Eilean

Om du verkligen menar att du skall ha den som motoriserad, flytande sommarstuga/bostad som mest liger still kanske den duger. Men om du ändå skall göra dig besväret att släpa runt på en rigg och segel bör båten kunna segla åtminstånde hyggligt. Och det är jag övertygad om att denna inte gör. För tung, för stort vindfång, för litet segel och ett dåligt utformat bridgedäck Den verkar ha ett oroväckande lågt bridgedäck, med motorn placerad där. En lösning som är ovanlig och inte alls bra. Det är någon som velat spara pengar och inte tänkt sig för. Dels släpar bridgedäcket i vattnet och bromsar, dels alstrar ett lågt bridgedäck ett ruskigt oväsen när minsta våg slår emot det. Och med en central motor utan roder bakom propellern kommer du få en ruskigt svårmanövrerad best, rena mardrömen i trånga hamnar, särskilt med tanke på bredden. Alla vettiga katamaraner har två motorer, en i varje skrov och ett roder direkt bakom propellrarna, eller möjligen en central motor med ett mycket långt, styrbart inu-drev som kan lyftas ur vattnet vid segling. Och dessutom verkar båten inte ha någon form av köl - hur skall hon kunna kryssa med den avdriften? Den här båten verkar uppenbarligen vara byggd av någon som inte riktigt vet vad han håller på med. Betala inte för hans misstag!

Beror på, skall du bara ha pannan till att driva ut litet fukt en regnig sommardag eller öka mysfaktorn tidiga försommarmorgnar är nog gasolvärme ok. Men som föregående skriver, den blir dyr i drift om den skall köras mycket. Jag hade en Gastherm i båt för länge sedan. Jag minns att en kall hösthelg i oktober kunde kosta en hel P6 i gasol! Eftersom du redan har vattenburen panna är det värsta jobbet gjort och det är rätt enkelt att installera en dieseldriven panna. Antingen en Eberspächer eller Webasto. Den senare verkar vara aningens driftsäkrare om man får tro det intryck man får från diverse diskussioner på nätet. Jga har själv en Webasto som jag inte rört sedan den installerades för snart 9 år sedan. Har du plats och är mån om strömförbrukningen är annars en Glembring eller Reflekskamin det bästa valet. Driftsäkrare finns inte. Vad som är viktigt, oavsett vad du byter till, är att anpassa pannans effekt till den effekt dina radiatorer maximalt kan avge. Överdimensionerar du pannan kommer den att slå ifrån ideligen eller bli överhettad/sätta systemet i kokning.

Lagen säger att man alltid skall hålla utkik med alla tillgängliga medel. Vilket inte bara innebär att du alltid skall kika visuellt när radarn normalt är i gång, exempelvis nattetid eller i dålig sikt. Dessutom, har du radar skall den egentligen alltid vara igång, även dagtid, i solsken om man skall tolka sjövägsreglerna hårt. Senast ändrad av Eilean | 25 mars 2009 | 09:05

Man kan ju också lägga till - eftersom båten skall på på västkusten kanske det är kul att passa på att gå innervägen. Den är ju ändå en av de vackraste lederna på ostkusten. öppet hav brukar man få se till leda. En annan sak är det om man måste kryssa, det kan ju ta hur lång tid som helst, gå yttervägen eller strunta i at vara puritan - kör.

Länken leder bara till Blockets startsida.

Kollade litet på nätet. Exakt, ordagrannt samma text som finns på Noonsite finns på ett halvdussin andra seglingsrelaterade sajter. I övrigt kan jag inte hitta något annat. Det vore intressant att hitta den exakta texten från Europaparlamentet, jag har sökt där, men inte funnit något.

