Eilean

Men då måste du ju ha bott i USA. Och du kommer ändå inte ifrån CE-märkningskravet.

Det här är intressant. Först skall jag nämna att jag också har Pantaenius. Tyvärr tror jag inte på att P ersätter uppenbart överförsäkrade båtar, det skulle vara rena katastrofen. Ett exempel - låt säga att jag köper en ny segelbåt idag för 2M och försäkrar den för det beloppet. Om tre år drabbas jag av totalförlust och båtens andrahandsvärde är då 1,5M. Inte får jag 2M och kan köpa mig en sprillans båt och seglat tre år 'gratis'. Nej jag kan nog inte räkna med mer än de 1,5M den är värd. Jag har ställt frågan till P och fått svaret att ja, de ersätter det man kommit överens om. Men inte vid uppenbar överförsäkring. Och där är haken... Notera att inga andra bolag har åldersavdrag på totalförlust, bara på delskador som exempelvis rigg. Anledningen till att man skall stämma av försäkringen varje år är för att alltid garanteras full ersättning och dessutom inte betala för hög premie. Jag är rätt övertrygad om att särskilt nu, när vi haft en ekonomisk nedgång betalar folk tusenlappar i onödan på sina båtförsäkringar i tron att deras båtar är värda orealistiska belopp.

Självklart.

När jag köpte dessa Biltema SMF på 115Ah kostade dom 785.-/styck. Det var då det...

Batterierna är billigast möjliga, just nu kör jag Biltemas SMF-batterier, inköpta april -06. Om dessa kallas start- eller förbrukningsbatterier vete endast gudarna. Teorin är att köra billgast möjliga batterier, inte djupurladda dem och se till att de aldrig står ofullständigt laddade. Banken jag kör på nu fyller 4 år i vår. Än märker jag ingen kapacitetsminskning, jag kollar dem årligen med en belatsningsprovare och noterar resultatet batteri för batteri. Anledningen till detta är att jag brukar klämma ur 5 år ur dessa billiga batterier. Och börjar man se på pris och förväntad livslängd på dyra gel eller AGM-batterier, eller truck för den delen är blir detta billigare. Men prisbilden på batterier verkar ha förändrat sig på sista tiden, så det är kanske dags att göra en ny kalkyl när det blir dags att byta igen. Angående batteriladdarna, den stora har inga vidare egenskaper när det gäller långtidsanslutning. Så den används när jag har urladdade baterier och kommer år ett eluttag för en kortare tid och kan 'snabbladda', exempelvis i en marina medan man handlar mat. Den lilla på 10A används för långtidliggande. Visserligen har jag två banker, men den ena som är startbatteri laddas normalt inte alls med landströmsladdarna eller vindsnurran. Men i princip är det inget som hindrar att ha flera laddare igång samtidigt. I början av laddcykeln, när batterierna tar massor med ström, kan det löna sig. Men beroende på hur regulatorerna är ställda kan den ena laddaren 'lura' den andra att tro at batteriet är helt fulladdat i slutet av en laddningsfas och därmed tvinga den laddaren att slå ifrån eler gå in i underhållsfas i förtid. I praktiken har detta ingen betydelse. De flesta som har solceller på sina båtar kopplar inte bort dem när de kör motor eller ligger för landström.

Till att börja med så undviker jag urladdning till under 2/3 av kapaciteten, och aldrig under 1/2. Detta för att kunna köra billiga startbatterier och ändå få hygglig livslängd på dem. För laddning har jag en 80A generator på motorn, en 10A och en 40A landströmsladdare samt en AirMarine vindgenerator som lämnar ca 4A vid 7 m/s och uppåt 10A vid 10m/s. Alla värden är vid 24V. Båten är en segelbåt.

