Eilean

Hmm - även om man teoretiskt kan ankra på en del ställen är ju många, eller de flesta ankarplatser och många hamnar svåra eller tom farliga att anlöpa vid hårt väder, dyning eller fel tidvatten. Allt är ju relativt, men om man jämför Spaniens atlantkust känns Portugal rätt knepigt och tunnsått. Men inte destå mindre fint! Nästa gång blir det avmastning och en resa upp för Duoro så långt det bara går!

Om man är orolig att skada en ny båt i naturhamn, dvs vara rädd för att stöta i kölen vid tilläggning skall man defintivt fundera om man övervudstaget skall segla. Klart att båten tål det! Oavsett märke. Sedan tycker jag 1,95 är för mycket, oavsett båtens ålder. Den lilla fördelen man får vid kryss uppvägs mer än väl av färre tilläggsmöjligfheter vid sidan om trängseln och bgränsade färdvägar. Tycker jag. Fast, å andra sidan, om fler tänker som du blir det mer plats i naturhamnarna. Så jag tar tillbaks allt jag skrivit...

Thomas-1 skriver: Men för moderna kortkölade båtar kan läget nog vara lite annorlunda, gissar jag. Då deplacementsfarten väl har uppnåtts blir överskotts-energin oeffektiv för fartökning. Varför inte uttnyttja den till laddning? Hur tänker du här? Jag skulle vilja säga - tvärtom! Den moderna lätta, flatbottnade båten kan ju fås att plana i rätt förhållanden, en 30 fotare uppnår ju ofta 2-siffriga farttal. Medan den traditionella båten som din och min stoppar vid deplacementsfart och gräver bara ett djupare hål i vattnet oavsett hur mycket kraft som tillförs. Där skulle ett onyttigt överskott mycket väl kunna brukas för laddning.

Nej, slacka inte på några stag. I någon mån görs det redan mer än nog när temperaturen sjunker. Risken för vibrationer och påföljande utmattningsskador ökar!

Man bör nog tänka på, innan man säger för mycket om HR´ s tystnad, båttidningars tystnad och är för tvärsäker i hur den här historien kommer att sluta, att domstolen inte meddelat domslut ännu. Det skall mig veterligen ske fredag 29/11. Som det är nu lysssnar man bara på ena parten och även om man kan tycka saken är solklar, lever vi i ett rättsamhälle och bör respektera det. Sådana här saker skall avgöras i domstol och är man sedan inte nöjd med utslaget får man överklaga. De skall inte avgöras av någon självutnämd folkdomstol på nätet. Och ingen har rätt att kräva att HR skall föregripa domstolens utslag genom att börja föra sin talan på nätet.

Jag tycker det är viktigt att Sjöräddningssällskapet (SSRS) inte får statsbidrag. Det vore för trist om organisationens kapacitet och resurser skulle vara beroende av vilka slags politiker som råkar sitta vid rodret just den här mandatsperioden. Jag är övertygad att färgen på riksdagsmajoriteten avgör hur mycket man skall prioritera sådant som mest gynnar en liten, rätt välbärgad grupp i samhället. Särskilt när flertalet uppdrag numera handlar om fritidsbåtar, inte yrkessjöfart. Och efter nästa val kommer morgondagens majoritet som kanske skall omvärdera utifrån sin ideologi. Knappast något som gagnar kontinuitet. Dessutom skulle Sjöräddningens resursbehov årligen behöva ställas i motsatsförhållande till exempelvis åldringsvård, eller socialförsäkringar. Jag kan med en rysning föreställa mig de populistiska argumenten i en sådan diskussion: Utförsäkrad stålverksarbetare med cancer svälter medan lyxbåtsägare bärgas i sin lyxbåt och får gratis transport till lyxbåtsvarvet... Typ. Med dagen system har vi en väl fungerande organisation som står över riksdagskäbblet, står över den politiska modefärgen för ögonblicket och är relativt oberoende av konjunktursvängningar och dagens tillstånd i statskassan. Alltså samma argument som för att public service-radio/TV huvudsaklingen skall finansieras med licenspengar och inte med skattemedel.

