Eilean

Att slipa bort gelcoaten är inte nödvändigt om man epoxybehandlar i ferbyggande syfte, innan båten fått problem med fukt.

Ett tillägg, när beslaget monyteras i sikaflexen, dra bara fast muttrarna för hand. Låt sedan massan härda helt i ett eller ett par dygn innan du efterdrar hårt. På det sättet får man en mycket bättre tätning än att dra hårt från börja så att i princip all massa pressas ut och kvar blir bara en tunn film. F.ö på en båt som är runt 20 år eller äldre är det inte bara vincharna som bör monteras om, del gäller alla beslag, fönster och luckor. Särskilt viktigt är det om du har sandwichdäck - då handlar inte ev. läckage bara om lite irriterande takdropp utan om fukt i distansmaterialet!

Jag har ju också min båt otäckt, fast i sjön och utan värme. Om du lämnar samtliga däcksluckor/skylights öppna med någon millimeter springa slipper du detta problem. Att fånga upp kondens med salt funkar ju bara riktigt bra om du har båten 100% tät, med alla ventiler och luftintag förseglade/tejpade. Det kan ju vara svårt och då är det nog bättre att ventilera massor istället. Det är i alla fall min princip och det funkar bra, så bra att jag inte tömmer båten på något. Fast, som du skriver - om kondensproblemen inskränker sig till litet lätt borttorkbart mögel i taket är det knappast ett större problem. Bilden är från igår, en torr men iskall båt...

Jovisst - en sextant som tidfördriv och hobby är ju en annan sak. Men har man tabellerna på datorn förlorar man ju sextantens främsta (enda?) fördel - oberoendet av ström och elektronik. Hursomhelst - en nybörjare som skall planera allt - båtköp, träning och seglingskunnande har nog annat att prioritera.... Chanel du Four såg litet annorlunda (lyckligtvis) när vi passerade där!

Undrade mest om ni tänkte fortsätta västerut, ev. gå varvet runt och hur länge ni tänkt vara borta/ute.

Om jag förstår rätt gick ni över till Brasilien och är nu i Trinidad. Sedan då? Vart och hur länge?

Jaha. Häromdagen avled en person i en krock i en Volvo. Alltså är Volvo... Ok, ett dåligt skämt åsido. Under årens lopp har tusentals fritidsbåtar sjunkit av olika anledningar, ibland med tragisk utgång. De allra flesta av dem var enskrovsbåtar. Inte för att de är farligare, utan för att de är dominerande på haven. Det finns dåliga (ur ett sjövärdighetsperspektiv) enskrovsbåtar och det finns bättre. Vissa bör överhuvudtaget inte seglas, vissa bör hålla sig inom synhåll från land. Och vissa kan anses lämpliga att korsa oceaner med. Samma sak är det med katamaraner. Många är taniga fartkonstruktioner som inte bör seglas på öppet vatten. En del är tveksamma amatörbyggen. Vissa är byggda för oceansegling och tar tryggt sina besättningar runt jorden år efter år och har bevisat sin sjövärdighet i många stormar. Så ditt inlägg tillför absolut ingenting. En okänd typ av katamaran förolyckas av okänd anledning. Jaså. Och du drar alltså slutsatsen att den (de) är klena i skrovet. Ja, många är det. Precis som många enskrovsbåtar. Skall man tillföra diskussionen något bör man dels veta något om båttypen, om förhållandena olyckan skedde i och exakt vad som brast och fick båten att sjunka. Allt annat är bara löjliga spekulationer.

Allvarligt talat Poppea! Menar du på fullaste allvar att du idag, 2009 fortfarande anser att en långfärdsseglare skall ha med och behärska en sextant? Nog är jag en person som tror på beprövade lösningar och många och goda backup-system. Men en sextant idag känns litet som att ha med sig nubb för att strö på däcket så att de barfotade infödingarna inte tar sig ombord.... Vår stackars frågeställare har tydligt många och stora beslut att fatta och mycken kunskap och erfarenhet att hämta in. En sextant hamnar långt, långt ner på prioriteringslistan. Eller snarare, enligt min mening, skall den inte ens finnas med.

Apropå Bai Bang och bistånd - jag kunde inte låta bli: http://se.youtube.com/watch?v=uM2TOhlNxqU

Vi andra då!? Skall vi få genomlida en outhärdlig jul i fattigdom och elände? Med bara mjuka paket som luktar stickat, vidbränd julskinka och barrande granar och se fram emot ett 2009 med omväxlande stiltje och ösregn eller storm och snömodd? Jag funderar på att sluta hälsa på Fingalseglare nästa sommar!

