Eilean

Jo, men det var just det jag vile komma till. Skall man ut på långresa och tänker autopilot, även om det är ett komplement till vindroder, skall man inte skaffa någon liten, billig cykelpump. Dels funkar de inte i dåligt väder, dels går de sönder stup i kvarten.

Det är skillnad på grejor... Min autopilot är orginalmonterad 1976. Jag kan inte svara för vad som hänt innan 1999 då jag köpte båten. Men sedan dess har underhållet inskrängt sig till smörjning och justering av kedjan vid ett par tillfällen. Och den används ständigt kan jag lova, vi handstyr i stort sett bara i hamn. Senast ändrad av Eilean | 24 januari 2011 | 20:06

Njaä... Kanske inte direkt. Sjövägsreglerna säger ju att man skall hålla SB-sidan i en trång farled. Och det gör väl de flesta, för att inte säga alla. Få stryker ju längs babordskanten i Göta Kanal... Men så fort det blir litet bredare än trångt blir det hela havet stormar. Jag tror att många missar att en relativt bred led faktiskt blir trång när riktigt många båtar, i olika storlekar och olika sorter och med väldigt olika fart skall samsas där

Något jag retar mig på, och det gäller såväl motor- som segelbåtar: Varför kan man inte konsekvent försökta tillämpa någon slags grov högertrafik i smalare och livligt trafikerade leder? Istället kör många var det faller sig och när trafiken är riktigt tät som exempelvis i Stockholms infarter under sommarhelgerna blir det ett ganska våldamt zick-zackande, med många passager som sker väl nära, när båtar som ligger på fel sida i leden ideligen skall gira och slingra sig fram för att möta BB om BB. Även seglande båtar kan ju i många fall kunna hålla sig mer konsekvent på SB-sidan i leden om vinden är gynnsam. Om alla som kan hålla SB-sidan gör det blir det mycket enklare att hantera de som faller utanför mönstret, kryssande båtar och sådana som korsar leden. Jag hade en incident häromåret just i Fällström. Går för motor in mot Baggen, på ledens SB sida. Kommer ikapp två seglande båtar i rad som också håller SB-sidan. Kör om dem på lagom avstånd. När jag är mitt emellan dem möter jag två segelbåtar för motor bredvid varandra på väg utåt. Dessa ligger klart på farledens BB-sida. Jag tvingas gira SB för att de skall kunna passera - kommer alltför nära segelbåtarna på min SB sida. Båten jag har kollisionskurs med kan heller inte gira SB nämnvärt, där finns ju nästa båt. Så vi tvingas passera varandra väldigt nära, dryga metern eller så. Om dessa båtar istället hållt sig på SB-sidan hade allt förlupit utan stress och gnissel. Många verkar inte ha fantasi nog att se helheten i trånga passager. Skall en båt flytta på sig för att ge plats åt någon med företräde innebär det att flera andra kan behöva skapa utrymme - 'även om dessa egentligen har rätt till väg.

Du får trösta dig med att som upphinnande är det enda gången en seglare tvingas väja för en motorbåt. Du får jobba på att ta ut maximal glädje av det ögonblicket!

Sorry Cia. Jag är övertygad om att i våra vatten kommer 9 av 10 inte begripa vad du menar. En intressant iaktaggelse som egentligen inte hör hit, på Guadiana, gränsflod mellan Portugal och Spanien som är en populär avkrok för seglare har alla ankarliggare alltid klot satta dagtid vid ankring. Men ingen tänder en ankarlanterna nattetid. Märklig prioritering.

Om du menar den gummiduk, ett par mm tjock som är klistrad mot skrovet och spänner runt drevet har den endast funktionen att snygga till vattenströmningen och det står alltid vatten på dess insida. Bälgen är en helt annan sak och är opåverkad. Den går säkert att laga med en gummilapp och lim. Men enklast är kanske att byta ut den och limma på en ny. Det är en mycket enkel procedur där gummiduken krängs över drev och propeller. Skadans uppkomst beror snarst på att ni/någon seglat på något tungt halvflytande, en stock eller liknande och det är inte säkert att sådant uppmärksammas och behöver alltså inte ha gjorts av den som hyr. En tamp kan knappast åstadkomma någon som helst skada om den inte fastnat i propellern. Och det hade märkts!

Om man bortser från diskussionen autopilot kontra vindroder och bara snackar autopilot finns tyvärr inga genvägar. Skall autopiloten klara av att styra i sjögång, under segel och inte bara för motor i stiltje finns inga genvägar - den blir stor, stark och därmed dyr. Det finns också ett omvänt förhållande mellan en stor stark motor som drar mycket ström när den går och liten elförbrukning. Små autopiloter har klena motorer och stor utväxling. För att göra en given kurskorrigering surrar den och surrar medan rodret låååångsamt ställs om. När rodret väl nått det läge datorn önskar är det dags att vrida tillbaks rodret, lååååångsamt. Så håller den på, särskilt i låringssjö. Den går nästan konstant och även om den lilla klena motorn bara drar några få A blir strömförbukningen över tid stor. En stark motor kan vrida rodret snabbt och korrigeringen utförs i tid med minimal överstyrning och båten slingrar inte och resultat blir en autopilotmotor som går ytterst korta ögonblick. På min båt har jag en motor på 900 W, den drar alltså närmare 40 A vid 24 V, det dubbla om jag hade haft 12V-system. Trots detta är medelförbrukningen under segling runt 2 A i havssjö. Med hyggligt stora solceller eller kan den gå för evigt. Och den stora kraftiga autopiloten klarar alltid att styra, oavsett förhållanden. Vilket jag tycker är en viktig säkerhetsdetalj på en långfärdsbåt med liten besättning.