Att 2-3% av det rika EU's BNP 'skulle gå förlorat' tvivlar jag leder till 'katastrofala följder'. Observera citattecknen - det är dina formuleringar jag citerar. Och dessutom går dessa pengar inte alls förlorade, det finns stora möjligheter för europeisk industri och R&D att tjäna pengar på åtgärder i exempelvis Brasilien och Mexico. Du tycker mitt exempel med bil är skrattretande. Men eftersom du ställde frågan om jag kunde tänka mig avstå 2-3% av min inkomst för miljön svarade jag dig med ett konkret exempel på hur jag lätt avstår från ännu mer. Om du inte vill ha 'skrattretande svar', ställ frågan korrekt då! Jag håller med dig om problematiken för den ensamstående med tre barn att avstå från något. Särskilt eftersom en sådan familj förmodligen är bidragsberoende i många fall. Och just generösa bidrag hör knappast till något du eftersträvar eftersom våra höga skatter är ett problem i din värld. Men i min värld skall man till viss del betala efter förmåga. Jag kanske får avstå från 5% och mamman med tre barn kanske bara 1%. Ditt citat om gemensamma medel kan man tolka på flera sätt. Du har valt att tolka det som att våra privata pengar avsågs. Jag ser det som att man inte onödigtvis skall utarma staten genom att sänka skatterna om det inte finns ekonomiska och välfärdmässiga förutsättningar för det. Och det handlar ju i sin tur vilken slags välfärd man vill upprätthålla. Jag föreställer mig att vi har skilda uppfattningar i denna fråga. Och nej, jag är inte sosse. Men tror att höga skatter är en förutsättning för att kunna upprätthålla det samhälle jag ser som rättvist och ansvarstagande. Visst, vi har bland värdens högsta skattetryck. Men trots det ligger vi i toppskiktet när det gäller levnadsstandard. Saken är enkel, vi har råd att både betala höga skatter och leva utomordentligt väl, verkligheten bevisar det. Så jag har inga problem med de skatter jag betalar, vilket i kronor är ganska mycket. Att länka till Aftonbladet ifrågasätter jag starkt. Är det en källa med någon som helst trovärdighet? Att länka till kvällstidningarna och deras smörja är nästintill skrattretande om man vill upprätthålla någon som helst slags trovärdighet. Dessutom är det något oklart vad du ville jag skulle läsa, var det: 'Utsattes för sexövergrepp på charterresa' eller 'Onanivideon en vågad PR-kupp' eller kanske 'Idag kan du surfa med 4G'. De var de tre översta artiklarna i din länk... Sorry Labibia, att lusläsa AB tänker jag inte göra. Vändingen din och min debatt har tagit visar tydligt hur svårt det är att på ett vettigt sätt diskutera komplexa frågor. Vi började med klimatfrågan och är nu inne och tangerar välfärdspolitik och skattefrågor. Frågan om inte detta helt enkelt är bortslösad tid. Vi står ideologiskt milsvitt från varandra och det präglar också vårt förhållningssätt till miljö- och klimatfrågor.

Stängda. Men då måste du gardera dig mot frysning på något vis, exempelvis med glykol inne i kulan. El är inte pålitligt utan larm. Kan du inte göra något är öppna trots allt bättre, då finns plats för isen att utvigda sig åt två håll. Men betänk - bolagen är hårda mot isskador, de flesta betalar inte alls, en del kräver tillägg. Att ligga tryggt i sjön hela vintern kräver nogranna förberedelser, i alla fall där det kan bli ordentligt kallt och där isläggning är vanlig.

Nejdå. Ingen undrar över denna kapacitet. Allra minst jag, jag har 460 Ah vid 24 volt. Vilket alltså motsvarar 920 Ah vid 12V. Alltså totalt 10 st 115 Ah batterier om jag räknar in de två startbatterierna.

Det är säkert bra - om det är friskt och piggt. Men det finns väl en anledning till att man bara 'kan komma över det' antar jag. Är det friskt? Jag skulle genomföra några tester innan jag skulle ta ombord en sådan best och knäcka ryggar och brädgång. Vad väger det, räcker 150 kg? Testa med att ladda fullt, tills batteriet inte tar någon ström (<1-2 A vid 14,4 V). Detta kan ta lång tid om du har en liten laddare. Låt stå och vila några dygn och mät spänningen som inte skall sjunka under 12,7 - 12,8 V. Belasta batteriet med en stor last (flera bilstrålkastarlampor, etc) och låt stå och dra tills du plockat ut ca 190 Ah, dvs ca 25% av kapaciteten*. Låt vila minst ett dygn och mät spänningen. Ligger den då kring 12,5 V är batteriet nog ok. Apropå försäkringar - det skiljer mycket mellan olika bolag i policy för batterier. Kolla vad som gäller med ditt. Mitt, Pantaenius säger ingenting alls.... * Exempel. 2x55W lampor = 110 W. 110/12=9,1 A. 190/9,1=20,8 Alltså skall lamporna vara anslutna i närmare 21 tim för att plocka ut 190 Ah. Senast ändrad av Eilean | 14 december 2009 | 17:26