Örtegren segel. Gammalt anrikt segelmakeri som låg i Gamla Stan/Sthlm. Var stora och heta segelmakare när skärgårdskryssarna var som populärast. Köptes upp eller på annat sätt gick upp i Royal Sails på 80-talet.

Att en kapsejsad katamaran ligger där den ligger är sant. Men hur många cruisingkatamaraner har egentligen kapsejsat? Internet, tidningar och TV är fulla av dramatiska bilder på flerskrovsbåtar som en kapsejsar åt sidan, rakt framåt, ligger på rygg eller bryts sönder. Och alla har de en sak gemensamt - de är allihopa extrema kappseglare, byggda för adrenalinsegling och rekordslagning. Samtidigt är alla hav och kuster är fulla av katamaraner som tryggt tar sin besättning till intressanta platser, rider ut stormar på oceanerna utan att kapsejsa och många gånger dessutom klarar sig flytande igenom kollisioner. Cruisingkatamaraner har sina svagheter. De kan slå runt. Men det är ytterst ovanligt att de gör det. Och många enskrovsbåtar kan resa sig igen efter en kullslagning. Det är dock långt ifrån säkert att de, med få undantag, garanterat gör det. Rätande moment vid stora krängningsvinklar (>100 grader) är en faktor som man med dagens båtideal inte fäster särskilt stor vikt vid. T.ex är en Ovni klart tveksam på den punkten. Med AVS på 105-115 grader är Ovni en båt som är bland de lättare att få på rygg och då är risken stor satt hon förblir där, länge. Och då kommer frågan, hur mycket vatten hinner hon ta in innan en våg slår henne tillbaks? Från upp-och-ner måste hon ju få hjälp att krängas tillbaka sådär 70 grader för att kunna fortsätta tillbaks runt och räta upp sig. Och för varje minut som går på rygg fylls båten med mer och mer vatten som försvårar en upprätning. Och skulle exempelvis nedgångsluckan inte vara helt stängd... Ändå anses Ovni bland många vara den ultimata långfärdsbåten, särskilt om man seglar på höga latituder eller i andra riktigt tuffa vatten. Och saken är den - Ovni är i många avseenden en förbaskat fin långseglarbåt och risken för att hon skall slå runt är liten. Om hon seglas väl. Ändå kan jag inte låta bli att undra om inte Ovnins långfärdsgloria mer har att göra med materialets fördelar än själva båttypens goda egenskaper. En oerhört god egenskap s.a.s överskuggar andra, mindre goda. Och Ovni har väldigt litet konkurrens i sin nisch som serietillverkad aluminiumbåt för ett (nåja) hyggligt pris. Hursomhelst, det är med en Ovni (och massor av andra båtar från de sista decennierna) precis som med en väldesignad långfärdskatta - seglas hon väl av en kompetent besättning är den i de flesta avseenden en utmärkt och säker båt att segla jorden runt i. Men även om jag anser att en katamaran mycket väl kan vara en utmärkt långfärdsbåt så tycker jag att detskaga är ordentligt ute på drift. Ett katamaranprojekt på 50-60 fot är tveksamt i händerna på den mest rutinerade och vansinnigt i händerna på en okunnig. Och då en självbyggd värre än en färdigköpt. Men det mina ögon allra största misstaget är att ägna dyrbar erferenhetstid till att renovera en gård. När den första riktiga stormen kommer, allt verkar gå åt h-e känns det nog inte särskilt tryggt att ha ett stort svart hål i huvudet där erfarenheterna från hårdvindssegling borde sitta. Men i gengäld ha massor av kunskap kring fjällpanel och platonmattor. Jag inser väl att var sak har sin tid och att en långsegling kan ligga långt fram i tiden. Mig tog det 5 år från beslut till att kasta loss. Och nu planeras nästa resa om 8-9 år. Men jag begriper inte att man inte utnyttjar den tiden till att skaffa sig det ultimata hjäplmedlet ute på havet - erfarenhet. Varför inte bestämma sig om man skall vara bonde eller långfärdsseglare? Senast ändrad av Eilean | 22 december 2008 | 00:40

Jag gissar att Jukova lagt ner tillverkningen. Är det inte enklast att maila eller ringa dem? Jag är helt övertygad att de kan hjölpa dig på ett eller annat vis. Om hjälp överhuvudtaget finns att få.

