Anders_St

1) Koppla in det nya batteriet bredvid startbatteriet med en kabel till plus och en till minus. Bra med tjocka kablar. Glöm inte att spänna fast båda batterierna så de inte åker runt eller välter. 2) På pluskabeln mellan batterierna sätter du en sån här: http://www.biltema.se/sv/Bat/12-V/El-tillbehor/Skiljerela-25230/ kablarna från start batteriet skruvas på den röda polen, förbrukningsbatteriet ansluts till den vita polen. Polerna sitter skyddade under locket. 3) Koppla den svarta tunna extra kabeln till det gemensamma batteri minus. Bild här: http://www.biltema.se/BiltemaDocuments/Manuals/25-230_man.pdf Nej, batterierna behöver inte ha samma kapacitet eller vara lika stora. Klart!

Hm. Har Svenska Sjö just nu. Har haft en mindre skada för något år sedan som hanterades utan anmärkning. Kanske skulle titta på Pantaenius.... Annars ska man också kolla sitt vanliga försäkringsbolag, det blir bra rabatt om man samlar all försäkringar på ett ställe. Atlantica gå som sagt fetbort! Om jag missar och kör på någon vill jag att min försäkring betalar skadestånd pronto utan att försöka smita undan och med tonvis av advokater försöka bevisa att en eka som ligger stilla och fiskar hade en snabb motorbåt på "fel bog" och därför är medskyldig till att bli avkörd på mitten. Till och med med efter att tingsrätten avgjort skuldfrågan... :-(

Aha!

Klassiskt problem i äldre båtar. Gamla gummilister torkar och vattnet smiter in. Mina fönster läcker också. Lossade listen runt rutorna och körde in sikaflex för ett par år sedan. Nog dags i vinter för ett bättre jobb är jag rädd. Lossa rutan helt, kolla gummilisten runt och byta/komplettera med sikaflex. Panikfixen, som inte är så vacker, är att lägga sikaflex runt ramen på utsidan. Eller finns det bättre tips bland klokskapen här på mg?

Var sitter knappen för "bästa svar" ?

Drivknutsjobb är kanske inte så komplicerat. Men du måste ha rätt gejor (stort skruvstäd) veta när man ska ta i när det är trögt och var man INTE ska ta i för att inte dra sönder saker. Jag fixar en del på min båt men skulle nog lämna bort just knutkorsen. Riva av drevet klarar man normalt själv, så man inte behöver lämna in hela båten på verkstan.

Smart!

Notera att det finns oscillatorer igång i en radio även när man inte sänder. De är interna och sitter i mottagardelen. Det är inte meningen att de ska störa något utanför närmaste centimetrarna. Å andra sidan kan det bli fel, i design eller i tillverkning, så man får övertoner som i olyckliga fall störa omgivningen. Speciellt i billiga snabbtillverkade/kopierade asiatiska burkar, Om det finns en klar repeterbar felbild. 1) Apparat A avslagen och apparat B fungerar 2) Apparat A slås på och apparat B slutar fungera 3) Apparat A slås av och apparat B börjar fungera igen Så finns det ett tekniskt samband. Ibland inte uppenbart och svårförklarat. Men ett samband, där den kortsiktiga lösningen är att ha apparat A avstängd om apparat B är viktig. Just t ex radar är en känd "apparat A" som har kraftig uteffekt (kilowatt) som kommer svepande i en riktad stråle och brukar kunna ha inverkan på det mesta elektroniskt i närheten. Mitt exempel är en firma som hyrde hotell vid Arlanda för att demonstrera någon elektronisk pryl för en viktig kund. Tyvärr lite för nära flygradarn som fick prylen att gå bananas typ var 45'e sekund... :-( Vilket hanterades genom korta visningar och en snabb reset. :-)

Om du har Sterky's bok så finns det nog inte så mycket bättre råd. Jag har inte tittat på ditt elschema men har ett tips om du kommer att ha två batteribankar: Sätt en huvudbrytare som kan koppla ihop bägge bankarna. Bra för a) nödläge där något har gått fel och man t ex vill satsa all kapacitet för ett startförsök av motorn. samt vid vinterparkering så batteriladdaren kan underhållsladda båda bankarna. (Fulladdade batterier kan lämnas i båten över vintern.) (Jag har landström batteriladdning bara till förbrukningsbanken. När motorn går laddas båda bankerna. Tyvärr via en diodkoppling som jag ska byta till ett relä vilken säsong som helst. :-)

Yep.

