Eilean

Kuntze har säkert rätt materrial. Kontakta dem.

Ja. Det stämmer. Men Brunnsbüttel kan vara knepigt att gå till under ebb pga motströmmen och särskilt den sjögång som lätt bildas vid Elbes mynning.

Jag var tvungen att testa den hårda vägen en gång för många år sedan. Och svaret baserat på det tillfället är ja. Men om den härdar till full styrka och elasticitet vet jag inte.

Toppen!

Det är ju vindfånget som huudsakligen styr ankarvikten vid normal ankring. Därför är det mer rättvisande att gå efter båtlängd än deplacement vid dimensionering. Men glöm intre att alla tillverkare vill marknadsföra sina ankaren som det lättaste alternativet för din båt - tabellerna ligger ofta i underkant. Är det frågan om akterankring skyddade naturhamnar är de rekommendationerna ok. Men ligger man på svaj även i blåsigt väder bör man gå upp minst en storlek. Angående SXK-s artikel om ankare så är den ju urbota gammal, många av ankarna finns inte att köpa längre och de moderna finns inte med. Ett såpass gammalt ankare som Delta nämns knappt. Dessutom innehåler den en del rena felaktigheter, om kätting bl.a Angående Bruce-kopior säger jag det igen. Det finns en uppsjö kopior, få eller inga är identiska med orginalet och vissa är naturligtvis bättre än andra. Men inga är bra, placerar sig genomgående i botten i alla tester och även Bruce orginal har svagheter. Ett stort problem är att man aldrig vet vad man köper, leverantörerna är många och märkeslösa och det ankaret båtbutik X säljer idag behöver inte vara identiskt med det de sålde förra året. Och Brucevarianterna är egentligen bara mer eller mindre bra på ett slags bottnar, lera och dy utan växtlighet. Vilket är vanligt i ostkustens skärgårdar. Senast ändrad av Eilean | 12 maj 2010 | 09:24

Japp. Så vitt jag kan se passerar all ström till och från förbrukningsbatteriet genom shunten BM-1. Och så skall det vara.

Jag kör med två krokar, räcker bra tycker jag. Och inte för långa, max en meter, helst litet kortare. Man skall inte ramla för långt. Den elastiska innebär att man ramlar överbord och blir hängande. Farligt och dumt. När det gäller löplinan föredrar jag vajer. Risken finns att den rullar under fötterna. Men ftersom de (en på var sida masten) sitter uppe året runt slipper jag fundera på när UV-strålningen gjort sitt.

Kulventilen har ett par fördelar - man vet att den är stängd eller öppen. Och man riskerar inte bli lurad om något fastnar i den. Men om den lämnas stängd över vintern kan vattnet inneslutet i kulan spränga huset.

Ingen. Namnbyte till Joint Rescue Center sedan 1/1 2010.

Jag tror att vi måste jobba med våra kanaler som exempelvis SBU och SXK och andra organisationer. Jag kan åta mig att kontakta SXK och se vad de tänker göra, förutom att knorra via PX och andra organ. Känner du någon på SBU? Mig veterligen består deras insats så här långt till gnällskriverier i Båtliv. Min uppfattningt är att det inte räcker med att hitta 500 fel i Transportstyrelsens förslag och meddela alla som vill höra detta. Det måste till ett alternativ, eller åtminstånde ett konstruktivt, genomtänkt förslag på alternativ som skall delges ansvariga politiker.

Oceanis - en fundering kring toafrågan i stort. Vad jag tror är viktigast i denna fråga är att söka påverka vad som sker på ett konstruktivt sätt. Att käbbla på ett forum är kanske inte effektivast. Jag önskar att vi alla båtägare, genom våra kanaler som båtklubbar och SBU kunde ha formulerat ett konstruktivt, verklighetsbaserat och genomtänkt alternativ till denna, bitvis idiotiskt formulerade och oigenomtänkta utredning. För vi borde inse att verkligheten är den att vi inte halsstarrigt kan älta samma argument emot hela tiden och mer eller mindre bara vägra hela frågan. Någon form av utsläppslag kommer, det kan vi vara säkra på. Och snart hänger det på att tillräckligt många politiker tar sitt förnuft till fånga och verkar för att ett dåligt förslag inte klubbas igenom - vilket är önsketänkande om de inte erbjuds andra, välformulerade och genomtänkta alternativ. Jag har försökt, på annat håll att få folk att förstå det men inte lyckats. Och bara mötts av inställningen, alla är idioter, speciellt Transportstyrelsen, miljömupparna och politikerna. Toaletter är inget problem, båtlivet skall vara fritt från regler och bestämmelser och varför skall vi göra något - titta på vad Kina släpper ut. Eller Kaliningrad eller jordbruket. Dessa argument, i den mån de ens når fram till som fäller avgörandet, kommer inte vara ett alternativ till Transportstyrelsens förslag. Näringsdepartementet har lyckligtvis satt fingret på några av dumheterna. Men det räcker inte! Vad gör man?