Ett tillägg till Funkis kloka kommentarer om urladdningsgrad. Det som verkligen dödar batterier är om de får stå delvis laddade en tid. Man skall alltid ladda så snabbt det bara går, även om det bara är med en solcell med en för bankens storlek liten laddström. Helgsegla och komma till hemmahamn med urladdade batterier som får stå till nästa helg utan laddning är rena döden! Angående urladdningsgrad - jag undviker att plocka ur mer 30-40% av kapaciteten och aldrig mer än 50% och jag är snabb med att ladda när tillfälle ges. Jag räknar heller inte med att få ut mer än 5 år ur en bank (vinsten kammar jag hem redan vid 4 år) eftersom jag har 24 V-system och många batterier i parallell/serie - det räcker med en dålig cell för att hela banken skall börja må dåligt.

Varför inte Biltema? Jag har haft finbatterier av geltyp och vanliga våta av erkända märken. Och nu är jag inne på min tredje omgång från Biltema som påbörjar sin femte säsong. Och jag kommer att köpa Biltema igen när det blir dags. Visst, de håller inte lika länge än gel eller AGM, däremot lika länge som betydligt dyrare märkesbatterier av typen fritid eller marin. Det intressanta är inte max livslängd i år eller säsonger räknat. Utan vad priset per år/säsong blir. Och då vinner Biltema tveklöst. Spridning och kvalitetskontroll verkar också bra - jag har 10 st 115Ah batterier ombord och byter alla samtidigt - med den drös jag har nu har jag alltså förbrukat 30 st av Biltemas batterier.

Beror också litet på var båten seglas. Ju saltare vatten destå större problem. Större beslag, vinchar etc monteras vanligen med isolerande mellanlägg och nitas med monel. RF skruv bör undvikas, men kan funka i sötvatten/östersjön. Så här skriver Seldéns mast: För att minska risken för korrosion måste man isolera mellan beslag och profil om dessa är av olika metalliska material. Använd zinkkromatprimer eller liknande. Man kan också använda mellanlägg, exempelvis nylonplatta (medföljer Seldénbeslag). Särskilt stor är korrosionsrisken då beslag av syrafast stål monteras på aluminium. Korrosionsrisken ökar med storleken på kontaktytan. Beslag av mässing eller andra kopparlegeringar skall aldrig monteras så att de kommer i kontakt med aluminium. Av korrosionsskäl är pop-nit i Monel-legering det mest lämpliga fästelementet, speciellt vid montage i tunnväggiga (< 3 mm) profiler. Den del av pop-niten som är innanför mastprofilen skall ha en längd motsvarande 1,0-1,5 x nitens diameter. Pop-nitens splint skall alltid slås ut. Den är tillverkad i stål och kommer att rosta med missfärgning som följd. • Om maskinskruv används skall dessa isoleras med låsvätska eller vattenfast fett.

Har någon på senare år köpt båt utanför EU, exempelvis USA, och importerat densamma och fått den CE-märkt i egen regi. Kontakta gärna mig med ett PM då jag söker erfarenheter i frågan inför en artikel jag skriver.

Har någon på senare år köpt båt utanför EU, exempelvis USA, och importerat densamma och fått den CE-märkt i egen regi. Kontakta gärna mig med ett PM då jag söker erfarenheter i frågan inför en artikel jag skriver.

Det finns mängder av fällkölsbåtar. Vad är kriterierna förutom att den skall vara snabb? T.ex kunna stå på botten vid ebb? Klara visst minimalt djupgående? Hur är det med RCD-klassning, är det viktigt att den är kategori A, eller duger B?

Apropå el, så har jag sett smidiga 230V inbyggnads-induktionsplattor för under 1000-lappen. En sådan kommer att fällas in i pentryt, kanske inte denna men i nästa båt. Vi har redan en 230V vattenkokare fastmonterad i pentryt för hamnbruk och med en induktionsplatta kan man utnyttja landströmmen ännu mer när man redan betalar för den. Men för allt annat bruk - gasol. Är man orolig för säkerheten finns det mängder med tillbehör och larmmöjligheter utöver det självklara kravet att ha en 100% välgjord och väl underhållen installation.

