Eilean

Jag har haft litet av samma problem på min båt som har dubbla styrplatser med dubbla motorinstrument och startmöjligheter. Men bara en summer på inneplatsen, omöjligt att höra när man står ute, även i stiltje. Jag köpte en billig summer på ELFA för under hundralappen som jag parallellkopplade med en befintliga och gömde i luftventil för ett stuvutrymme. Ingen håltagning och den hörs i orkan!

Men det här fenomenet är ju inte förbehållet långfärdsbåtar, det gäller ju all segling. När jag började segla som liten pojke med min pappa på 60-talet fanns vattnet i dunkar, kylen var kölsvinet, motorn en Seagull och fotogen drev spis, lanternor och läsljus. Värmaren bestod av extrafiltar. Och vi var ute runt 6-7 veckor i sträck varje sommar. Idag är det en självklarhet att man har kylskåp, internet, DVD, dusch och is till groggen för två veckors skärgårdssegling. Och är det litet regnigt blir livet skittrist, man avbryter och seglar hem. Samtidigt är det ju så, att på just detta forum är det mest rätt meddellösa yngre som ställer frågor kring minsta och billigast möjliga båt man kan ge sig iväg i. Och när jag seglade ner till Medelhavet och tillbaka i min (relativt stora och komfortabla) båt för några år sedan kunde jag se att visst var medelstorleken på båtarna som seglar kanske 35-40 fot eller mer. Med massor av komfort och utrustning. Men samtidigt fanns det massor av små, enkla båtar som än seglade hit, än dit. Det var tyskar på väg till Grekland i förvuxna trailerbara jollar, egenartade engelsmän med 25 fots gaffelriggade kuttrar som skulle ner längs Afrika, fransmän i hembyggda små katamarener med tält som sovutrymme som skulle över Atlanten. Alla seglar inte stort, dyrt och komplicerat. Men det kanske de sistnämda som gör mest väsen av sig!?

Vet du vad Jokar!? Nu har du ställt en massa frågor och flera skribenter har lagt ner mycket av tid och delat med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Och du kommer bara med fler basal och ganska, ursäkta mig, naiva frågor. Skall du inte försöka ta reda på något själv? Och läser du ens svaren? Flera av svaren på dina sista frågor står i mitt första inlägg. Att ta reda på vad kanalerna kostar, att man inte kan segla för att det finns broar där, att det inte finns massor av naturhamnar längs atlanten att ta natthamn i, hur långt det är till Gibraltar osv. osv är inte direkt någon hemlig information förbehållet en liten utvald skara. Som jag sagt tidigare - läs! Sök på nätet, där finns massor av information. Köp, låna eller stjäl böcker med seglingsbeskrivningar. Gå med i SXK´ s Medelhavsseglare. Jag (och det finns säkert fler) hjälper gärna till med att räta ut frågetecken så gott vi kan. Men gör något själv också, om du är seriös. Just nu känns det mest som att du fått en vag idé och att du inte riktigt orkar gå till botten med den för att se om den är värd att ens försöka göra verklighet av. www.vnf.fr är det franska kanalbolagets hemsida. Där står taxorna. Räkna med kanske 2000 SEK för en tremånadersbiljett för en båt i den storleken du talar om. Kanalerna i Tyskland, Holland och Belgien är i stort kostnadsfria. Hamnavgifterna i kanalerna kostar mellan 0 och 10 EUR beroende på servicekrav. Behöver man inte el och inte ligger i centralt i större städer kan man ofta ligga gratis. På www.sxk.se hittar du info om Medelhavsseglarna och www.amazon.co.uk, www.imray.com och www.nautiska.se är bra ställen att leta litteratur på. Här finns masor av länkar till långseglares hemsidor, http://www.kitalita.se/links.htm, oceaner av gratisinfo. Och här kan du läsa om väder och annat nyttigt om du skall gå på utsidan, http://myweb.tiscali.co.uk/franksweather/. Här finns info om kanaler, http://www.canals.com. Och använd det här och andra seglingsforas sökfunktion. Du är inte den förste som har frågor. Nu har du fått hemläxa! Och återkom gärna med något mer konkreta frågor. Senast ändrad av Eilean | 19 januari 2009 | 09:42

