Eilean

Det låter inte inte om det avser bortlejt jobb. Bara materialet närmar sig hälften av den summan om det är 2k-lack. Jag lackade om skrovet på min (iofs volymösa) 42-fotare för 6 år sedan. Då gick bara materialet som spackel, slippapper, grund- och täckfärg på drygt 8.000.- Och däck och överbyggnad är ju så mycket mer arbetskrävande.

Gör det verkligen det? Saxat ur sjöfartsverkets hemsida: http://www.sjofartsverket.se/templates/SFVXPage____7728.aspx Oavsett om båten stoppas i tullen eller ej är det alltid du som importör som ansvarar för att den är korrekt CE-märkt. Kravet på CE-märkning preskriberas inte utan kan komma när som helst i framtiden. Om du redan sålt båten vidare kan det vara grund för hävning av köpet. Skulle du tvingas göra en efterkontroll flera år efter importen måste båten uppfylla de vid den tidpunkten gällande kraven

Apropå glykol. Etylenglykol (den vanligaste på mackar) är väldigt giftig både för förtäring och även för naturen. Undvik den, du släpper ju ut en del i samband med en vinterkonservering. Polypropylenglykol är i princip ogiftig och skadar inte miljön. Använd den.

Men så kommer det bli igen. Det finns ingen absolut sanning kring hur man skall göra. Skulle t.ex jag följa din uppmaning och försöka sammanfatta befintlig information utifrån min erfarenhet och kunskap skulle jag garanterat få mothugg. Jag kan nog hålla med det andra inlägget här - det du inte orkar göra känns nog rätt oinspirerande för andra med. Så funkar ju ett forum - det är inget uppslagsverk men en massa info finns där. Och deltagarna ger och tar. Så jag föreslår ändå, bilda dig en egen uppfattning av tillgänglig information, har du frågor eller behöver förtydliganden, ställ gärna dem. Men förvänta dig inte att någon annan skall gör jobbet åt dig.

Gör en sökning här, eller på fendern.se eller sailguide.com. Frågan har avhandlats åtskilliga gånger!

Det Poppea talar om är Canal du Midi. Maxdjup på papperet 1,6 men i praktiken under 1,5 under torra somrar. Du går in vid Marsielle eller Seté.

Möjligen har din båt samma problem som många andra - motorrummet blir för varmt (>55 grader). Och behöver utökade ventilationsöppningar och en fläkt som ser till att luftcirkulationen blir stor nog.

Vid import skall det enskilda exemplaret kontrolleras att det översenstämmer med kraven. Möjligen kan en sådan process gå lättare och bli billigare om tillverkaren redan säljer samma modell med CE-märkning. Men det förutsätter att tillverkaren tillhandahåller all dokumentation. Ändå måste en kontroll göras att just det importerade exemplaret inte avviker på något vis.

Men problemen kommer en dagen du skall sälja... Du är importör och skall ansvara för att båten är CE-märkt och det finns ingen preskribtionstid för detta krav. Tråkigt men ändå verkligheten.

Observera att du inte kan föra in en båt från USA till Sverige/EU utan att den CE-märks. Vilket kan vara en dyr historia som äter upp all ekonomisk vinning på en affär med billiga USA-båtar. Och vid import i EU tillkommer även moms. Men din plan är kanske att aldrig segla båten till EU. Sedan skall man nog tänka på att en större segelbåt för under 200´ sannolikt är ganska sliten och kan behöva en del upprustning innan man ger sig ut på havssegling. Karibien, trots sol, palmer och gulröda drinkar, är segling längs oceankust och skall respekteras därefter. Bra amerikanska långfärdsbåtar är annars exempelvis: Island Packet, Crealock, Pacific Seacraft, Com-Pac.... Du kan läsa litet/fråga här och säkert få massor med tips: http://ssca.org/DiscBoard/index.php

Att det finns 15.000 båtar till salu (jag antar siffran stämmer) på Blocket kan också betyda två saker: Att det totala antalet båtar ökat enormt under de sista åren. Då ökar naturligtvis antalet båtar till salu. Att Blocket har blivit den avgjort största marknadsplatsen för båtar av alla slag. Blocket har snott åt sig stora delar av båtpressens annonser, i stort sett allt från dagstidningarna och har ingen större konkurrens på nätet. Men det betyder ju inte att priserna inte kommer att gå ner i dessa bistra tider.