Lite funderingar: Det enda som ev. behöver ha kontakt med 12V jord och därmed skrovet är ju batteriladdaren. All intern 230V går ju att ha landströmmens jord till då den inte har någon kontakt med skrovet alls och därmed inte kan skapa några galvaniska strömmar. Skillnaden mellan "landjord" och "båtjord" är ju försummbar, så ur personskyddssynpunk spelar det ingen roll. Det skulle då räcka med att dimensionera isolationstrafon efter den effekt som laddaren kräver. Mjaaaaa.... Jag vet inga moderna batteriladdare där inkommande skyddsjord kopplas till minuspolen på 12V. Om man kollar batteriladdarens stickpropp på 220V sidan så finns inte ens skyddsjorden med där. Den är "dubbelisolerad" dvs det finns inget metallskal att koppla skyddsjorden till. Och dessutom byggd som ett "switchat nätaggregat" som innebär att det sitter en isolationstrafo inuti Så där är inget problem. Att man vill ha isolationstrafo i en metallbåt är väl att man inte har koll på alla kopplingar till skrovet som kan finnas på många oväntade ställen. Istället för att lita på att man vet exakt hur allting ser ut i båtens elkopplingar så sätter man dit en isolationstrafo och sover bättre om natten. Men om man bara ska ladda batteriet så är isolationstrafo total overkill. Den behövs om man vill dra ut landström till lite olika ställen i båten och koppla in t ex vv-beredare och annat.

En isolationstrafo är en transformator som tar in 220V och skickar ut 220V. Varför dådå? Mja landströmmens 220V kommer med tre ledningar från elstationen några kilometer bort: 1) svart - fas = 220V mot nollan kopplad till ena polen på transformatorn i elstationen 2) blå - nolla = 0V kopplad till andra polen på transformatorn i elstationen och samtidigt skruvad i jordpett i marken 3) gulgrön skyddsjord = går till samma anslutningspunkt som den blå nollan till elstationen Problemet är att i Sverige med bra berggrund så kan marken vid elstationen kan ha flera volt över marken där eluttaget sitter. Dvs mäter man mellan 3) skyddsjord och marken/vattnet vid båtbryggan så kan det finnas spänning där. (EDIT Ingen spänning farlig att ta på, Några Volt som en leksakstrafo ungefär.) Kopplar man 3) gulgrön skyddsjord till stålskrovet/motorn/drevet är det stor risk att det börjar går ganska många ampere ström som så småningom efter månader/veckor äter upp metallen med tråkiga konsekvenser. En isolationstrafo "startar en ny elstation" i själva båten. Där: 1) svart - fas = 220V mot nollan kopplad till ena polen på transformatorn 2) blå - nolla = 0V kopplad till andra polen på transformatorn samtidigt skruvad i båtskrovet. 3) gulgrön skyddsjord = går till samma anslutningspunkt som den blå nollan Då får man en korrekt installation med full skyddsjord och inga farliga strömmar. Några nackdelar är vikten på en isolationstrafo. Här är Victrons sortiment: 2000 W överförd effekt är ca 10 kg som måste skruvas fast nånstans. Samt kostnaden, 679 CHF = 5500 kr plus moms och frakt. http://www.swiss-victron.ch/de/104-trenn-trafo

Den siktar högt inför nästa säsong? :-)

Epoxi är väl alltid epoxi? Dvs en plast som man blandar härdare i för att den ska bli hård? Jag har bara använt Enfants Epoxi primer. 4 lager med omväxlande färg så man ser att man täcker förra lagret ordentligt. Den kallas väl primer för att den fungerar bra som underlag för nästa färg. Men det verkar fungera utan också. Jag vet iofs inte hur den är mot UV-strålning. Fast det lär väl visa sig så småningom på den lilla del av färgen som syns ovanför ytan. Inget oroande ännu.