Käppkineser!

Jag håller med om att det bitvis är både luddigt och motsägesfullt. Det framgår ju inte riktigt vilka vatten som åsyftas. Men i slutändan kvarstår ju faktumet att Transportstyrelsen inte kan göra något åt vare sig våra båtar eller andras om vi väljer att tömma toaletten utanför svenskt vatten. Men hur luddigt man än skriver på andra ställen är detta ganska entydigt: Kapitel 5.3, sid 51, citat: ...För att ha möjlighet att släppa ut toalettavfallet utanför 12 nautiska mil från land anser Transportstyrelsen att krav inte kan ställas på att helt ta bort båttoaletternas möjlighet till utsläpp via bottenventil, dock ska endast båttoaletter med tank vara tillåtna.... Senast ändrad av Eilean | 10 maj 2010 | 13:03

Aldrig startgas i dieslar! Eter tänder så lätt att det kan bli en våldsam explosition, med krökta vevstakar och förstörda kolvringar som följd. Om man i ett nödläge måste använda startgas, skall man absolut inte spraya rakt i i luftintaget utan blöta en trasa som hålls invid intaget.

Som sagt tidigare - hade båtägaren bara tagit minsta möjliga ansvar för sina handingar och lyft på telefonen och snackat med tullverket hade han inte haft några problem. Den kände ministern förresten: Var det inte han som gick på porrklubb för offentliga medel och som efteråt påstod sig att inte ha fattat var han var. En omdömesfull källa för kritik...

Angående dieselpriserna i Belgien: De priser du fått fram är nog på landmackar, för motorfordon. Rödfärgad, lågskattad diesel för sjöfartbruk är billigare och får inte tankas i bilar, däremot fritidsbåtar. Import av sådan i fast tank till grannländerna är ok om man kan visa kvitton. Med reservation för att Belgien skulle ha ändrat skattesatsen på diesel för båtar nyligen. Men det har jag inte hört talas om. Angående resan utmed Frisiska öarna, Norderney är också ok att anlöpa om man vill dela upp etappen. Kan vara bra utgångspunkt för att tajma in tidvattnet vid Elbe om du inte går via Helgoland. Tajmingen kan annars bli svår om man går hela sträckan i ett svep från Delfzijl, Lauwersoog eller till och med Borkum. Undvik att gå in i Elbe i mörker om du kan. Du klarar dig defintivt på kartan Staande Mastroute, Inget mer behövs.

Klart att 12-milsgränsen gäller. Det framgår tydligt om man läser hela förslaget. Man kan ju också notera att hela förslaget har fått bakläxa av bl.a näringsdepartementet och gått tillbaks för omarbetning. Men även om så inte vore fallet - när fick den svenska Transportstyrelsen jurisdiktion över internationellt vatten?

Håller med Oceanis. Det här är inget annat än de tullregler med individuella variationer alla länder tillämpar. Även vi, gentemot de som kommer hit från ett land utanför EU. Som exempelvis norrmän. Och alla svenskar kommer att möta liknande regler när vi seglar utanför EU. Man har faktiskt en egen skyldighet att ta reda på vad som gäller. I många fall kan man göra en överenkommelse med tullen om att förlänga en temporär import (vilket det är frågan om) om man av någon anledning inte kan föra ut båten innnan fristen för den temporära importen löpt ut. Man kan ju notera vad svenska tullen säger om norska båtar som seglas till Sverige, man är alltså generösare, men principen är den samma, efter 18 mån måste norrmannen betala 25 % svensk moms. Saxat ur Tullverkets frågor och svar: Vad gäller när jag skall segla hit min båt från Norge som turist under sommaren? I samband med din vistelse i Sverige kan du använda din båt temporärt i 18 månader. Båten får bara användas för privat bruk. Personligen tycker jag att Expressens artikel rotar i samma träsk som de ständigt återkommande exemplen på folk som åkt utomlands och surfat runt på sina mobila bredband och sedan fått en jätteräkning. Och sedan framställs som oskyldiga offer som fråntas allt ansvar för vad de gör och saknar all skyldighet att ta reda på vad som gäller. Hur skall jag kunna veta, ingen har ju sagt nåt....