De flesa radomer har en horisontell vinkel på ca 25 grader. Så kränger du mer än 12,5 grader stadigvarande bör du tänka på att ha något slags kardanupphängning. Men i ärlighetens namn, jag har en fast monterade radom och upplever inte detta som ett problem. Men då hör det till saken att jag har en båt som inte skall kränga för mycket för segla väl, att till havs är rörelserna såpass stora i sjögång att man får en vettig bild ändå och i skärgården/skyddade vatten seglar jag inte på det sättet om sikten är sådan att jag behöver gå på radarn.

Välj alltid den radar som har minst lobvinkel, den mest avgörande parametern för detaljrikedom.

Min erfarenhet är att skall man huvudsakligen hålla reda på fartyg och andra fartyg till sjöss duger de billigaste radarapparaterna, som den du tittar på t.ex. Har du kollat i England? Du bör kunna få hem en Furuno 1623 för ca 12-13.000

Den genua 3 jag sydde om var ca 110% av förtriangeln och den blev ungefär 65% omsydd, alltså fortfarande något stor för att var en äkta stormfock för vindar över 25-30m/s. Men för dessa vindstyrkor krävs tyngre duk. Men som den är nu fungerar den väl upp till 22-23 m/s med bottenrevad mesan. Starkare vind har jag lyckligtvis sluppit att testa i. Jag har ingen aning om rätt segelföring i en M77, men har svårt att tänka mig att du kan segla effektivt med en G3 över låt säga 15 m/s.

Jag lät sy om en gammal genua 3 med hakar till en stormfock. Visserligen blir dukvikten kanske i minsta laget för en riktig stormfock, men jag tycker det fungerat bra. Särskilt med tanke på priset.

Labibia: Det här får du gärna förklara hur du tänker: '...Slutligen, du refererar till försiktighetsprincipen.Den är absolut en vettig strategi i vissa lägen. Problemet här är att när det gäller den globala ekonomin, så kommer den att få katastrofala följder...' Utveckla gärna vad du menar med katastrofala följder. Och, ja, jag skulle också kunna betala 2-3% av min inkomst, jag till och med mer, om jag är övertygad att pengarna gör nytta. Hur man får det till en 'rejäl levnadsstandardsänkning' begriper jag inte. Kanke för en ensamstående dagisfröken med tre barn. Men för många skulle det räcka med en bränslesnålare bil för att täcka in de pengarna... Ett konkret och verkligt exempel - jag bytte förra året från en bensinare med automat till en motsvarande bil storleksmässigt och prestandamässigt, fast med diesel (Peugeot 307 > Kia Ceed) och på mina dåvarande arbetsresor sparade jag nästan 700/mån. Netto. Vilket motsvarar långt mer pengar än 2-3% av lönen för de flesta inkomsttagare! Men en avgörande skillnad mellan dig och mig är att jag inte per automatik får gröna utslag på armbågarna när man talar om en skattehöjning.

Roland. Jag ställde en ganska enkel, tydlig och konkret fråga till dig. Inte fick jag svar på den. Men du vill att jag istället skall redogöra för min syn om barnuppfostran, livsfilosofi och svara för mina känslor inför 'sanningen' (som du ser den, inte jag) nu när den är 'avslöjad'. Gammal hederlig känd taktik, svara inte på något, kom med motfrågor blandade med påståenden, säg aldrig 'jag tror', utan använd ordet 'vet' hela tiden och rikta gärna sluggandet åt olika håll. Anfall är bästa försvar. Det är tydligt, skall man bredda sin kunskap i klimatfrågan är det inte här man skall leta. Ett tag trodde jag Labibia hade något att säga - han framställer sig ju gärna som ambitiös, kunnig och målmedveten. Men efter att ha läst mer på både blogg och i tråden inser jag att det är mest samma gamla vanliga soppa av upprepningar, halvsanningar och ältande av de svagheter i argumenten hos motparten man tror sig funnit. Och vaga referenser till källor och enorma debatter i utlandet parat med ohöljd avsky av SVT/SR. Det historiska avslöjandet av BLUFFEN!Men i halvsnygg förpackning. Jag kan inte låta bli att undra om inte upprinnelsen till den här tråden egentligen är frustration över höga soppapriser som begränsar ohämmat åkande i törstiga bilar och båtar. V-8'or hör till de mänskliga rättigheterna, eller hur? Slöseri på tid, jag tackar för mitt korta inhopp i den här tråden och ägnar mig åt viktigare saker än tjafsa med frustrerade opportunister. Senast ändrad av Eilean | 11 december 2009 | 00:23