De flesta motorer tål en konstant krängning av 20 grader, en del mer. Står i instruktionsboken. Motorsegling förutsätter naturligtvis att oljenivån är på max. En del av poängen med att motorsegla är att man inte behöver pressa båten så hårt för enbart segel så hon gör framfart. Vilket kan bli oerhört påfrestande för båt, segel och rigg och inte minst besättningen. Om man ens klarar det. Motorseglar man istället minskar man segelytan så mycket att de blir en hjälp, inte mer och samtidigt hjälper till att stabilisera båten för att lugna rörelserna. Då blir krängningen måttlig och risken för smörjningsproblem obefintlig. Risken för motorskador är nog störst inomskärs och i skyddade vatten där man kryssar med stor konstant krängning i frisk vind och lånar motorn en stund för att vinna höjd - utan att minska segel och därmed krängningen. Sedan förvånar det mig att inte oljetryckslarmet reagerade innan motorn skar! Jag har gjort motorseglat ett flertal gånger i dåligt väder. I stormen mellan Lettland och Gotland jag nämde i mitt tidigare inlägg gick jag för bottenrevad mesan och en liten lapp på den inrullade genuan för motor under ca 13 timmar. Alternativet hade varit att falla undan och hamna i Finland eller Estland istället för Gotland ett eller två dygn senare. Att hålla höjd och framfart för enbart segel hade vi haft mycket svårt att klara på två man, varav den ena var helt utslagen av sjösjuka. Man vet aldrig vad som kan hända, så oljenivån skall alltid vara på max och man skall alltid ha gott om bränsle ombord, särskilt om man ger sig ut på en längre översegling på öppet hav. Trots alla möjligheter till goda väderprognoser kan man bli ordentligt överraskad. Vilket hände oss. Att motorsegla är en etablerad stormtaktik och rekommenderas av många med stor erfarenhet. Men förutsätter naturligtvis att man har koll på smörjningen. Och har en bränsletank som är ren.

Tyvärr finns det nog ingen sådan sida. 2004-5 fick vi betala som billigast 7 och som dyrast ca 45 EUR för våra knappa 13 meter på europas västkust. Snittet låg nog runt knappa 20. Då kostade en 33 fots båt vi seglade ihop med ett tag ca hälften eller något mer. Det är ju svårt att spekulera när man inte vet exakt båtlängd och vad kostnadsläget är när ni drar. Dyrast var England, Kanalöarna samt de franska hamnarna vid engelska kanalen. Holland var med vissa undantag relativt billigt, spanska nordkusten billigast och Portugal mittemellan. Inne i Medelhavet var det betydligt dyrare. Räkna med minst 10 EUR i snitt åtminstånde. Ju mindre djupgående båten har destå bättre, då kan ni krypa in i hamnar och ställen där de vanliga båtarna som behöver runt 2m inte kan ta sig, det brukar återspegla sig på priset. Man förstår snabbt att det är viktigt att kunna ankra när det går och bara gå in marinor när man absolut måste. Vilket kräver att man har bra ankarutrustning, tyngre och mer än vad man vanligtvis har här hemma och en jolle är naturligtvis ett måste för att komma iland. Jag skulle nog ta och skaffa Reed´ s Nautical Almanac. Den täcker hamnar och summariska seglingbeskrivningar från Nordsjön till Gibraltar, inkl brittiska öarna. Det är en utgift på ca 500.-. Men med den och med några översiktssjökort kan man planera en hel del, se distanser mellan hamnar, vissa hamnar har avgifterna angivna, det finns distanstabeller och en massa bra info. Har du inga kort kan du nog klara dig med Google Earth för planeringen. Och börja läs allt du kan komma över! Gå navigationskurser, du måste ha någon kompetens och kunna räkna tidvatten. Gå med i SXK Medelhavsseglarna. De har hyfsade föredrag och möten och en tidning och hemsida med viss info.