Jag menar inte att det inte behövs jurister hemmavid. Men nog är det mycket enklare att hantera en tvist i Sverige. Det är nog ganska självklart. Om du betvivar svårigheterna, försök få tag på artiklarna kring efterspelet för det svenska paret som gick under och hustrun drunknade utanför Marockos kust för 7-8 år sedan och hamnade i en tvist om ersättning med Pantaenius. Hugo Tiberg från SXK hjälpte till och skrev artiklarna. Inte kul. Och för två år sedan var det en svensk seglare som strandade på Balearerna och hade försäkrat i ett tyskt bolag. Han hamnade också i en rätt hopplös process där språkförbistringar och hans skyldighet att sköta förhandlingarna på tyska, i en tysk domstol gjorde att han i var tvungen att ge sig och godta en orimligt låg ersättning. Och inte att förglömma - känner man sig felaktigt behandlad av ett försäkringsbolag kan man i vissa fall få hjälp av ARN. Men inte om det gäller utländska bolag. Jag menar inte att man inte skall försäkra utomlands. Bara att man skall vara medveten om det kan finnas risker och svårigheter om man har otur. Du har uppenbarligen erfarenhet av affärsverksamhet utomlands och är formodligen väl rustad för eventuella svårigheter. Men alla är inte det och jag tror tyvärr att många är mer intresserade av vad premien kostar än av tänka på konsekvenserna av en ev tvist. Du var raljerade litet och var inne på svenskarnas övertro på allt svenskt - man kan vända på det och säga att många också har en tro att allt alltid fungerar som hemmavid, att man automatiskt har vårt skyddsnät, som konsumentskydd och rättshjälp oavsett vilka beslut man gör och var man befinner sig. Och krånglar det till sig finns ju alltid ambassaden och UD... Men verkligheten är inte sådan och det måste man inse. Att förhandla om åldersavdraget för riggen på min 30 år gamla båt kostade mig ingenting. Det räckte med att jag visade att jag bytt vant och stag - då nollställdes åldersavdragsklockan för den stående riggen. Att utöka ansvarsförsäkringen till € 3M (krav i vissa länder och kanaler) kostade mig någon hundralapp. Men om Pantaenius numera säljer sina försäkringar genom ett svenskt bolag och därmed har sätet i Sverige kommer jag att begära in en offert från dem, De har en liberal syn på vintersegling och förvaring i vattnet vintertid som inget svenskt bolag kan matcha.

Det var inte min mening att göra dig upprörd, Oceanis. Jag har själv haft försäkrat i såväl Pantaenius som Ålandia. Men valde bort P. då det visade sig att vid en ev. tvist var det domstolen i Skive, Danmark som gällde, inte en svensk. Men detta kan mycket väl vara ändrat nu. Det har publicerats en del mindre skojiga redogörelser av drabbade (OSK och SXK Medelhavsseglare har skrivit mycket i sina resp medlemsblad) kring just problemen med utländska bolag och svårigheten för försäkringstagaren med att hantera ev. tvister. Man har tvingats att anlita dyr juridisk hjälp på plats, betala för tolk, notarius publicus, resor och annat man normalt slipper om man kan förhandla hemma. Därmed inte sagt att utländska bolag generellt är på något vis sämre eller mindre välvilliga. Men tvister blir det ibland, oavsett om bolaget är svenskt eller utländskt Det är inte första gången försäkringsbolag diskuteras på ett seglingsforum. Och alla gånger har diskussionens värde stupat på att det sällan, eller aldrig, lämnas några recensioner på bolag från dem som faktiskt råkat ut för skador. I alla fall inte mer komplicerade skador som kanske leder till en tvist mellan bolag och försäkrad. Utan de flesta, eller alla inlägg skrivs av nöjda och belåtna, skadefria premieinbetalare. Och generellt brukar premieinbetalaren vara mer nöjd ju lägre premien är... Pantaenius är ett mycket professionellt bolag med i många avseenden förmånliga villkor. Men till ett pris. Och en hel del, som ex.vis åldersavdrag och ansvarsförsäkring går att förhandla med en del inhemska bolag. Man skall inte alltid ta för givet att det som står i villkoren inte är förhandlingsbart. Innan skadan skett... Senast ändrad av Eilean | 01 oktober 2008 | 02:08

Med tanke på att din båt styrs med rorkult finns det egentligen ingen anledning till att ha piedistalen. Absolut inget helgerån, tvärtom. Ta bort den. Sedan får du lösa problemet med storskotsfästet/skenan och kompassplaceringen. Men kolla runt på andra båtar får du nog litet ideér.