Jamen. Frågeställaren fick nog de svar som fanns att få. Kina-maskinisterna är ju inte så många - än. Så, måste ett forum alltid vara så kosher? Det finns sådan som är kliniskt rena från allt ovidkommande, exempelvis SXKs teknikforum. Resultatet är ett stentrist nördforum där man kanske får svar, men intresset att läsa är synnerligen litet, och inläggsfrekvensen talar sitt språk. Ett forum måste få svänga litet - inom rimliga gränser. Se där - nu flyttade jag debatten ytterligare en bit i ovidkommandets tecken.

Jo. Men vad Wikipedia tydligen inte nämner är soppan som pågick i decennier innan pappersbruket kom igång på allvar. Det var en riktig skandal, med kostnader som skenade, och allsköns krångel, mycket beroende på kulturkrockar och okunskaper om lokala förhållanden hos våra tjäntemän. Vi ville väl, men det blev så fel. Missförstå mig inte - jag är absolut ingen motståndare till biståndsprojekt och tycker att den föreslagna säkningen från 1% till 0,7% för andelen bistånd av BNP är tråkig. Men de kostnader som exempelvis Bai Bang drog kunde ha räckt till så väldigt mycket mer om projektet gjorts rätt från början... Saxat ur DN (http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2016&a=664641) Bai Bang var länge ett av Sveriges mest kontroversiella biståndsprojekt. Projektet startades i början av 1970-talet under Vietnamkriget. Bruket invigdes 1982, drygt tio mil norr om Hanoi, och drabbades under lång tid av en rad svårigheter, både tekniska och kulturella. Brist rådde på råvaror och på vietnamesisk arbetskraft, transporterna till och från bruket var ofta försenade och bruket utsattes för stölder. Det ledde till kritik i Sverige eftersom hela projektet kostade 2,8 miljarder kronor. Det är det största och ett av de längsta åtagandena i svensk biståndshistoria. Ett tag arbetade mer än 500 svenskar i anläggningen, i mitten av 90-talet lämnade den sista svensken bruket, och till slut blev pappersbruket en framgång.

Jag vill helst inte lägga mig i - men måste ändå fråga: Hur skall låglöneländer med dåliga arbetsförhållanden, kanske t.o.m barnarbete, usel miljöpolitik och taskig rättssäkerhet finansiera en uppbyggnad till den nivå vi förväntar oss att de bör ha? Hur skall de kunna finansiera detta när vi bojkottar deras produkter och hindrar dessa länder att såväl få in de intäkter de så väl behöver och därmed också utöva vårt inflytande och påtryckningar på förbättringar? Skall SIDA istället ställa upp med medel så att man kan bygga en idealfabrik med europeiska löner där rosenkindade, trinda arbetare bygger motorer efter våra önskelmål? Jag är gammal nog att minnas Bai BAng med förskräckelse. Eller hur skall det gå till? Se på länder som Polen, Lettland, Irland.... Typiska exempel på länder som tack vare en billig arbetskraft med egen kraft har kunnat bygga upp sin standard och sitt ansvar och nu befinner sig i, eller närmar sig våra krav på såväl miljö som arbetsförhållanden. Att vi vägrar befatta sig med produkter från dessa shady länder kommer bara leda till att mindre nogräknade konsumenter ändå gör det - utan att utöva påtryckningar. Eller att dessa länder för evigt blir kvar på en fattig förindustriell nivå. Vem gagnar det?

Jukova OY. Ganska stor finsk tillverkare av diverse detaljer av aluminium. Visste dock inte att de även gjort/gör avlastare. http://www.jukova.fi/pcat/boatindex.html