Långa sträckor är det öppen havskust, det finns inga lugna vikar helt enkelt. Och de områden där det finns vikar och öar ställer tidvattnet till det. Med en hög/lågvattenskillnad på mellan 2m i norr, uppåt 15 meter runt Bretagne och därefter avtagande till 2m i söder är all landförtöjning omöjlig och ankarplatserna måste vara djupa nog så attt du flyter vid ebb. Och ankringsplateserna i exempelvis Bretagne och Galicien är långt ifrån så lugna som vi är vana vid hemmifrån. Det går in dyning som man rullar i och det kan blåsa otrevliga fallvindar från bergen. Så räkna med mycket marinaliggande (som tyvärr kostar en del) och bra ankringsutrustning och en bra jolle är ett måste. Det är ju också så att tiden på året spelar roll, Biscaya bör man ha passerat innan hösten och att segla ner Portugals kust efter september kan var synnerligen besvärligt. Så en start bör inte ske senare än mitten av maj, litet beroende på vart ni utgår från. Jag får en känsla av att du inte riktigt vet vad resan innebär som du planerar och föreslår att du läser några seglingsbeskrivningar från folk som seglat där så att du får en uppfattning vad det handlar om. Jag seglade ner 2004 längs kusten och hem delvis via kanalerna. En del info kan du hitta i min berätelse. Och det finns massor av andra beskrivningar på nätet eller i bokform. Och fortfarande tycker jag 6 man i en liten båt, Maxi, Vega eller liknande är för trångt. Fyra möjligen fem, inte mer. Det är en lång resa ni skall göra, så både packning, utrustning och förnödenheter tar långt större plats än hemmavid. Bara dricks- och tvättvatten för 6 pers för några dagar blir långt mer än vad dessa båtar normalt har kapacitet för och det måste till extratankar eler lösa dunkar. Det är ju inte som hemma där man tvättar sig i havet...

I kanalen mastar man av när man lämnar havet (Norra Tyskland)och mastar på när man går ut på det samma igen (Södra Frankrike). Det är typ 300 m i snitt mellan broarna.... Kika litet på bilderna på min hemsida får du se. Något jag inte tror ni tänkt på är att när man går yttervägen blir det i bästa fall en naturhamn på tre gästhamnar. Naturligtvis litet beroende på vilken region. T.ex finns det många ankarplatser i norra Spanien. Men i stort sett inga längs södra Holland, Belgien och Frankrike ner till Bretagne. Och då är naturhamnen alltid sådan att man ligger för ankar och tar jollen iland. Skall ni bara dagsegla - räkna med storleksordningen 2.500 sjömil vid dagsegling längs kusterna mellan Elbe (Nordsjön) och Gibraltar. Det är 83 seglingsdagar om man gör 30 sjömil/dag. Vilket är mycket för en liten båt. Sedan skall ni ju se er omkring, ha vilodagar, bli inblåsta.... Kort sagt resan till Gibraltar kommer att ta ca 3,5-4 månader. Senast ändrad av Eilean | 15 januari 2009 | 17:41