Byt!!! Att vänta med en ventil som läcker av okänd anledning och som dessutom läcker mer när man knackar på den är vansinningt enligt in mening. Det har sålts massor av ventiler med undermålig kvalitet genom åren och efter den här vintern har många också fryst sönder på land. Du har ju ingen aning om orsaken. Att hoppas att ventilen skall självläka med hjälp av diverse organismer som tätar utan att veta orsaken till läckaget är rent ut sagt oansvarigt. Är materialet försvagat av korrossion kan den börja störtläcka närsomhelst. Senast ändrad av Eilean | 10 maj 2010 | 09:03

Förutom det riktiga Tomas99 skriver (6 mm verar litet) måste den nya panelen säkras av där matningen lämnar gamla panelen.

Sorry. Somnade in. Ja, man tar ute hela glaset, tätar med något som heter Silprof från General Electric och klämmer dit med ny gummilist.

Man kan väl säga att på 70-talet förfinades materialkännedomen och produktionsmetoderna. Man kunde dimensionera materialet bättre. Men samtidigt blev råvarorna mycket dyrare i och med oljekrisen så den vanliga överdimensioneringen från 60-talets båtar upphörde. Men generellt kan man nog säga att även många av 70-talsbåtarna är lite klumpigt, överstarkt byggda. Det var mer in på 80-talet man började jaga vikt och göra konstruktioner som inte alltid visade sig hålla måttet. Att själva materialet, polyesterplasten och glasfibern skulle vara bättre på 70-talet stämmer knappast. Glöm inte att glasfiberarmerad plast inte var något nytt på 60-talet heller. Däremot hade man inte riktigt koll på miljön när båtarna byggdes och osmos (böldpest) är något som drabbar många båtar från den här tiden. Hur det är med Vega vet jag inte. Angående motorer så skulle jag nog säga att motorer, med få undantag som är runt 30 år kan anses gå på lånad övertid oavsett de är sjö- eller färskvattenkylda. Kalkylera för ett byte! Lätta, relativt högvarviga smådieslar har knappast en livslängd långt över 20 år så även en båt med motor från 80-talet bör man vara uppmärksam på.

Standard-Horizon är en av de större tillverkarna av plottrar och annan marinelektronik. Har erkänt god kvalitet. Jag har en S-H 180 och är nöjd. Extremt enkelt användarinterface och har aldrig buggat. Andrahandsvärdet på plottrar är ju helt oväsentligt, vem bryr sig om andrahandsvärdet på mobiltelefoner? Lite samma sak tycker jag. Mot Garmin talar hur illa de skötte historien med de felaktiga korten förra året. Knappast professionellt (utom möjligen ur ekonomernas perspektiv). Och för min del en motvilja till att stödja någon som stenhårt jobbar på att ta hela marknaden. Jag tror på konkurrens och undviker därför också ICA av samma skäl. Dessutom visar Garmin tydlgt att de vill ha omsättning på grejorna eftersom nya kortupplagor har kort bakåtkompabilitet. De två av mina närmare vänner som har Garmin har bägge haft problem med buggar och mjukvara. Nej, Garmin kommer inte ombord hos mig.

Inte Mälaren tycker jag . Tar längre tid och slussar är knappast en bristvara på den här resan, eller hur. Förra året gick via kanalen till västkusten. Lämnade Sthlm (Djurgården) och och tog första natthamn i Grytholmsviken på Muskö. Nästa blev på svaj bakom Espskär. Och tredje dagens kväll var vi i Mem. Men då hade vi bra vind hela vägen och stod på. Glöm inte fenderplankan!

Den s.k. moderna tätningen du referar till är ju av en typ som funnits länge på marknaden. En del tätar med fjäderbelastade (gummibälgen fjädrar) keramikplattor, en del med grafit. Och de verkar fungera bra. De flesta (alla?) kräver att de luftas vid sjösättning, antingen genom att det finns en luftningsslang permanent ansluten som sköter detta automatiskt eller genom att man manuellt petar isär tätningsbrickora ett ögonblick så att vatten kommer ut. Annars blir tätningen överhettad och skär.