Konstigt. Frågan var ju varför fler inte använder eldrift. Ett svar är naturligtvis det som jag gav tidigare - en del väljer att ha semester- och seglingsvanor som gör eldrift oattraktivt, eller till och med praktiskt omöjligt. Men det är tydligen inte acceptabelt - för då seglar man på fel sätt. Man har för bråttom, man har ingen avslappnande kvalitetssemester och man vill skryta med många tillryggalagda sjömil... Det påminner mig om den som en gång in en annan tråd argumenterade emot att jag ville ha internet ombord. Att internet låter mig sköta en del akuta jobbärenden vilket ger mig möjlighet att vara borta 7-8 veckor i sträck varje sommar till priset av 1-2 timmars arbete i veckan gilldes inte. Det var heller inte kvalitetsegling. Någon skrev något om konservatism. Det är sant, det finns rätt mycket fundamentalistiskt koschertänk bland seglare!

När det gäller båttidningarnas engagemang förhåller det sig nog så, i alla fall ett fall, att man avvaktar domen. Det är ju ett faktum att än så länge är ju bara ena partens syn redovisad, även om det som framkommit är oroväckande, minst sagt. Men ingen skall dömas ohörd. Det skall bli mycket intressant att läsa domen och HR´ s argumentation. För övrigt kan man ju maila sin favorrittidning och tipsa om saken och säga att man förväntar sig ett reportage. Senast ändrad av Eilean | 22 oktober 2010 | 10:55

Snurrar man in hela seglet, lägger fast revlinan samt drar åt skotet hårt och lägger fast det spänt exempelvis på någon knap på masten händer inte detta. Varje år ser man båtar med sönderpiskade genuor. Det är slarv, inget annat än slarv från båtägaren som leder till detta. Hoppas våra försäkringar inte belastas.

Håller med Matrix, ovanligt bra inlägg. Men du Crabfish, jag förstår ändå inte, vad är egentligen syftet med tråden? Du vill uttrycka din åsikt, men du vill inte ha en debatt. Bara de som sett ljuset skall få skriva så att tråden inte brakar i 1000-taket. Det blir ju bara en massa inlägg i stilen jag tycker gröt är gott och sedan instämmer de troende med jag med, jag med, jag med.... i all oändlighet. Poängen är....?

För att återgå till ursprungsfrågan litet grann. Jag seglar helst litet längre turer, segling är ett trevligt sätt att ta sig fram på, inte ett självändamål. Är det kryss i trånga skärgårdar bryr jag mig oftast inte att såga, vi kör. Sjunker farten under 4 knop på längre överhavsseglingar kör vi. Vi går gärna kanaler ibland. Och jag tror vi är rätt många som mer eller mindre tillämpar samma filosofi, det är rätt tydligt om man ser hur många seglare som går för motor vid varje givet tillfälle. Och vi talar om litet större båtar, över 35 fot. Utifrån detta har jag ett bland många krav på min båt att ha en aktionsradie för motor på minst 500 sjömil vid normal marschfart (ca 0,6 - 0,7 x vattenlinjelängden). Det är nog rätt mycket, men många kan tänka sig köra exempelvis både 40 och 60 sjömil ibland. Och sedan ha ström kvar för annat. Det finns inga elinstallationer i världen som fixar det. För många är det problem nog att klara den dagliga förbrukningen, trots dieselmotor som laddar.

Intressant! Skall man tolka det som att om man inte tycker att 0.2-lagen är ett bekymmer, eller t.o.m tycker den är bra är man bannlyst från denna tråd? Ett slags alternativt Livets Ord-möte alltså!

...se bara till att de har samma frekvens.

Med tanke på att antalet båtar som har sådana segel här hemma är försvinnande få skulle jag leta utomlands. Kolla de stora långseglarsajterna, en del har ju köp&sälj. Men å andra sidan, vem skulle sälja dessa grejor? Har man en båt med den utrustningen är den nog i alla övriga avseenden rustad för långfärd och säljs väl som en komplett sådan. Å tredje sidan, storm- och trysail sys ju i traditionell dacron, har liten area så priset för nytt blir inte särskilt högt. Å fjärde sidan - du tror inte du klarar dig med ett riktigt djupt stormrev på befintlig stor, kanske med extrasömmar? Dagens segel är ju såpass starka så i alla fall jag undrar om det är värt besväret med en extra likränna och extra segel. Men det beror ju vart du skall segla och så.