Några synpunkter efter att ha läst hela tråden Har man problem med att få ner/reva seglen har man väntat för länge. En god regel är - i det ögonblick man första gången slås av tanken av att reva är rätt tillfälle att göra det. Inte vänta och se. Det är ju aldrig några problem att slå ut rev eller sätta mer segel om vinden visar sig vara för svag. Pröva revning och andra jobb i halvhårt väder vid några tillfällen för att testa att allt funkar. Fundera ut en lösning som gör att man kan göra alla tänkbara jobb fastkopplad med en sele. Ha löplinor över däck. Det absolut värsta som kan hända är MOB. Andvänd motorn. Det finns ingen anledning att utföra besvärliga manövrar och arbeten under dåliga förhållanden utan att utnyttja alla hjälpmedel man har till buds. Samma sak under segling i hårt väder - ofta kan det vara fördelaktigt att motorsegla. Det finns inget annat än möjligen en prestigevinst i att vara riktig seglare. Rullgenua är inget lämpligt segel att använda i riktigt hårt väder, formen blir så dålig att det inte funkar att kryssa med. Seglar man ändå med revad genua är det dödsviktigt att skotpunkten flyttas fram till rätt läge i förhållande till revningen. Skall man segla mycket över havet bör man ha en alternativlösning, någon form av stormfock. Många båtar saknar också ett riktigt djupt rev i storseglet. Med en bottenrevad stor och en hyggligt stark motor som är driftsäker och har god aktionsradie kan man rida ut rejält dåligt väder till havs och kryssa långt bättre och lugnare än vad de flesta båtar klarar för enbart segel. Biliggning funkar ofta bättre än man tror. Jag gör det ofta, i alla väder. För att reva, gå på toa, ta en liten rast och värma litet fika eller mat, navigera... Jag har gjort det på så olika båtar som min nuvarande ketch, på en Nauticat 33, och, förvånansvärt nog, en Jubilee 40 skärgårdskryssare. En båt behöver inte alls vara långkölad för att ligga bi. Slutligen, riktiga stormar är lyckligtvis ovanliga. För få båtar och besättningar klarar överhuvudtaget att kryssa i storm. Ja, många har nog svårt att överhuvudtaget klara den psykiska påfrestningen av en riktig storm till havs i liten båt. Det krävs väldigt anpassade och effektiva segel för segling i storm och en väldigt målmedveten och erfaren besättning. Och det krävs en båt som är minituöst förberedd. De flesta semsterbåtar blir ett bokstavligt kaos även under en styv kuling ute på Östersjön. För 8 år sedan hade jag oturen (fast erfarenhetsmässigt var det lyckosamt) att drabbas av storm under en segling från Liepaja i Lettland över Östersjön. Vinden var mellan 23 och 27 m/s och sjögången uppmättes till 4,5 m. Det händelsen gav mig en otrolig massa lärdom. Dels hur inkompetent man egentligen är trots att jag vid det tillfället hade över 35 års seglande bakom mig. Och hur liten en stor havskryssare på nästan 15 ton är. Och hur illa förberedd man egentligen är - trots att man är övertygad om motsatsen.

Det tycker jag inte är en så god idé. Då har man hela Nordsjön att korsa och sedan Irländska sjön eller Irlands västkust. Kan bli betydligt jobbigare och är även längre om Medelhavet är målet. Det känns inte som ett bra alternativ för relativa nybörjare i liten båt som iofs inte är dålig men kanske inte så optimal för havssegling. Att sedan Skottland med sina kanaler är bland det häftigaste europeiska vatten man kan segla är en annan sak.

Jag tror faktiskt inte att det så jobbigt med en modern, tyst utombordare i kanalerna. Långa sträckor kan man ändå inte gå så fort utan puttrar fram i maklig takt. Och det är betydligt lättare att tanka bensin med dunkar än att hitta ställen man kan bunkra diesel. En inombordare har sina bekymmer också, med skräp i propellern och tilltäppt kylintag. Sådana bekymmer ordnar sig enklare med en utombordare. Därmed inte sagt att Vega är en dålig idé, tvärtom. Men för just kanalerna tror jag nog utmbordaren duger. Och vi såg åtskilliga utombordarbåtar i kanalerna som kom långväga ifrån.

Om du talar om exakt vad det är för element det är eller har datablad där uppgifterna för resonsanfrekvens, VAS och QTS står kan jag ge dig en uppgift på hur många liter utrymmet bör vara. Angående skummet så bör du antingen ställa frågan till någon kunnig som känner till/kan se båten eller kanske du skall maila tillverkaren. Jag gissar att det går bra men vågar inte rekommendera något. Jag vet inte ens hur båten ser ut!