Båten har ursprungligen brun (!) gelcoat. När jag köpte henne -99 var hon (lyckligtvis) omlackerad mörkblå, en lackering som iofs var professionellt gjord men som var mycket sliten och skadad, bl.a pga att båten slitit sig under en storm. Så när vi lackade om henne sommaren 2002 mattslipade vi henne och spacklade henne själva - det var många repor och hack! Allt underarbete gjorde vi själva (vi= jag och min fru), samt tejpade och täckte. Först försökte vi oss på att stryka själva med planstrykare, det var ju så många förståsigpåare som påstod att det skulle bli så bra. Trots idealiska temperaturer, test med olika förtunningsgrader och ett gott samarbete där en lade på färgen och en annan gick efter och strök ut - s.k. gang painting blev resultatet en katastrof. Randigt och rinnigt, färgen satte sig för fort! Via kontakter fick vi tag på en billackerare som åtog sig jobbet bara vi tog på oss ansvaret för underarbetet och ev spill pga dålig maskering. Han kom med sin kompressor, provade på några glasbitar tills han var nöjd med förtunningen. Sedan gick han runt två varv, vått i vått med grundfärg. Fikarast. Sedan två lager svart vått i vått. Efter två timmar totalt var han klar, packade ihop och drog med 3000 i fickan. Den bästa investering jag gjort. Istället för att kladda själv och garanterat få ett mer eller mindre amatörmässigt resultat. Färgen är Hempels 2-k polyuretan. Självklart är finns det hack och repor! Lackeringen är ju över 6 år nu och dessutom har vi långseglat henne i 18 månader och dessutom gått igenom frankrikes kanaler och flera hundra slussar. Men dessa små skador har jag helt enkelt fyllt i med en liten pensel. Visst, på nära håll syns det men i allmänhet är det inget man tänker på. Färgen är tålig och tål ganska mycket. Men svart är ju väldigt avslöjande, både på underarbete och efter rep av skador. Bilden är från i somras. Man ser litet skador där stävankaret slagit och när någon brygga struntat i väjningsreglerna och kört på oss.

Varför skall någon övertyga dig om vilka val du skall göra? Poängen med det jag skrev var att dina frågor och prioriteringar andas oerfarenhet och okunskap. Och att det första du då bör göra är att skaffa dig en del egen erfarenhet som dina grundläggande beslut kan fattas på. Välj själv. Men klokt. Vissa svar kan du kanske få på en del forum. Men inte inte på grundläggande frågor som t.ex vilken sort och storlek på båt som passar just dig och din partner. Men tvingar du mig att svara så säjer jag max 40 fot enskrov och 35 fot katamaran. Jag har seglat i över 45 år och gjort en del långfärder. Och avser nu att så småningom sälja min 42 fotare för att den är för stor och satsa på en mindre båt inför nästa resa som förhoppningsvis kommer att vara i flera år. Och katamaran? Det är inte ett självklart val. Skulle jag planera att segla på höga latituder skulle jag vara tveksam. Men det är mitt och min hustrus val utifrån våra kunskaper, erfarenheter och önskemål. Vilket är ditt? Och när det gäller hembygge (oavsett ritningarnas ursprung) håller jag med Jimmy Cornell, som är dagens förmodligen meste långfärdsseglare. Han säger av egen dyrköpt erfarenhet att man inte har en chans att bygga en bättre båt själv än ett välrenommerat och kunnigt varv. Så han sålde sin stålbåt som han mödosamt byggt med flera decenniers erfarenhet av jordenrunt- och polarsegling. Istället köpte han en Ovni, en standardbåt lämpad för långfärd... Kliar det vansinnigt i fingrarna, satsa hellre på en risig båt eller ett renoveringsobjekt som du kan lära känna grundligt. Det blir dessutom billigare och tar kortare tid. Utnyttja tidsbesparingen till att segla istället. Och att svara på om båt x kostar y kronor mer att underhålla än båt z är omöjligt. Det handlar om var ni seglar, om kostnadsläget i olika regioner. Finns det överhuvudtaget resurser att torrsätta en 60 fots katamaran överallt, eller finns det tidvatten att utnyttja gratis.... ? Hur mycket kan du göra själv? Variablerna är oändliga. Likaså ekonomin. Du talar om att 100.000 om året är OK underhållskostnader. För många som är ute är det fantasibelopp. Det motsvarar 4-5 månaders totalbudget för dem. Samtidigt finns det långseglare som årligen utan att blinka spenderar de summorna bara på golf och hyrbilar under sina seglatser. Berätta gärna vad du tänkt dig för totalbudget per månad eller år, inkluderande allt, uppehälle, underhåll, försäkringar, resor, kommunikation, hamnavgifter, restauranger, hyrbilar... I övrigt har i alla fall inte jag så mycket att tillföra än att sägadet igen: Börja läs om andras val och erfarenheter först. Det är så dumt att uppfinna hjulet igen. Ta lärdom av andras erferenhter och misstag. Men tänk på att på våra vanliga svenska fora för segling är det max fem personer som kan kallas för erfarna långfärdsseglare som skriver. Här finns inte så mycket att hämta. Eventuellt kan det vara vits att gå med i OSK och läs gärna på en del utländska forum för långseglare.