Försäkringen, jag undrar om det egentligen inte avses ansvarsförsäkring inkl bärgningsförsäkring mot tredje part. Det har ju redan varit obligatorikt i många hamnar och många inre vattenleder men kontrollen har varit sällsynt och jag tror få känner till det. Jag har råkat ut för kontroll i någon spansk och portugisisk hamn, samt i Caledonian Canal. Att man struntar i att försäkra sin båt mot skador och stöld bryr sig knappast myndigheterna om. Jfr trafikförsäkring på bilar - den är obligatorisk, inget annat Kravet på AIS gäller väl inte fritidsbåtar. Ännu.

Apropå Maria-Thereses inlägg om kölen i ankarlinorna: Jag är nog böjd att hålla med de andra här - det måste alltid vara den ankrande båtens rätt att avgöra hur mycket lina man vill ha ute. Det är kanske bara denne som hört den senaste väderprognosen, eller så kanske de avser att lämna båten en tid. Jag måste exempelvis använda mycket lång lina när jag förtöjer vid land då jag har alldeles för litet ankare för min båt. Skall det ha någon chans att hålla i annat än stiltje måste jag ut med masor av band. Det är ju heller inte någon svårighet, när man manövrerar i närheten av landförtöjda båtar, man får hålla uppsikt på respektive båtars linor och deras vinkel. Värre är det med svajankrade båtar i svag vind. Särskilt de med kätting har ju ankartåget att hängades rakt ner och ankaret kan ju i princip ligga var som helst, även bakom båten. Måste man ankra tätt inpå får man fråga. Senast ändrad av Eilean | 23 mars 2009 | 18:09

Det var en intressant lösning som jag inte visste fanns! Och dämpning under 1 dB kan man ju leva med.

Alla är skyldiga att hålla utkik, inte bara handelsfartyg. Det säger de internationella sjövägsreglerna. Så egentligen har det i praktiken varit förbjudet att segla ensam långa sträckor sedan länge. Ändå görs det och anordnas kappseglingar utan at någon bryr sig. Många (förmodligen alla?) försäkringsbolag friskriver sig från krav från ensamseglare som seglar ensamma längre preioder än 12 timmar.

De filter jag har sett ordnar att man kan få FM-mottagning (rundradio) från antingen en VHF- eller en mobiltelefonantenn, inte där mobiltelefon och VHF delar antenn. Problemet är att det är lättare att elektroniskt stämma av en antenn för ölika frekvenser vid mottagning (FM i det här fallet) än för sändning, vilket det blir frågan om VHF och mobiltelefon delar samma spröt när de skall sända. Filtret måste ju klara hela sändareffekten. Dremot har jag sett, men inte haft egna erfarenheter av istallationer, där VHF- och GSM-antenn sitter parallellt ca 50 cm från varandra i masttoppen. Och det verkar faktiskt fungera.

Jag har ägt båtar med djupgående enligt detta: 1,25 - 1,35 - 2,05 - 1,80. Och upplevde klivet från 1,35 till 2,05 som jobbigt. Trots att den båten hade ett extremt överhäng försvann massor av smultronställen eller favoritklippor i skärgården. Skillnaden från 2,05 ner till 1,80 är rätt liten så länge vi talar naturhamnar och skärgård. Så tror jag även 1,75 ner till 1,50 blir, man blir inte utstängd från så värst många platser. Men det är klart, ju trängre i skärgården det blir destå större handlingsfrihet har den mer grundgående båten. Och 25 cm underlättar också underhållet på land en del. Så har man inga speciella behov går det bra med 1,75 i skärgården, om man anser sig behöva vinna de 0,03 i LYS det kan handla om. Men jag hade valt den grundare, för mig är 0,03 i LYS mindre än marginellt. Jämförelsen mellan en fenkölad båt och en grundare syster med fällköl haltar betänkligt. Den aktuella båten har en fälllkölskonstruktion som inte alls går att jämföra med motsvarande fast köl med samma djup.

Dock krävs det i många kanaler, hamnar och marinor, även om man sällan talar om det, att man har en ansvarsförsäkring. Något att tänka på.

