse av termodynamiken så skall förångning av köldmediet bara ske i förångaren, efter någon form av expansionsventil. Kan det vara så att röret kyls av gasen som är på väg tillbaka till kompressorn? I vilket fall så verkar det konstigt att de inte rekommenderar isolering av rörledningen för bättre energieffektivitet. Eller kan jag ha gjort något fullständigt galet vid installationen som orsakat detta? Tacksam för svar från duktiga och erfarna.

Men det är förstås bra att det kommer sugtömningsstationer och då blir det värt att installera en däcksanslutning för den ökade komforten, och slippa ta omvägar utomskärs för att tömma septitanken.

Det känns lite som med bottenfärgerna. Ett problem för insjöar och östersjön med en lösning för insjöar och östersjön. Naturligtvis inskränks inte rätten för kommersiella skepp, kryssningsfartyg och liknande att tömma sina avloppstankar i våra hav, det skulle ju skada ekonomin. Bättre då att införa förbud för fritidsbåtar och vinna några poäng för att man som politiker agerat för en bättre miljö.

Du skonar tändstift och cylindrar också! Och dig själv förstås!

Hur mycket extra kostar det med skeppare? Annars kan ni ta med mig istället

Tanken är förstås att den varma inkommande luften mättas med fukt i båten och sen transporteras ut. Oavsett när du stänger ventilationen så kan den kvarvarande luften i båten mättas vid ett termperaturfall eller kondensera på kalla ytor. Problemet för båten kommer nog alltid vara mer än fukt i luften att det ligger vatten gömt här och var, både som pölar på oåtkomliga platser och bundet i skrov och inredning. Jag tänker mig att det främst är vid regn, dagg och dimma som det är så fuktigt att det skulle kunna vara negativt att ventilera in utomhusluft, och då funkar mitt dumma system utmärkt! Fast det här på sommarn alltså. På vintern kör jag med helt tillslutet och mängder med kalciumklorid i en stor påse med en spann under. Det blir en 20 liter att tömma ur spannen på en vintersäsong. Tänker att det beror mer på att det alltid läcker in regnvatten här och var än att det läcker in fuktig luft, men enligt fuktmätaren klarar jag oftast att hålla maxvärdet på under 70% rH. Förresten, kalciumKLORID och inte kalciumnitrat som någon skrev längre upp. Har svårt att föreställa mig vad som skulle hända med kalciumnitrat faktiskt, men förmodligen inte så mycket alls i kallt väder.

Jag har löst det genom att låta fläktarna drivas av en lagom stor solpanel. Eftersom solsken oftast samvarierar med låg luftfuktighet utomhus så blir det ganska smart, helt utan smarta kretsar . Fast jo, jag har också tänkt på detta med hygrostater, nu när jag planerar ett större system till nya båten. Håll oss gärna uppdaterade om du lyckas med något!

När man jobbar med lösningsmedel är det viktigt att ha rätt filter på andningsmasken också. Filtret som följer med är oftast ett partikelfilter. Filter för organiska lösningsmedel skall vara brunt (Andra filter är gröna eller gråa)