Eilean

Om du inte hittar begagnade är Imrays sjökort billigast. Har du dator eller plotter och bara behöver korten som backup klarar du dig på överseglare Reed´ s. Det blir inte så dyrt. När det gäller uppdatering tar jag inte så allvarligt på saken - med en GPs och en extra reserv lär det knappast vara någon risk att man inte vet var man är och eventuella änrdinar i utmärkning blir knappast något problem. Undantaget är om man ger sig in i vattnen krig de Frisiska öarna och vissa ställen på englands ostkust. Då behöver man dagsfärska/rättade kort.

En plotter, särskilt på obekanta vatten utan en backup av papperskort skulle jag inte rekommendera. Försök hitta begagnade papperskort i första hand.

Då jag inte når skoten från däck har jag mer och mer frestats att inte använda kapell trots att jag har det. En förutsättning är naturligtvis att man har UV-skydd. Jag märkt att seglet blir något skitigare utan kapell. Men då sitter genuan upp minst 9 mån om året. Annars kan jag inte se någon nackdel, seget åldras ju knappast snabbare utan kapell. Fördelen att strunta i kapellet är, som någon skrev, att man kan rulla upp tight, lägga fast revlinan och spänna skotet hårt mot en knap på masten. Då får man ett segel som är stilla även storm. Vilket inte ett kapell är och slits våldsamt i höstblåsten.

Läge för att komplettera med värmeväxlare för gångvärme? Jag har det på min 74 Hk Perkins och är nöjd.

Jag känner två. I bägge fallen sitter värmaren långt akteröver och skorstenen är mer eller mindre helt rak, lång och kommer ut väl bakom alla segel. Jag antar att smältsäkringen bryter stömmen till pumpen/droppmojen? Då borde en bimetallbrytare med lämpligt gradantal på rätt ställe (utloppet av slingan?) kunna fungera som ett automatiskt återställande överhettningsskydd. Senast ändrad av Eilean | 14 januari 2010 | 15:22

Jag skulle aldrig acceptera att ta emot ett batteri där vätskan ligger under nivån på plattorna och/eller där spänningen är under 12,7 V innan laddning.

Jag köpte min här. http://www.seamarknunn.com/acatalog/GPSChartPlotters.html Men då (mars -09) hade dom en kampanj där dom sålde den ännu billigare inklusive ett C-map local chart. Och för £99 i tillägg fick man ett mega wide istället. Om jag vore du skulle jag avvakta och hålla utkik på de engelska tillbehörsfirmorna som denna och andra för att se om det kommer upp något smaskigt erbjudande framåt deras säsongsstart, vilken är tidigare än vår.

KillerBoo: Har jag något att klaga på egentligen mer än att skärmen är liten? Är man van vid 15 inne vid kartbordet känns 5 hopplöst oöverskådligt. Men det är ju inte Standard-Horizons fel. Och jag använder plottern mest i kända vatten, då är oöverskådligheten inte så stort problem. Sjökorten från C-map är bra tycker jag, särskilt när alla Hydrographicas specialer finns inlagda. Systemet svarar fint och reagerar alltid direkt och snabbt även vid ultralåga hastigheter. Har inte hittat någon bugg eller andra negativa fenomen. Vattentätheten verkar vara god. Plottern monterads i sittbrunnen i april och satt där till oktober. Och sommaren på västkusten var rekordblöt. En bra sak är användargränssnittet tycker jag, med en del dedikerade knappar. Jo en sak förresten. Nattläget. Jag vill inte köra skärmen i något slags inverterat nattläge, jag vill ha dagsljus- (standard-) läget fast med ultrasvagt ljus. Det klarar inte S-H, ljuset är för starkt i svagaste läget för min smak. Nöjd helt enkelt. Och med tanke på priset an man bara jubla!

Det finns alltså inget överhettningsskydd? Wow.... Omöjligt att få den att fungera vid segling är det väl inte. Men svårt, handlar väl mest om att få en idealisk skorstensdragning/höjd med drag som inte störs av seglen. Och så krängningen förstås.