Yep, VP drev är heltäta och kan ligga ner under transport. Det som måste funderas över innan transport är fyrtaktsutombordare. De kan bar läggas på ena sidan. Läggs de på andra sidan rinner oljan in på fel ställen. Oftast finns ett par klackar på den sidan som tål att ligga ner.

Grundproblemet är ju att det är svårt att 100% vattentätt (!) överföra sjökortsinformationen till digitala vektorkort på ett sätt så man inte får en oläslig bild när man zoomar ut. Man måste ljuga och ta bort viss information som helt enkelt inte får plats. Där går det uppenbarligen att förbättra en del. Det är väl bra att sprida information om de inbyggda bristerna i tekniken så folk är medvetna om dem och inte försöker använda plottrar på fel sätt. GPS-plotter är ett av flera hjälpmedel för att bedöma var man säkert kan åka med sin båt. Det är befälhavarens ansvar att skaffa en så allsidig information som möjligt och bedöma information från olika källor, papperskort, vad man ser från båten, plotter, ta en titt på Eniros flygbilder, etc...

Tar inte upp förrän 18 oktober så sista ordet är inte sagt än. Men jag var ute en sväng iförrgår och kollade solnedgången vid Drottningholm. Båten går fortfarande i önskad hastighet mot motorvarv så det känns bra. :-) Jag har handborstat en gång i somras dagarna efter varningen om havstulpaner. Inte hela botten men runtom och "en armslängd" in under botten. Få se hur det blir. Jag ligger ju i Mälaren, Årstaviken, med utflykter på 1-2 veckor i saltvattnet. Vilket förmodligen gör problemet mindre. Har läst om dina vedermödor, du ligger vid Lidingö vilket är saltsjön? Jag planerar att fortsätta med bara epoxigrundfärg. Om inte annat sparar man pengar och ett antal kladdiga timmar på vår-rustningen. :-)

Det viktiga är att titta efter små sprickor i vingarna, Böj ner dem kraftigt och kolla noga. Köp ny om det finns minsta misstanke. Sorry för att jag trasslade till det med bilden. Jag hade länkat med bilden och loggade ut direkt utan att kolla vad som kom upp i inlägget. :-(

Glömde bilden. :-(

Ett tips är att den INTE ska se ut såhär. Klantig ägare provstartar motor på land med impeller i. Inget kylvatten. Limmar fast i impellerhuset. Efter sjösättnig ville inte motorn gå runt, men gick igång med lite extra startkablar. Förmodligen vreds då mittendelen av. :-(

Jag har en vacuum oljesug av den typ som föreslås i tråden och är väldigt nöjd. Men då får den plats att stå bredvid motorn på samma höjd. Kan vara så att det inte fungerar om man måste suga upp oljan över motornivån.

Min sista motor försvann med båten i sjön. Hade just sålt sommarstället (efter att ha tröttnat på motorstölderna) med avtal att få ha kvar båtplatsen under sommaren. Medan vi letade ny båt där det inte lika enkelt att sno motorn. En vecka efter sjösättning ringer en kille från ön mittemot småbåtshamnen "Din båt ligger uppdragen bredvid min brygga, utan motor. Ska den göra det...?" :-(

Kan du ge exempel på när detta används under flygning, alltså när man anger avstånd till andra flygplan. Nix, har bara för mig att jag lärde mig det när jag flög segelflyg. Segelflyg i Sverige härstammar från militärflyget som mäter allt i SI enheter; Flyghöjd i meter, avstånd i meter och kilometer, hastighet i km/h. Vanliga motorflyget är USA-inspirerat och kör med höjd i fot, distans i nautiska mil och hastighet i knop.

Ta hem motorn. :-( På min tidigare båt blev det totalt 3 st nya 60 hk Yamaha fyrtakt motorer på 2 år. De försvann lika fort som jag hängde på dem. Försäkringsbolagen suckar och betalar. Men böket och självrisken och saker som går sönder när man svetsar av kablar och bultskallar.... :-(

Motorn borde vara OK, kanske lite sur som sagt. Men drevet borde väl tittas på av proffs. Så inte det finns fler skador än de uppenbara. 10 knop är en del fart. Sprickor i skrovet? Sköldinfästning? Vad har du för drev? Finns det någon mekanism typ på gamla VP så drevet kan slå upp bakåt när man kör på nåt? Som kanske kan minska skadorna.