Roland, egentligen var det Labibia jag diskuterade med. Sådana här debatter blir ruskigt tidsödande och svåröverblickbara om flera lägger sig i och börjar argumentera. Men hursomhelst, det du skriver är fullständigt självklart - pengarna används till finansiering. Och tar man inte dem från bränsleskatten tar man dem från något annat eller höjer någon skatt. Eller sänker utgifterna. Och precis som alkohol, eller tobak använder man skatteverktyget för att påverka konsumtionen negativt även i det här fallet. Argumentet för att beskatta drivmedel hårt är att bilismen är ett problem trots att den samtidigt är en nödvändighet. Skulle inte statsmakterna driva upp kostnaderna skulle naturligtvis användandet av motorfordon öka. Och trafikinfarkten bli ännu mer spridd och kostnaderna öka. Alldeles oavsett vad man tycker i klimatfrågan. Inget konstigt med det. Och våra bränsleskatter är inte anmärkningsvärda jämfört med liknande länder som annars håller en betydligt lägre miljöprofil. Jag ser inte den uppenbara kopplingen mellan vår bränsleskatt vi har idag och frågan kring uppvärmningen. Då skulle skatten upp i de nivåer som MP förespråkar. En undran, att du inte ser koppling förbränningsmotor - miljöpåverkan är tydligt, Roland. Men då undrar jag, skall drivmedel överhuvudtaget inte beskattas? Du ser inga problem med ökad bilism och skäl för statsmakten att hålla igen?