Jag har sådana i min båt. Nedan kopierar jag in texten jag skrev i ett annat forum för ett par månader sedan. Frågan handlade om två saker, är batterier friska när de köps och om kvalitén på Biltemas batterier. Jag kanske skall tillägga att jag undviker att plocka ur mer än 30-40% av kapaciteten och går aldrig under 50%. Dessutom är jag noga med att aldrig låta dem stå ofullstänigt laddade. Jag köpte 10 st 115 AH SMF-batterier på Biltema våren 2006.(24V-system, därav drösen) När de skulle lastas in i båten kollade jag de med en belastningsprovare. Eller, jag kom egentligen aldrig till själva belastningsprovet - samtliga batterier höll en spänning på knappa 12 V! Jag återvände med hela drösen till Biltema och hade inga problem att reklamera och personalen såg till att jag fick en frisk laddning batterier som höll vettig spänning och som passerade belastningstestet jag den här gången gjorde på plats. Jag har som rutin att belastningsprova varje individuellt batteri varje vår och notera resultatet i min 'underhållslogg' och dessa batterier belastningsprovade jag senast i våras, efter 3 års användning och ingen märkbar degradering kunde märkas. Jag har fullt förtroende för Biltemas batterier, men naturligtvis bara om det är friskt och fulladdat från början. Förra omgången höll 5 år, men då levde de relativt hårt under 1,5 års långsegling. Senast ändrad av Eilean | 14 januari 2010 | 09:38

Jag svarar på två frågor samtidigt. Angående Thermo 90, den jobbar med en kontinuerlig variation mellan min- och maxeffekt beroende på temeraturksillnaden mellan ut- och returvattnet. Den stänger inte av sig på annat vis än med ett överhettningsskydd (eller med yttre termostat) om returvattentemperaturen blir för hög trots att den redan reglerat ner sig till minsta effekt. Och överhettningsskyddet är inte avsett för kontinuerligt bruk. Men kan ju lösa probemet med en termostat i det utrymmet man vill värma upp. Men jag misstänker att det blir väldigt korta gångcykler trots stor vattenreservoar, inget jag vill ha, inte minst pga strömförbukning. Men frågan är rätt akademisk - jag saknar inte möjligheten att värma exempelvis en toalett separat. Angående Glembring/Refleks är väl saken den att den reglerar själv mellan max- och deleffekt. Och blir returvattentemperaturen för hög vid deleffekt stänger den av bränsledroppanordningen och stoppar. Och då måste pannan tändas manuellt igen. Så i en installation där man inte kan 'göra sig av med minsta effekten' har man ett problem med dessa pannor. Man måste vara noga med att dimensionera pannan och inte ta i i överkant. Vilket var ett skäl till att jag inte valde denna typ av panna. Nu kan jag brassa på med över 9 kW när jag kommer till en utkyld båt vintertid och snabbt få upp värmen. Men får ändå vettig gångcykel med långa av/på-intervall sommartid när det bara är litet kyligt och ruggigt.

Chansar på att det var mig du frågade. Standard-Horizon 180i. Med C-map MegaWide för svenska kusten Gävle-Strömstad inkl. inlandsvatten för knappt 3800.- hem i lådan från England. Jag kör annars PC och Transas, men har ingen bra lösning för skärgården och sittbrunnsnavigering och vill heller inte satsa på en kostsam och avancerad i form av en vattentät ljusstark skärm med pekdon då ett båtbyte ju hägrar bortom horisonten. Så billigast möjliga plotter som tillfällig lösning för närnavigering stod på önskelistan och jag tycket att Garmin 420 verkade vettig, med kort för Sthlms skärgård skulle den hamna på dryga 5000 på förra mässan. Mer ville jag inte lägga ner. Men en viss ovilja mot Garmin, de har ju fått kritik kring kompabilitetsfrågan mellan äldre plottrar och nyare sjökort, diskutabel support parat med att aldrig gillat att följa strömmen och per automatik dra slutsatsen störst=bäst och gärna letat lösningar vid sidan om 'självklara' val gjorde att jag letade litet i England innan jag slog till. Vilket var tur eftersom erbjudandet jag nappade på var oslagbart. För 2000 mindre pengar fick jag en större skärm och mer sjökort. Och en plotter med bättre användarinterface. Desutom, med facit i hand, slapp jag debaclet med Bluechart förra året. Det var inte kul att läsa debatterna på en del foum där folk berättar hur dom hittar grund som Bluechart rationaliserat bort samtidigt som Garmin låtsas som det regnar. Att Garmin i övrigt skulle vara ledande på något vis tror jag inte ett smack på, det återstår i sådant fall att bevisa. Visst är dom duktiga, men men en del handlar också om effektiv marknadsföring.