Ankring är knepigt om man vill ha skydd från alla håll. Ajkesviken på norra Fårö utom vid N vindar. I bukten vid Lauterhorn är bra, precis utanför pirhuvudet. I bukten utanför Sudersand på Fårös ostsida I själva Fårösund finns några gamla lastkajer som är gratis, men långt från samhället. Ankra kan man överallt vid tjänligt väder I området mellan/innanför Furillen ner till Slite finns flera ankringsmöjligheter. Sedan kan man kanske ankra vid Laus Holmar, utanför Ronehamn och utanför Närshamn. Beroende på vind och djupgående. På västsidan är Fideviken, Kappelshamnsviken och innanför Falholmen vid Ar enda möjligheterna och ingen är bra vid frisk väst till nord. Men var får du priserna ifrån? Du har nog kikat på Visby. I många av de övriga hamnarna får du räkna med ca 200, inte mer. Få lär göra en katamaranfördubbling. Undantaget är kanske Lickershamn, Lautershamn och någon mer välbesökt. Däremot, om det är din båt på bilden, kan det vara problem att komma in i en del hamnar pga storleken Skaffa Kryssarklubbens Årsbok 2008 eller 2009 som heter Gotlandshamnar. Där finns många möjligheter upptagna. Senast ändrad av Eilean | 10 december 2010 | 15:03 Senast ändrad av Eilean | 10 december 2010 | 15:05

Om du inte skall segla väldigt lång bort till andra länder - gasol! Billigt både i inköp och drift, lätt skaffa drivmedel, snabbt, effektivt, rent och säkert, stort utbud av spisar och ugnar i olika modeller. Sprit - brinner inte särskilt varmt, dyrt drivmedel Fotogen - dyrt i drift och inköp , brandfarligt Diesel - dyrt i inköp, avger värme, strömkrävande

Orkar inte läsa hela tråden, så jag kanske upprepar någon. I år ligger min båt fastfrusen för 19-e vintern i rad. I Stockholm, nästan sötvatten. Ingen ström- eller bubbelbildare. Rekordtjocklek på is var 76 cm vintern -95/96 Två saker är viktiga: Isen måste ligga still. Börjar stora ismassor röra på sig hjälper ingen strömbildare, båten tål det inte. Bottengenomföringarna måste skyddas på något vis. Fryser de kan de sprängas. En del litar på el för detta, jag gör det inte. I stort sett alla försäkringsbolag ersätter inte skador pga is. Många har förhöjda självrisker eller andra försämringar i sjön vintertid. Kolla!

http://www.tackel-skeppshandel.nu/

Ola Ljungberg, är det du och är det du som ligger bakom hemsidan?

De flesta kanske stämmer, om man börjar räkna från Optimistjolle och uppåt. Men vi är ändå tillräckligt många med båtar över 10 m för att kunna lämna avtryck i debatterna. Och jag har också hört några fälla negativa kommentarer om lagen. Men absolut inte med samma frenesi där det startas tråd efter tråd som snabbt når tresiffriga inläggstal med i grund och botten samma budskap. Det borde finnas nog med seglare med båtar över 10m för att fylla någon liten tråd ibland. Så jag köper inte argumentet.

Om det är ett taiwanbygge av någon sort och slag är nog skrovet i grunden ok. Dessa byggdes í enkellaminat utan prut på plast och matta. Stringers bör kollas, ibland har de plastats över en träkärna som kan vara genomfuktig och frostsprängt själva stringern. Rostiga bränsletankar i stål är också känt. Kolla däremot däck och överbyggnad noga. Är eventuell träkärna rutten vill du veta det innan du betalar något eller lägger ner jobb!

Peter, du tycks ju som jag dras in i dessa fajter emellanåt - har du någon idé kring varför det nästan uteslutande är motorbåtsfolk som driver de mest rabiata kampanjerna mot promillegränser till sjöss? Och är det inte mot gränser som sådana skall den åtminstånde justeras några promille hit, än dit. Budet för dagen är tydligen 0,6. Antagligen kommer helvetet braka loss, men jag är faktiskt genuint nyfiken eftersom historiskt har ju segelbåten varit sinnebilden och verktyget för upptäckandets frihet till sjöss, där folkkära män som Taube, Engström eller Nilsson Piraten tagit sig ett par supar ute på fjärden. Medan motorbåten mer har haft karaktären som transportmedel från A till B.

Någon riktig Grand Banks är det inte. Men bitvis påminner hon om Taiwan-trålarna från 70-80-talet, det finns ju massor av olika varianter, från ett sammelsurium av småvarv som kopierat varandra, många gånger säljs båtar från samma varv under flera olika namn. Googla på trawler yachts CHB boats taiwan trawler mainship trawler marine trader trawler så hittar du massor med info. Sök på yachtworld.com under trawler hittar du ett enorm utbud. Vad som talar emot är överbyggnaden, särskilt akteröver, den verkar nästan hemmabyggd. Vad har båten för mått? Finns det inredningsbilder - taiwan-trålarna har rätt överdådiga teakinredningar med svarvade detaljer, parkettdurk etc. Pentamotor är ovanligt, dessa båtar hade nästan uteslutande Forddieslar. En svag punkt på taiwantrålarna är att överbyggnad och däck ofta är byggd med tunn glasfiber över plywoodkärna, som det förr eller senare kommer fukt i. När kärnan ruttnat har man stora (och dyra) problem.

Missade det!