Det finns något som heter tek-dek som är i princip identiskt med Flexi-teek men kan läggas som lösa ribbor precis som korken. http://www.tek-dek.co.uk/ Kork har jag blandade erfarenheter av. Lade Marinedeck 2000 i salongen år 2002 och lackade alltihopa med den 2-k lack som importören rekommenderade och levererade. Tre år senare (iofs inkluderande en 18-månaders långsegling) var lacken utsliten där man ofta går och ytan ful. I våras slipade jag ner rubbet och lackade om. Ett riktigt skitjobb. Nu lovade importören att den lack jag använde den här gången var en ny, förbättrad variant. Hoppas det, för jobbet var stort och lacken kostade nästan 3000.- för 6 kvm! Men jag är osäker - man kanske inte lackar korken utomhus, på däck?

Observera att det finns en fara i att försäkra i utländska bolag. Vid en ev. tvist åker man normalt på att göra förhandlingarna i det lands domstol där bolaget har sitt säte! Med allt vad det kostar extra och vanligen med annan praxis/lagstiftning än svensk. Pantaenius var ett typfall innan de öppnade konto i Sverige. Då åkte flera på synnerligen dyra processer i dansk domstol när bolaget motsatte sig att betala ut ersättning. (Oceanis, se till att kolla detta, Pantaenius har numera svenskt kontor, försäkra genom dem! Eller kolla att du åtminstånde kan förhandla i svensk domstol enligt svensk lag. Alla bolag betalar ut båtens marknadsvärde (om du försäkrat för det) vid totalförlust, precis som Pantaenius. Skillnaden är att Pantaenius inte har ett generellt åldersavdrag för delskador, till skillnad från de flesta bolag. Bryter du en 20 år gammal mast får du en ny hos Pantaenius, punkt slut. Men t.ex Svenska Sjö har heller inga generella åldersavdrag, de bedömer från fall till fall. Och andra bolag kan göra undantag för ex. rigg om man kan visa att man regelbundet byter stag och vant) Man skall nog fråga sig vad man egentligen vill vinna på att försäkra utomlands. Billigare är ju inte alltid bättre. Att ha kontoret och skadereglerare i ett annat land med vad det innebär i språkförbistringar, rättspraxis och konsumentskydd kan ju ha sina sidor... Och vilka bolag folk rekommenderar har ju också sina sidor. Om man inte haft några skador är ju ett vittnesmål om att det fungerat bra inte av större värde. Det är sällan ett försäkringsbolag krånglar med att ta emot premieinbetalningarna... Senast ändrad av Eilean | 29 september 2008 | 11:50 Senast ändrad av Eilean | 29 september 2008 | 11:56

Jag syftar på de tillfällen då det bblir stopp och man tvingas vänta, dels i längre slusstrappor, dels då någon av passagerarbåtarna (som har förtur) är i antågande. Då bildas det en stor klunga av båtar som vill vidare och det blir litet av en djungelns lag - en del pressar på och försöker tränga sig in i slussen före dem som väntat längre. Och jag tror att slussvakterna, som gärna vill hjälpa till och bibehålla ordningen, inte har en möjlighet att hålla reda på något slags ordning.

Ja det är normalt. Surrandet är litet beroende på vilken slags last det är som dominerande för tillfället. Och skulle man kunna göra något åt det hade man nog gjort det är min gissning. Ev. kan det hjälpa att montera den på gummibussningar så att inte vibrationerna fortplantas och förstärks av båtens inredning.

En undran! Varför gel/topcoat istället för 2-k polyuretanfärg?

Bara litet nyfiken - vad handlade det om för pengar, på ett ungefär!?