Per/Oceanis. Det känns litet meningslöst att bråka om vem som har 'rätt'. Självklart ger ett 2-rörssystem större möjligheter att justera in värmen och skräddarsy komforten, inget snack om den saken. Det jag reagerar emot är dina påståenden att 1-rörs fungerar dåligt. Jag har haft det i två båtar och skulle inte tveka att sätta in det i en tredje. Alla system, hur fina dom än är i teorin, fungerar illa om de är dåligt dimensionerade och installerade. Du är närsomhelst välkommen ombord på Eilean och pröva ut komforten. Systemet jag har har varit i drift sedan hösten 2000 och jag tror jag tillbringat mer tid mbord än de flesta, inte minst utanför sommarmånaderna. Jag har långseglat i 1,5 år, vi är ofta ute tills isen lägger sig och därefter bor vi ofta ombord fast båten är infrusen. Troligen gör vi det i helgen som kommer. Visst - jag kan inte reglera värmen i de olika utrymmena jag har. Men har heller inte haft något behov av det under de snart 10 år som gått. Jag har en termostat placerad i så att den nås från min koj, för bekvämlighetens skull, och justerar jag in så att det är lagom att sitta i skjortärmarna i salongen blir det ett par grader svalare i sovhytterna, ungefär som man vill ha det. Toaletterna har med avsikt gjort litet 'övervarma' dels för att det är omysigt att sitta med brallorna nere på en kall sits, dels för att få snurr på fuktig luft efter dusch och tvätt. Dessutom, att reglera ner till att bara värma upp ett enstaka utrymme skulle inte fungera, minimieffekten på pannan är 1,9 kW och den skulle börja koka/överhetta omedelbart. Hur har du löst det problemet? Angående skarvar - systemet byggdes som sagt för snart 10 år sedan. Då fanns det enligt min mening inga beprövade alternativ till slang att tillgå. Så minimerat antal skarvar var viktigt. Idag, 2010 hade jag nog valt något annat än slang. Angående avluftningar så har jag gödslat med dem, från Alde. Och för varje avluftningsventil introducerade jag två nya skarvar som verkade suga in luft... Och de är till liten nytta i ett icke trycksatt system med massor av nivåer i höjdled. Jag har ju en däcksalongsbåt med fyra nivåer, akterhytt, salong, pentrydelen i salongen och förskeppet. Skulle jag bygga nytt dag i samma båt hade jag skippat alla avluftningar och bara utgått från fyllning/luftning med vattenledningstryck.

Nog var det skandal. Att ge sig på att interpolera fram en djupkurva på eget bevåg är högsta grad oprofessionellt och får i alla fall mig att allvarligt tveka inför Bluechart. Betänker man dessutom hur lång tid det tog för Garmin att reagera och gå ut med varningar så tycker jag nog att saken med all rätt är att betrakta som en skandal. Att man sedan går med ett erbjudande med en gammal serie kort tills man löst problemen är en sälvklarhet. Allt annat vore självmord. Visst skall man dubbelkolla mot papperskort. Säger alla. Men i praktiken och handen på hjärtat... Att du sedan med all rätt nöjd med din Garmin är en annan sak.

Jag håller med dig. Är också förvånad och det var mest en slump och faktumet att min första båtdator kostade hela 1.000.- som gjorde att jag helt nonchalant lät den bo kvar ombord vintertid. Och nu har jag byggt upp en hel del tilltro. Vi får väl se - hybris bukar straffa sig...

Jag köpte som sagt en plotter i våras, med C-map istället för Garmin. Och körde en del i Shlms skärgård, ner till Mem, kanalerna, västkusten och tillbaks till Sthlm. Bl.a en del intrikat navigering i Sthlms utskärgårdar, bl.a en del 'Hydrographica-vatten'. Inga konstigheter eller fel som jag såg.