Det kan bli problem om de går på samma frekvens. Beroende på avstånd mellan givare, kablar och instrument och skärmningens kvalitet kan de inteferera. Det har t.o.m. hänt att båtar bredvid varandra kan störa ut varandra. Den vanligaste frekvensen är ju 150kHz men det finns även 180 och 200. Kolla med tillverkarna. Är de olika går det fint, annars bör du vara försiktig. Jag skulle exempelvis inte borra hål i din nya fina båt... En liten nyfikenhet - varför?

Lite svårt att säga, turistandet är en stor del av nöjet. Men skulle jag gå hösten skulle jag inte gå yttervägen. Att hitta ett väderhål för Biscaya blir svårt och att kusthoppa tar lång tid och du är nere på Iberiska halvön vintertid, när stormarna är vanliga och långvariga. Då blev det kanalerna, inte nödvändigtvis från Tyskland utan någonstans längre söderut, exempelvis Seine vid Le Havre. Våren skulle jag absolut gå yttervägen, du har (start i maj) minst 6 mån till Cabo Saõ Vicente, sedan spelar årstiden mindre roll. Är pengar en viktig faktor blir hamnavgifterna avgörande - utrusta båten med ordentliga ankardon och ankra så ofta du kan. Men norra europa och delar av Portugal blir dyrt ändå, ankringsplatserna är få. Medelhavet på västsidan likaså. Då har du kanalerna kvar för hemresan och tidsbrist blir lättare att hantera, man frestas inte till våghalsigheter i Biscaya eller längs Atlantkusten. Dessutom, skulle det fullkomligt gå åt helskotta med tiden är det lättare att finna billiga uppläggningsplatser inne i kanlerna. Skulle jag välja avresa blev det tveklöst vår. Då är man nere i den (relativt) gosiga värmen när vintern kommit! Senast ändrad av Eilean | 19 oktober 2010 | 14:38

Tack för orden om hemsidan! Om du skall tillbaks också, tänk på att gå utsidan som retur innebär att kämpa mot den förshärskande och rätt starka nordan längs Portugal. Biscaya, undvik att korsa efter september. Portugal och Spaniens atlantkust är tuff september till mars. Men fullt segelbar med nogrann koll på prognoser, inga chansningar och tid och tålamod att ligga inblåst. Har du gott om tid kan du i princip dagsegla hela vägen ner till Gibraltar. (okej, ett par etapper uppåt 100 mil måste du ta) Kanalerna, Frankrike kan vara djävulskt heta i juli-augusti. Och ha vattenbrist, knappast ett problem för din båt dock. Oktober-april kan vara kämpigt pga stort vattenflöde, många floder blir svårfarbara och ibland stängs delsträckor. Jag skulle aldrig vilja tvingas välja - både kanalerna och utsidan är fantastisk - på helt olika sätt!

Apropå Wood Dickson, jag fick ett mail med följande text häromdagen: gennie_missyrt@marshmc.com Grow 3-inches more, Experience with BiggerPenis Today! Very soft for your missus! Undrar om det inte vore läge för viagrakrängarna att gå på språkkurs...

Har aldrig brytt mig om axel- eller roderhylsor. Inte heller bogpropellerör. Faran är huvudsaklingen när vattnet är instängt och inte kan expandera åt något håll när det fryser. I kulventilens kula t.ex. Jag kör bara glykol, litar inte på att det alltid finns 100% trygg elförsörjning. De flesta bolag friskríver sig mot skador pga is. Enda undantaget mig veterligen är Pantaenius. En del bolag har inget skydd alls ens mot andra skador i sjön vintertid. Läs det finstilta, tala med dem!

I suggest you get in touch with the people at www.blur.se

Isfritt är absolut inget krav. I år firar jag 20-årsjubileum med fastfrusen plastbåt. Men du måste ha koll på genomföringarna, helst med glykolfyllning. Med all säkerhet finns det plats på Stora Hunduddens Varvsförening på Djurgården, www.hundudden.se

Måste det vara på land?