Labibia. Jag tyckte jag var ganska tydlig i min inledning: '.... Jag har läst litet grann från och till i den här tråden och även en del av det material man länkar till, bl.a Labibias blogg...' Hursomhelst, vad jag inte frågade efter var fler citat eller länkar som stärker dina argument. Vad jag frågade efter var vem eller vilka tjänar på ’klimatbluffen’ Du svarar: U-länder som önskar lägre oljepriser. Visst, men i andra ändan har du oljebolagen som önskar högre oljepriser. Jag har svårt att se hur Indien och Kina, som i övrigt är ganska kallsinninga till någon form av miljömässiga restriktioner, lyckas manipulera en hel värd och dessutom de svårflörtade oljebolagen. Du säger kvällspressen. Jag tvivlar inte en sekund på deras förmåga att hitta andra ämnen. De är knappast beroende av den här debatten. De bara hakar på det som är aktuellt. På lördag kommer idol-förlorarens ’sammanbrott bakom scenen’ och ’krisångest’ , flickvännens gråt samt ryktet om fuskröster dra betydligt mer trycksvärta än klimatet, tro mig. Du säger utsläppsrätter: Globalt sett är det bara ett nollsummespel. Det är rätt oklart vem som vinner på det. Att utläppsrätter är ett tveksamt påfund håller jag med om. Du säger skadestånd för ’klimatskador’: Att en del mindre välrenommerade regeringar kommer med fantasifulla utspel betyder ingenting. Det står vem som helst fritt att begära hur mycket som helst för vad som helst. Vem lyssnar förutom de som kan dra nytta av sådana utspel? Hugo Chaves är berömd för sina fantasifulla utspel. Jag trodde inte du hörde till dem som tar honom på allvar. Hur många miljarder dollar var det Kongo krävde av norska regeringen i skadestånd för de två påstådda spionerna? Också fantisummor baserade på fantasier. Men det är ju så, att vissa länder i och runt Stilla Havet och Indiska Oceanen ligger risigt till om havsnivån stiger, oavsett om det är naturliga eller mänskliga orsaker som ligger bakom. Och för sådana katastrofer har bl. a EU förbundit sig att hjälpa till. Ungefär som när det blir en stor jordbävning i något fattigt land. Du säger att staten tjänar på högre drivmedelsskatt: Hur tänker du då? Är ’staten’ en slags organism som lever ett eget liv? Visst, hade vi inte haft klimatproblem, hade vi inte haft en klimatkonferens. Men tilll skriver du inte dessa politiker oförtjänt goda duperingsförmågor nu? (”Pssst, nu hittar vi på nåt bra om isbjörnar och smältande glaciärer så vi kan fixa en konfa och käka lite gott gratis....” skulle det alltså ha viskats i makten korridorer). Sedan kan jag hålla med i sak att konferensen tyvärr mest är ett dyrbart skådespel. Korrumperade vetenskapsmän. Det är en möjlig teori, om än väldigt långsökt. Att en eller annan enskild forskarindivid kan fuska, eller bara ’bättra på’ sina resultat är ingen nyhet. Detta har alltid varit och kommer alltid att vara den akademiska världens gissel. Men exakt samma argument om korrumperade forskare med intressen i den globala upvärmningen kan med precis lika stor framgång anföras på förnekarna. När det råder såpass stor koncensus om att vi faktiskt har ett finger med i spelet om uppvärmningen kanske det kan vara lönsammare att vara mot strömmen, få mer uppmärksamhet och därmed intäkter? Du säger ’snälla börja inte tjata om konspirationer’ : Då säger jag, det inte jag som tar upp den tesen, det är ju du och dina vapendragare som ideligen tjatar om dessa symbioser mellan politiker, media, miljörörelser, bidragshungriga vetenskapsmän, konfernssugna delegater m.fl som alla 'tjänar' på att skrämma upp folk. Du säger 'läs'. Visst, det är en bra uppmaning. Men ett sådant här problem är så oerhört komplext att det finns inte en chans att läsa, analysera och sedan ta en välunderbyggd och faktabaserad ställning för en amatör. Ta din blogg som exempel, du anför mängder av påståenden där du dömer ut 'vedertagna fakta' som antingen felaktiga eller bedrägliga. Men vad är källan till dina påståenden? Ibland anger du en källa, ibland inte. Och då skall man börja studera den källan... osv. Inte ens de som jobbar med detta professionellt och på heltid tycks ha helheten klar för sig. Precis som någon skrev här ovan så handlar det om 'vem skall man tro på'. Vem är mest trovärdig utifrån det lilla man begriper? Och allra viktigaste argumentet. Om uppvärmningsförespråkarna har fel och du och dina kompisar har rätt finns det aldrig ett 'nu är det försent' för att upptäcka saken och vrida tillbaks klockan och börja elda på utav h-e. Konsekvensen blir bara massor av långnäsor, sårad fåfänga och onödiga kostnader. Men om du och dina kompisar får råda och det upptäcks att ni hade fel är det sannolikt alldeles åt h-e för sent och skadorna kanske inte går att reparera. Så det är ett oerhört stort ansvar som ni vill ta på era axlar. Och jag är inte beredd att ge er det - den trovärdigheten har ni inte. Ännu. Senast ändrad av Eilean | 10 december 2009 | 16:57

Jag har läst litet grann från och till i den här tråden och även en del av det material man länkar till, bl.a Labibias blogg. Det är mycket jag reagerar över men främst är det en röd tråd som är genomgående bland de flesta 'klimatskeptiker' som skriver här - att det finns en konspiration mellan klimat-alarmister, media och de flesta politiker. Och vi, vanliga människor är förda bakom ljuset. Om en artikel i AB skriver Labibia exempelvis ' Bara ytterligare ett trick i raden för att skrämma skiten ur vanligt folk' Och man påstår att Michael Mann medvetet förvanskat data för att få fram en önskade resultat... I tråden skrivs det också klokheter som ' ...miljömupparna är så lättlurade så dom tror på d som skrivs i d dagliga skithuspappret som jag föv har valt o kalla denna typen av blaskor ...' Eller '...Tror ni på att Gud skapade jorden? Det är lika påhittat som att klimatproblem skulle hota jorden...' Genomgående ser man en stark tro på en konspirationsteori, att framför allt de större dagstidningarna och public-service är involverade, köpta och skapar en falsk mediabild och att sanningen är väl dold för de icke initierade. Men det finns en liten modig grupp, nästan ett slags korsriddare som kämpar tappert i motvind för att sprida sanningen. Min undran är: Om nu den globala uppvärmningen är en så stor, gigantisk bluff, att 'climate-gate' är det länge saknade ljuset i tunneln och att det bara är en tidsfråga innan hela konspirationen avslöjats och allmänheten reser sig och inser hur lurade de varit - vad ligger bakom? Vad eller vilka är det som har tjänat på 'att skrämma upp folk'? Jag vill påstå att inget sker utan att det finns en vinning bakom. Och i detta fall måtte vinsten vara gigantisk eftersom politiker, media, merparten av världens forskare, FN, regeringar och andra stora instutitioner ställt upp så beredvilligt i denna pakt. Ett svar, någon? Senast ändrad av Eilean | 10 december 2009 | 12:22 Senast ändrad av Eilean | 10 december 2009 | 12:24