Har dom fått ordning på sjökorten numera? Var på vippen att köpa en Garmin 420 på mässan förra våren men gjorde inte det som tur var, då jag hittade ett bättre och långt billigare arbjudande från England. Men med förra årets sjökortsskandal som facit skall det vara mycket till innan jag överväger en produkt från Garmin igen. Det känns litet som de blivit för stora och kan göra som de vill. Det finns andra bra produkter.

Vill punktera myten på laptopens känslighet för båtmiljö. Man skriver ju både här och på annat hål att de är så känsliga för fukt. Våren 2003 monterade jag in en då ca 3 år gammal Compac som navigationsdator. Försommaren 2004 (datorn hade bott ombord hela vintern) seglade vi iväg på 1,5 års långsegling. Datorn stod för all navigerig under hela sträckan längs Atlanten ner in i Medelhavet och hem igen. Åter hemma november 2005 blev datorn kvar ombod hela vintern, användes sedan under 2006, 2007 och 2008 för navigering utan att tas bort en enda gång, inte ens under vintern. Hösten 2008 pensionerades den och plockades för första gången ur båten på 5,5 år! Ganska bra jobbat! Det var absolut inget fel på den men tyckte det var dags att byta ut den mot en annan dator med USB så att jag kan köra mobilt bredband. Oktober 2008 blev det alltså en annan laptop, en begagnad Dell. Den har suttit på plats sedan dess och häromdagen, när jag var ombord och skottade bort litet snö passade jag på att starta upp den och uppdatera antivirusprogrammet. Då hade temperaturen stigit från ca -10 till sådar 15 inne i salongen. Datorerna körs utan batteri och matas direkt från båtens elsystem via en omvandlare tilll 18 V. Den är fast monterad vilket jag tror är viktigt och sitter naturligtvis väl skyddad inne i salongen. Och jag kör XP som är stabilt, enkelt och kommer igång snabbt. Man behöver knappast massa lull-lull för navigering och litet väder- och nyhetssurfande. Kan inte erinra mig en enda krasch under alla år. Kör Transas Navsailor. Senast ändrad av Eilean | 12 januari 2010 | 21:45

Kan hålla med om att det är märkligt. Man faktum kvarstår: I början, efter att jag fått stopp på synliga läckor, hade jag problem med luft i systemet varje gång jag startade från kallt. Det gurglade och cirkulerade t.o.m dåligt ibland och dessa problem försvann gradvis när jag fortsatte att efterdra klämmorna. Och numera, sedan flera år är det alltid helt tyst när jag startar. En möjlig teori kan vara att eftersom jag har en enkel slinga som är närmare 60 meter lång kanske det bildas lokala små undertryck när vattnet kyls ner och volymen minskar? Och att vattnets ytspänning (?) eller annat fenomen hindrar det från att sippra ut. Litet som Cerber01 är inne på Eler så har jag haft en annan läcka någonstans som jag inte observerat och som självläkt, exempelvis i värmeväxlaren för gångvärme, 230V elpatronen eller i pannan. Men är det troligt, borde jag inte ha märkt en vätskeförlust? Senast ändrad av Eilean | 12 januari 2010 | 14:38

Jo. Men när jag fått stopp på rena läckor hade jag också problem med att det kom in luft. Det gurglade och levde när jag slog på värmen. Så jag fortsatte att efterdra klämmorna och så småningom var faktiskt problemen borta. Jag menar att det kan smyga in luft även om det inte syns en läcka.

Ja. Och man skulle vilja veta mer om ditt 'seglingsmönster', alltså, hur länge är du ute, hur ofta tar du landström, om andra strömförbrukare ombord (kyl etc) och vad finns det för laddningsmöjligheter förutom landström.