Tyvärr hände samma sak mig när jag spacklade skrovet på min båt inför lackning för någrå år sedan. Det blev oväntat kallt en natt och inget av det jag spacklat dagen innan härdade som det skall. Jag väntade flera dygn med höga dagstemperaturer, men epoxin förblev seg. Och jag fick göra om jobbet. Man bör nog märka kabeln och snacka med ansvariga i hamnen innan man förlitar sig på att en kabel får sitta i.

Jag tycker ni börjar i helt fel ände. Du skriver att ni har i princip ingen erfarenhet av segling i allmänhet och långsegling i synnerhet. Hur kan ni då exempelvis veta att en katamaran är idealet för er? Hur kan ni veta att en båt på 50-60 fot är idealiskt? Det är en jättebåt som kostar skjortan att bygga, underhålla, för att inte tala om att bara segla. Det är möjligt att ni har stora ekonomiska resurser. Men bara att torrsätta och bottenmåla en 60 fots katta kostar lika mycket som många långseglande par har som total budget för 3-4 månaders segling. Och vad får dig att tro att en båt byggd av en novis på segling skulle bli bättre lämpad för ändamålet än en som är byggd av professionella båtbyggare som baserat konstruktionen på eoner av erfarenhet? Eller är det trots allt frestelsen att spara pengar som spökar? Vet ni ens att ni passar för långfärdssegling och kan genomföra planerna? Redan på Kanarieöarna kan man hitta mängder av båtar som är till salu pga strandade långseglarplaner, Karibien skall vi inte tala om. Hur kul och lätt är det att försöka sälja en hembyggd 50-60-fots katamaran som man jobbat på i 10 år och som dessutom förmodligen har en massa mysko individuella lösningar gjorda av någon med liten eller ingen erfarenhet. Utbudet av för stora, udda, hembyggda båtar är redan alldeles för stort. Och priserna därefter. Börja med att skaffa en begagnad normalstor segelbåt, enskrovs eller flerskrovs. Lär er segla, ge er ut på litet längre havsfärder på semestrarna och skaffa er erfarenhet och känn efter hur det verkar. Prova hav i hårt väder - funkar det med sjösjuka, matlagning och sömn? Parallellt kan ni plugga teori och läsa några av alla dessa tusentals långseglingbeskrivningar som finns både som böcker och på nätet. Sedan kan det vara dags att börja planera för livsresan. Och då är jag övertygad om att de 50-60 katamaranfoten krympt betydligt. Och även om ni fortfarande skulle välja att bygga själva så har ni då skaffat egen kunskap kring vad för båt och hur den skall vara beskaffad. Ni vet vad ni kräver av en båt utifrån era förutsättningar, byggda på erfarenhet, inte på tro.

Frågan om inte det verkliga i-landsproblemet uppstår är när man blir så bekymrad att man anser sig behöva skriva ovanstående... Problemet är inte att tvingas öppna massa trådar i onödan. Problemet är att hitta de trådar man söker efter, antingen som presumtiv köpare, eller som någon med kunskap att dela med sig. Idag gömmer sig en massa trådar om köp dels under Motorbåtssnack, dels under Långfärdssnack. Men inte under den kanske mest logiska rubriken - övrigt snack. För regelverket kring ett båtköp har inget att göra med om båten är en segel- eller motorbåt, byggd i trä eller kan användas för fiske. Inte heller är ett utlandsköp automatiskt förknippat med långfärd. En Malmöbo kan ju köpa och segla hem en båt från Heiligenhafen eller få den hemkörd på trailer från Grekland - det är ju knappast långfärd. Detta är nackdelen med uppdelade forum.

Av de senaste 10 trådarna handlar hälften, 5 stycken om inköp och liknande av båtar. Vad det har med långfärdssegling att göra vet jag inte. Om man kollar litet snabbt på Motorbåtssnack finns det en hel del inlägg även där som handlar om köp i utlandet. Vore det inte på sin plats att skapa en ny rubrik där man kan avhandla allt som har med utlandsköp, registrering, CE-märkning och liknande. Reglerna är ju desamma oavsett om det handlar om motor- eller segelbåtar. Så får vi hoppas att det blir litet mer långseglarsnack här istället. Jag har mailat MG och länkat till detta inlägg.

Och nu i år, juni 2008, sex år efter lackeringen.

Så här såg hon ut januari 2005, tre år efter omlackeringen.