Här har du en lista på vad man kan segla över med. I alla fall västerut. Vad som mer eller mindre lämpligt - tja det har ju diskuterats... http://www.worldcruising.com/content/S633944269501956784/ARC2009 TCF List.pdf

Här har du priserna för Frankrike. Räkna med att på 30 dagar är det svårt att hinna hela Frankrike, men det går. https://www.vnf.fr/vignettesVNF/pages/Images/fr/tarifs_fr.pdf Tyskland/Nederländerna/Belgien är i princip gratis. Några euro här och där för broavgifter i Holland. Hamnavgifter kan man i princip slippa undan helt om man inte har krav på el/vatten vid båten. Avmastning, räkna med en tusenlapp i varje ända, men kan bli billigare i varje fall i norra ändan. Så det som tillkommer är mat och bränsle och vad det blir vet nog bara du. Att slussa ensam går, men är litet bökigt vid uppslussning. I Frankrike finns en hel del automatslussar du sköter helt själv, så då får du klättra upp själv med dina linor, det kommer inte att gå fort! Annars får du be om hjälp av slussvakten vilket inte bör vara något problem, de flesta är hyggliga. Några ord franska är bra att kunna.

Några orsaker kan vara att de flesta långfärdsbåtar deplacerar långt över 3 ton även om de är relativt små, det blir lätt över ett ton last. Och då blir en snurra inte till mycken nytta i annat än möjligen i kanaler. Dessutom kan man inte räkna med att kunna använda en snurra överhuvudtaget ute på öppet hav, oavsett båtstorlek. Och det är ju där de flesta långseglar. Dör motorn mitt i ingenstans får ni väl segla. Och är det i kanalerna, kasta iland bankankaret och invänta bogserhjälp. Vår diesel är från -76, den har aldrig stoppat (ingen annan diesel jag har haft på andra båtar heler för den delen) och vi gick kanalerna från Medelhavet 2005 till exempel. Långt viktigare är att se över kylsystemet om ni går kanalvägen och se till att ni har en lösning för att lätt kunna rensa dieseltanken från vatten och skräp.

Några kommentarer. Jag har haft radar i många år nu, sedan -91. Och det är tveklöst en av de prylarna jag skulle ha mycket svårt att vara utan. Någon berörde räckvidden, jag vill påstå att det är ytterst sällan, ja nästintill aldrig jag ställer in större avståndsområde än 8 mil. Så maxräckvidd på 16, 24 eller 32 mil är mest akademiskt. Då är lobvinkeln långt, långt viktigare och värt att betala extra för tycker jag. Men dator via PC? Njae. Har man inte båt med styrhytt eller liknande vill man ha radarskärmen ute i sittbrunnen och då vill det till att man har både ljusstark och vattentät skärm till datorn. Har man inte det skulle jag nog tveka för en datorlösning.

Här: http://www.transportstyrelsen.se/sv/Sjofart/Fritidsbatar/CE-markning/ Och det som skrivs här ovan är i princip rätt. Men, försäkringsbolagen kan ju ha synpunkter och det finns inget som inte säger att reglerna inte kan ändras eller omtolkas. Och att äga är inte samma sak som använda. Jfr fordon, det är ju inga problem att äga vilket slags fordon man än önskar. Men skall man ta det i trafik och köra på vägarna blir det plötsligt en mängd krav att uppfylla. Rimligen kommer det aldrig bli problem att använda och sälja icke CE-märkta båtar privatpersoner emellan så länge båten tillverkats innan direktiven trädde i kraft. Dvs en gammal Maxi 95 kommer att ha samma frihet som nu. Däremot kan jag tänka mig att det kan finnas en risk att icke CE-märkta båtar som importerats eller byggts efter att direktivet trätt i kraft kan riskera problem i framtiden. Då är det ju uppenbart att tillverkaren/importören sökt att kringå regelverket.