Jag ryser vid tanken - 6 pers i en M77 på långsegling. En helg kanske. Betänk all utrustning, packning, proviant och vatten som skall med. Jag tror inte det går. Redan 4 skulle vara trångt. Vad ni än gör - testa i ett par veckor i hemmavatten först! Om havsvägen är snabbare tvivlar jag på. Kanalvägen kan gå på 6 v eller t.o.m kortare tid. Vindbrist är ingen fråga, du går ju för motor. Yttervägen kan man iofs klara på ett par veckor om man seglar non-stop. Men det är knappast aktuellt om man är oerfaren och seglar i en liten båt. Dessutom kanske ni vill se något också? Dessutom blir resan längre, ni skall ända ner till Gib och sedan är spanska medelhavskusten knappast en del av Medelhavet där man vill vara i onödan. Mitt förslag är att välja kanalvägen, det blir inte så mycket dyrare, ja bränslet förstås och avgiften. Men den är låg och uppvägs av i princip inga hamnavgifter, som är höga på utsidan och en del utrustning ni kan skippa som krävs för atlantsegling. Alternativet är att dag- och kustsegla på utsidan. Men då blir hamnavgifterna en post att räkna med, man måste ändå vara rustad för att rida ut dåligt väder till havs och behöver lång tid.

Ingen dum idé. Eftersom du tog initiativet föreslår att du står finansieringen och blir finansdirektör, då får du ju sitta på ett fint och varmt kontor. Se det som en belöning för innovativt tänkande. Jag kan ta det blöta skitjobbet och testsegla nya båtar.

Köptes inte Etap ganska nyligen av något annat varv? Minns inte vilket.

Tänk på att skummet sannolikt har slutna celler och att dina basar behöver en viss luftvolym att jobba emot för att resonansfrekvensen inte skall bli för hög. Det innebär nog att ganska mycket skum måste bort om du skall få en hyggligt jämn frekvensgång som går djupt.

X 412 är en motorseglare!

Jag vet att den inte låter klokt, men faktum var att när jag skulle ta bort 20 års tjocka lager av bottenfärg på min förra båt testade jag allt möjligt och fastnade till sist för en hyvel! Den funkade förvånansvärt bra och jag fick rent till en slipbar gelcoatyta på relativt få timmar. Man slipper slabb och giftigt damm.

En till nickedocka! Hur skall detta sluta?

Sluta tyck som jag!!! Har du ingen egen åsikt!?

Frågan är den - är gelcoatspackel tätt nog för att s.a.s behålla status quo när du sjösätter i vår med en delvis genomförd torkning av laminatet? Jag tvivlar, men vet inte i ärlighetens namn. Frågan är om det inte i sådant fall är bättre att öppna blåsorna, skölja och låta torka under resten av säsongen på land. Sedan, precis innan sjösättning, penslar du bara över såren i gelcoaten med epoxy, som är garanterat ogenomträngligt för vatten. Och lev med en koppärrig botten denna sommar. Som du ser är jag endast mån om din tid och att minimera dina ansträngningar. Vilket sannolikt beror på att jag själv är lat av naturen....

En undran - vari ligger vinsten att punktera och gelcoatspackla om du ändå skall slipa bort rubbet igen? Låter som en massa meningslöst dubbeljobb. Är det inte lika bra att helt enkelt låta allt bero och sedan slipa/blästra eller vad som nu är planen som första åtgärd i höst istället? En sommar till med befintliga blåsor lär inte göra någon som helst skillnad. Och kanske satsa på en tidig upptagning istället om du har möjlighet.

Jag vet inte det jag! Hur kul vore det om varje ny tråd besvarades med ett enda samstämmigt inlägg...