Roja, Lettland. Drygt 10 år sedan. En liten fiskehamn med rektangulär hamnbassäng. En rätt packad stolle i en RIB med en gissningsvis 50 kh utombordare far runt som en dåre i hamnen. Snor runt, hoppar i sitt svall, leker och driver folk till vansinne. Han gör en riktigt tvär manöver och trillar ut båten. Inget dödmansgrepp... Ribben far runt med mer eller mindre full fart, smäller i kajen, studsar ut åt ett annat håll, in i kajen eller någon båt, studsar ut igen. Och så vidare, runt, runt. Ungefär som en galen spyfluga mot ett fönster. Mitt i hamnbassängen ligger killen och simmar runt och försöker undvika att bli överkörd, det är nära flera gånger, innan han lyckas simma iland. Vid det laget hade han nyktrat till.... Slutligen kastar ett par fiskare loss en mindre trålare , kör den så att ribben blir trängd in i ett hörn, slår runt och motorn dör... Inget körkort hade nog hindrat denna dåre, det erkänns.

Angående bratsen - jag hänger inte med i resonemanget - först är de ett problem, kategorin dras upp av Crabfish och han är deltagande och skriver att han kan föreställa sig hur det ser ut i Sthlm. Och han talar om att på landet tar vi hand om vår ungdom. Underförstått att det gör man inte i Sthlm... och det är ett problem, kanske? Men nu är de ändå inget problem i verkligheten - utom för politikerna. Förstår inte. Angående försäkringsbolagen, jag har i dagarna, av helt andra skäl varit i kontakt med representanter för samtliga försäkringsbolag som försäkrar båtar och har kontor i Sverige. Inte alla, men de flesta värderar premien utifrån ålder, eventuell formell kompetens, typ av båt, toppfart, skaderisk för båttypen, geografisk belägenhet för hemmahamnen osv. Ungefär som exemplet jag visade från Svenska Sjö, där det är extra tydligt. Åldern är en faktor som slår till den yngres nackdel, precis som på land med bilar och MC. Och de olika bolagen samarbetar långt mer än vad man kan tro. För att försöka konkretisera problemet: Buskörning, okunnighet och dämed smärre olyckor (utan dödlig utgång) är i högre grad ett tätortsproblem. Inte för att jag tror att tätortsbåtförare generellt har sämre kompetens än landsortbor, utan för att trängseln är så mycket större och marginalerna mindre. Överens om detta? Vad är då lösningen. Ökad övervakning säger Crabfish. Men en övervakning får ju bara den effekten att buskörare skärper till sig när de ser att de kollas - rent ögontjäneri. Och att de som inte har formell kunskap kanske kör långsammare och mer defensivt tills kusten är klar. Det är ju inte förbjudet att vara inkompetent - så var ligger då vinsten med en ökad övervakning? Så länge ingen ser på är det som vanligt igen! Och skall KBV få smyga runt utan AIS? Möjligen kan man tänka sig att mångdubbla Polisens och KBV´ s enheter, så ett det blir mer eller mindre konstant övervakning i vissa områden vilket borde ge en effekt. Men är ni med och betalar, exempelvis genom en båtskatt/avgift? Elle hur skall det finansieras? Fanns det ett formellt kompetenskrav finns däremot alltid risken, även med en relativt liten övervakningsstyrka, att man fastnar i en kontroll och åker dit. Ungefär som med den nya alkohollagsstiftningen, man kan torska utan att utmärka sig. Om straffet blir kännbart är det inte värt att chansa. Man läser på, kan sin sak och är nykter. Lägger man därtill ett registreringskrav på båtar över en viss storlek/fart ökar möjligheten att identifiera den som ägnar sig åt buskörning. Och den avskräckande effekten blir ännu större. Och man slipper möta någon drullputte som i hög fart girar babord och passerar tätt framför dig vid möte - för att han inte begriper bättre.

Jag etablerade redan tidigt i tråden att jag inte talar om dödsolyckor. Älta om, och om igen och sedan om igen verkar vara ordningen för dagen. Sugen på litet klimatsnack också? Du, ta det i en av de andra trådarna som handlar om klimatbluffen, det finns ju några att välja på. Den här handlar (handlade?) om båtkörkort.