Jag har gått G.K. sammanlagt 5 ggr under modern tid. I både högsta högsäsong och under litet lugnare perioder. Och jag kan inte påstå att jag alls håller med Lamon. Tvärtom, det mesta har fungerat fint, broar har öppnat sig med magik och bemötandet har varit bra. Väntetider är något man måste räkna med. Om jag möjlugen skall kritisera något är det bristen på bibehållen turordning vid morgnar och vid stopp efter sjöar etc. där slussklungan bryts. Många försöker tränga sig före, vilket knappast är kanalbolagets fel. Men man skulle kunna önska ett slags organiserat kösystem Och för de pengar en resa genom G.K kanal kostar skall man ställa krav! Höga krav. Jämför t.ex med Frankrikes kanalsystem där en 3-månaders biljett för obegränsat farande i kanalerna kostar i runda slängar hälften jämfört med en enkel resa genom G.K. Senast ändrad av Eilean | 06 september 2008 | 12:19

Normalt har man ju angivit ett par kontaktpersoner i samband med tilldelningen av MMI-numret. Det är tänkt så att MRCC kontaktar dessa först innan man drar igång ett kostsamt pådrag till någon avlägsen plats på udda tidpunkt. Visst är det trevligt att kunna ringa MRCC direkt (glöm inte att lägga in numret bara) med sin satellittelefon från Indiska Oceanen. Men - om man inte hinner, eller om kontakten är dålig just då (den är ju inte 100% alltid, överallt) och man snabbt som ögat måste i flotten, då det exempelvis brinner vill det till att telefonens batterier är fulladdade och att den inte blir blöt. Nej, jag röstar på en EPIRB som flyter och sänder oupphörligen i över 48 tim. Telefonen är ett trevligt och bra komplement. Senast ändrad av Eilean | 19 augusti 2008 | 16:23

Det är viktigt att kolla om backslaget överhuvudtaget tål en frispinnande propeller. Mitt hydrauliska (Borg Warner)har exempelvis en maxtid på 10 timmar, sedan måste motorn startas och oljetryck byggas upp. Så den snurrande propellern behöver inte bara vara störande, den kan även skada backslaget. På min båt finns en axelbroms i form av en bromsskiva med ok från en bil så att axeln kan låsas. Förmodligen dyrt och besvärligt att installera. Satsa som sagts tidigare på en folding- eller ännu hellre flöjlande propeller är mitt råd.

Det var tråkigt att höra. Jag har heller ingen Parant och kommer aldrig att äga den. Men jag håller med om att den är en i särklass välgjord och informativ hemsida som är både ett nöje och bildande att läsa även om man seglar något helt annat.

Att vattenburet skulle vara mindre effektivt än luftdito håller jag inte alls med om! Jag är inne på min andra båt med vattenburet och har dess emellan haft luftburet. Däremot tar det längre tid från kall båt. Men man kan sätta i en eller ett par fläktdrivna värmepaket för att snabba på om man har lust. Man kan ju tänka på - hur många bostäder har luft- respektive vattenburet? Skall man bara ha värmaren under kalla nätter eller fuktiga regndagar på sommaren är luftburet helt ok, men för för- och eftersäsong och vinter är vattenburet klart bättre då det är lättare att fördela värmen och exempelvis leda slangar under kojer, skåp och garderoper eller tom durkar som då värms upp. Man kan komplettera med gångvärme och elvärme. Dessutom, även om det blir mycket slang, så är det inte så enkelt att leda grova värmeslangar genom båten som stjäl utrymmen och kräver stora borrhål. Nej, byter jag båt igen blir det vattenburet. Tveklöst. Dessutom är vattenburet tyst och strömsnålare (generellt, beror på panna och installation förstås). Ett enkelt sätt att slippa tömma systemet vid ingrepp är att sätta skruvtvingar på slangarna vid sidan om den del som skall demonteras. På det sättet minimerar man spill och förenklar avluftning. Renovera förresten? Jag installerde mitt nuvarande system hösten 1999. Och har ännu inte demonterat eller reparerat en enda grej (peppar, peppar, ta i....). Det är ändå rätt avancerat med 18 element, Webasto 9 kW dieselbrännare, gångvärme från motorn och 230V elkassett. Och båten innan hade en Gastherm gasolpanna med 8 element som jag heller aldrig rörde under de 8 år jag hade den båten. Så underhållsbehovet är nog inte så stort!