Någon skrev Stinas kyckling. Glöm den! Det här receptet Guttes örtkyckling har gett mig snudd på gudomlig status i bekanstkapskretsen och dofterna som sprider sig över hamnviken får alla grannar att bete sig som Pavlovs hundar. Visst, den tar sådär 10-15 minuter längre tid att förbereda än Stinas - men skillnaden.... Ta en hel, färsk kyckling. Blanda kvistar från färsk timjan (en hel kruka) färsk rosmarin (halv kruka), grovhackad halv citron, sådär 3-4 (eller fler om man vill) grovhackade vitlöksklyftor, 1-2 tesked grovhackad färsk eller torkad chili (starkaste sorten), ordentligt med salt och fyll kycklingens insida med allt detta. Pensla utsidan med olja (helst oliv-) och strö på rikligt med torkad timjan, torkad rosmarin och salt. Sätt in kycklingen i en kall ugn och, på ett galler över en panna, vänd den ett par gånger och ös den flera gånger framåt slutet när mycket vätska bildats. Stektid ca 1,5 tim.

Alltid. Var och varannan dag. Lammstek, kyckling, fisk - ja allt! Skulle inte segla en meter utan ugn.

Instinktivt känner jag att detta inte är så bra. Man får ännu mer prylar som skall ha laddade batterier, som skall kollas att de funkar och som kostar massa pengar. Man skall komma ihåg att ta på den igen när man tagit av jackan, det är inte tydligt för andra att man kommit ihåg den. Och hur många människor glömmer inte att ta med/ladda/slå på sina mobiltelefoner, en pryl de flesta använder dagligen. Här skall man ha koll på något som används vid enstaka tillfällen. Sedan skall flera kunna hantera pejlutrustningen också. För det bör inte vara enbart han som nyss ramlade överbord och ligger i sjön... Nej, seglar man till havs eller på natten så skall man vara kopplad. Alltid och ovillkorligen. Det är enkelt, tydligt och driftsäkert. Sedan kan man alltid komplettera med allsköns prylar utöver det. Bara det inte invaggar en i falsk trygghet. För om någon ramlat överbord och ligger där ute någonstans i kallt vatten, när det är mörkt och blåsigt är man bråkdelar från en katastrof. I det läget behövs inte mycket mer som djävlas för att tragedin blir ett faktum - en lina i propellern, en läckande sändare, rullsegel som fastnar, fabrikationsfel på batteriet, ett slag i huvudet... Då hjälper inte längre den bästa tänkbara räddningsutrustningen för massor av pengar.

Alla master är tydligen inte klädda på insidan, mina har något frigolitliknande. Vad händer om du slackar fallen ordentligt då?

Jag är skoninglös och klampar ombord på fullständigt okända båtar även i gäst- och naturhamnar. Med smällande fall eller lekkörning med utombordare har man per automatik förbrukat alla sina rättigheter till integritet.

Det är inte enklare och snyggare att limma på halkskyddsmattor i lämpliga bitar, som Treadmaster eller TBS? Det blir bättre halkskydd än någon färg och de bryter upp stora ytor i annars samma färg. Skall du måla skal du absolut använda 2-k polyuretan. Stor skillnad i slitstyrka och slagtålighet jämfört med 1-komp. Men vilket jättejobb - skall det göras ordentligt och snyggt måste alla ju beslag, förnster, luckor etc. monteras bort.

Har inte ni/skulle inte ni långsegla? Hur skall det genomföras om man inte kan vistas på däck ensamma? Jag tror inte det är genomförbart att alltid behöva väcka sin partner för att fixa något utanför sittbrunnen. Inte på längre etapper som sträcker sig över flera dygn i alla fall. Då blir ostörd sömn på frivakten guld värd. Vi seglar efter principen att man är alltid kopplad utanför ruffen, även i sittbrunnen. Och att man kan röra sig över båten via en löplina dragen så att man inte ramlar över mantåget om man tappar greppet. (Kort livlina och löplina långt inne på båten) Och med löplinan behöver man aldrig koppla om sig på däck, vi kan koppla oss innan vi går ur nedgångsluckan och sedan gå från styrplats till förstag. Ibland händer saker snabbt. Då skall man inte slösa bort dyrbar tid genom att väcka sin partner, som kanske behöver klä sig och sätta på säkerhetsutrustning. Eller behöva tänka på att koppla sig själv innan man gör något.