Det fanns en tid då Yanmar ansågs vara en sämre motor än VP och innebar sämre andrahandsvärde. Och den tiden är förbi nu. Och det är möjligt att Nanni, Vetus, Lombardini eller andra ännu innebär något lägre värde på en båt här hemma. Men utanför våra gränser, på kontinenten är det inte så. Så det är bara en tidsfråga. I slutändan, när vana, lojalitet, nationalism och andra emotionella argument lagt sig brukar driftsäkerhet, servicevänlighet/-nät och underhållskostnader vara fakta som avgör. Där kommer motorerna ovan starkt. Och vi har faktiskt inte en aning om vad framtiden kommer att utvisa för de kinesiska. Det jag ville ha sagt är att det inte är uteslutet att historien upprepar sig. Det fanns en tid när japanska bilar ansågs vara andra klassens produkter. Har exempelvis Toyota verkligen sämre andrahandsvärde idag än Volvo, i procent räknat? Skillnaden är i sådant fall marginell. Varför jag hoppar på VP (knappast hela tiden, det här är nog första gången jag utryckt min tveksamhet) beror på följande (ingen rangordning): 1. Jag anser VP gjorde bort sig rejält i och med problemen med modellen 2003 och dess drivaxel. Inte nog med att det var en dålig konstruktion, så, vilket var värst, man vägrade utsträcka garantitiden trots att man t.o.m erkände konstruktionsfel. Så där satt 100-tals kunder med obrukbara motorer som ibland var så unga som 2-3 år och som kostade mellan 20-30 tusen att reparera om man gick till en auktoriserad VP-verkstad. En skandal som inte märktes så mycket här hemma då vi i allmänhet kör färre timmar per år. Saken är utagerad nu, men lämnar en bitter eftersmak. 2. VP är märkbart dyrare i inköp. Om det hade återspeglat kvaliten vore det en sak, men så är det ju inte. 3. VP är generellt dyra på reservdelar, ibland hutlöst dyra. Deras idé verkar vara att erbjuda storvarven låga inköpspriser. 4. VP-s fina servicenät är inte alls så imponerande överallt utomlands. Förmodligen inte så viktigt för de flesta. Vilka motorer som sitter i Bav struntar jag fullkomligt i. Vore det ett argument, vilket i sig är befängt, skulle man ju såga Seldén, Lewmar, Rutgerson, Vetus, ja minsta halva båttillbehörsindustrin. Huruvida Bav är en bra eller dålig båt, vilket många tycks älska att debattera, återspeglar knappast kvalitén på produkterna från deras underleverantörer. Så stora är inte Bav att de kan kräva speciella bavserier av produkterna. Däremot håller jag fullständigt med dig om att miljö- och arbetsmiljöfrågor är ett stort bekymmer när man handlar industriprodukter från tredje världen. Men genom en köpbojkott - hur skall förhållandena någonsin kunna förbättras? Det krävs kapital (och påtryckningar) för att genomföra reformer. Senast ändrad av Eilean | 13 januari 2009 | 09:30

Frågan kring andrahandsvärde kan nog inte besvaras än. För det kan ju faktiskt visa sig i långa loppet att de kinatillverkade motorerna är nog så driftsäkra. Diskussionens sista vändning börjar likna den som fördes för några decennier sedan när först Yanmar och sedan Nanni, Solé m.fl började knapra åt sig marknadsandelar på Volvo Pentas bekostnad. Då anfördes också liknande argument - en båt med Yanmar skulle vara svårsåld och billigare än en med VP. Idag ser vissa det som snarare en nackdel att båten har en VP. F.ö skulle det vara intressant att se hur det samhället skulle vara utformat där vi i lojalitet mot våra industriarbetare och nationens arbetslöshetssiffror aktivt skulle välja en inhemsk produkt som både är dyrare och kanske inte ens är i nivå med konkurrenterna. Eller ens existerar i det segment där efterfrågan finns. Fördelarna med att exempelvis välja VP framför konkurrenterna är ju få, om ens några. Exempelvis, vill jag köpa en mindre, bränslesnål praktisk kombibil som passar i tiden med debatt om miljö och stadsträngsel och samtidigt stödja arbetarna i Göteborg och Trollhättan - hur gör jag då? I det populäraste segmentet med bränslesnåla varianter av Golf-Focus-Ceed-Oktavia osv har vare sig Volvo eller SAAB ett enda alternativ.

Instämmer med PrimeX. Skär loss plasten (om det inte är parafillina förstås...) med en vass kniv, det är gjort på en kvart och spendera pengarna på litet god mat och vin istället. Jag kör naket de senaste 10 åren och har inte märkt någon nedsmutsning eller slitage på segel eller sjökläder.