Oceanis, du skrev att enkrets fungerar 'väldigt dåligt'. Nyansskillnader, men visst, jag citerade dig fel. Att räkna ut hur mycket större radiatorer som behövs i slutet av kretsen är inte särskilt svårt om man vet radiatorernas data. I mitt fall blev det helt OK, ingen 'trial and error'. Men jag kanske hade tur. Hursomhelst, systemet fyller 10 år i år, vi är fortfarande jättenöjda och jag skulle inte tveka att tänka i samma banor nästa gång. Fast då med en Glembring/Refleks istället för Webasto. Hur mycket slang som går åt beror nog på hur båten är disponerad. En sak är klar - systemet lär inte bli lättluftat och antalet (potentiellt läckande) skarvar fördubblas. Att kunna trycksätta systemet är nog en förutsättning för lyckad luftning när det blir stort och har en mängd bukter i vertikalled. Mitt kunde jag omöjligt lufta innan jag byggde om det så jag kan ansluta det till vattenledningsnätet och spola igenom hela kretsen med vattenledningstryck tills all luft är väck och sedan koppla på det till min stora hålltank/expansionskärl på 80 liter utan att släppa in någon luft. Glykol fyller jag sedan i hålltanken. Och hålltanken är gjord som Oceanis talar om, returvattnet rinner in upptill på ena gaveln och avtappningen, rakt ner till pannan, ca 60 cm under tar jag i botten på tanken. Så eventuella småmängder luft vädras bort automatiskt Jag har också kunzeslang, 22 mm. Men inget läckage numera, jag har inte rört systemet sedan 2003 faktiskt! Däremot fick jag efterdra alla slangkopplingar dessförinnan otaliga gånger under säkert ett par års tid innan det blev 100% tätt. Gusten har nog samma problem, slangen är tät men inte anslutningarna. Dra efter en massa gånger när systemet är genomhett.

Jag vill nog protestera mot att ett enrörssystem inte fungerar. Jag har det i min båt, det är inget litet värmesystem, kanske det största i tråden!? En Webasto Thermo 90 med automatiskt variabel effekt mellan 1,9 - 9 kW. Till detta har jag 17 passiva radiatorer (i aluminium/koppar från Autothermo) och tre med fläkt. De sistnämda används bara under uppvärmningsfasen när en kall båt skall värmas upp snabbt eller när vi kör med gångvärme från motorn då nedgångsluckorna är öppna då. Vi använder båten året runt om isen inte ligger och bryggseglar infrusa på vintern emellanåt. Vi har sovit ombord vid rekordkylan -17 grader. Båten är en 42 fotare med däcksalong och stora volymer. Tre sovhytter, 2 toaletter och salong. Två hytter och salongen värms med både med 'utvatten' och 'returvatten', Dvs slingan lämnar pannan i aktern och följer hela babordssidan föröver och vänder vid ankarboxen, följer styrbordssidn tillbaks till pannan. En sovhytt som ligger på BB-sidan och toaletterna som bägge ligger på SB värms av en enda radiator till sillnad från de andra utrymmena som har radiatorer på bägge sidorna. Visst blir det sista elementet i slingan något kallare än det första. Men skillnaden är minimal vid en bra flöde och dessutom kan man i någon mån kompensera detta vid installationen och se till att dimensionera respektive element utifrån detta, mindre elemnti början och större i slutet av slingan. Visst är det fördelaktigt med 2-rör ur många synvinklar. Men med tanke på att det gick åt 52 meter slang/rör för bara 1-rörs känns 2-rör inte så hanterligt. Det är ett rent helvete att få ett så stort system tätt och luftfritt!

Instämmer med föregående skribenter. Sätt i en pump. Bra cirkulation är A och O för att pannan skall avge sin effekt, annars blir det tråkigheter. Var dessutom noga med att få tillräckligt med element i förhållande till pannans effekt. Angående GeHå och en 'cirkulationsdome' så är jag uppvuxen med en sådan i familjens skärgårdskryssare. På den tiden hade man inga referenser och trodde att det oväsen som pannan hade när den gick var något normalt. Ljudet kunde närmast liknas vid en bakfull gris som spyr och upprepades med jämna mellanrum. Egentligen var det nog pannan som kom i kokning litet lätt och på något sätt skjusade iväg en dos varmt vatten genom den omtalade 'domen' som då gav ifrån sig dessa intressanta ljud. Såvitt jag begrep var 'domen' inget annat än ett utvidgat expansionskärl. Summa summarum, värmeutbytet var sådär och det var ett helsicke att lufta systemet.

Var såg du detta? På selvas hemsida hittade jag bara konventionella 2- och 4-taktare. Att bränna olja, är precis som du säger, ruskigt fel med tanke på alla emissionskrav.