När datumet gått ut - köp några nya. Men behåll de gamla. Den dagen raketer behövs kan man knappast ha för många. Men när ca 5 år gått efter bäst före-datumet är det nog dags att skrota dem, av den anledningen ThomasS skriver. Anledningen till bäst före-datumet är att efter det kan tillverkaren inte garantera funktionen efter sämsta tänkbara lagringsförhållanden, inte för att det omdelebart att händer något magiskt i dem. Jag har skjutit av över dussinet raketer som varit mellan 5-10 år över tiden. Alla fungerade fint. Så 5 år kan man gott lagra dem. Enligt min högst personliga uppfattning kan man gott avfyra dem på nyår. Om man befinner sig långt från hav eller stora sjöar. Och om man gör det exakt kl. 24.00, ingen annan tid.

Båten på Blocket skulle jag ställa mig mycket avvaktande till innan jag vet några saker. T.ex, vad är det för båt egentligen? Ritad av en (er-) känd konstruktör? Finns det kompletta ritningar till den, med rigg, segel, barlast etc? Har båttypen seglats förut, finns det erfarenheter av den? Hur är kvaliteten på bygget så här långt, är det korrekt dimensionerat? Även erfarna konstruktörer har ritat mindre lyckade båtar. Och erfarna varv har byggt mindre lyckade båtar. Det finns all anledning till att vara uppmärksam och ta hjälp av en besiktningsman eller någon annan dokumeterat kunnig. Kan du få tillfredsställande svar på dessa frågor och fortfarande insisterar på att bygga en så stor båt är det nog ett bra tillfälle. Sedan kan man ju alltid fråga sig - bygga är kanske kul. Men det tar lång, lång tid och besparingen är måtttlig. Och kikar man runt på självbyggda båtar är sådana som byggts av nybörjare sällan särskilt bra. Det räcker inte att vara duktig hantverkare och bygga en hantverksmässigt bra båt. Det gäller också att få saker och ting rätt, att bygga en båt med en inredning och andra lösningar som fungerar. Till det krävs det erfarenhet, mycket erfarenhet. Och till sist, när man byggt sin båt, har sjösatt den efter 1000-tals timmar och vedermödor skall man börja använda den. Och efter en eller ett par säsonger kanske man upptäcker att man inte gillar att segla, eller vill segla på ett helt annat vis än båten är lämpad för... Inte ovanligt. Men jag kanske missförtår dig, att du har erfarenhet?

Det är inga problem. Men måste ha litet is i magen och är det trångt brukar slussvakterna varna. Något sug behöver man inte vara rädd för.

Nu blir det litet rörigt. Skall man ha ett balanseerat roder brukar man föreslå att ca 20% ligger framför hjärtstocken. Har man för mycket förlorar man känsla, man saknar mottryck och i värsta fall får man ett roder som under vissa omständigheter kan slå ut ungefär som när man backar. Det får absolut inte hända. Om rodret är balanserat eller inte har inget att göra med lateralplanet och påverkar alltså inte en båts eventuella lovgirighet. Däremot kan man uppleva en båt som mindre lovgirig med ett balanserat roder, men det beror på att trycket på rodret vid ett givet utslag blir mindre. Men båten är och förblir lika lovgirig

Det hänger nog ihop med om rodet sitter på en skädda (eller bakkant köl), då går det ju inte att ha ett balanserat roder, med viss area framför hjärtstocken.