Eilean

Njaä... Kanske inte direkt. Sjövägsreglerna säger ju att man skall hålla SB-sidan i en trång farled. Och det gör väl de flesta, för att inte säga alla. Få stryker ju längs babordskanten i Göta Kanal... Men så fort det blir litet bredare än "trångt" blir det hela havet stormar. Jag tror att många missar att en relativt bred led faktiskt blir trång när riktigt många båtar, i olika storlekar och olika sorter och med väldigt olika fart skall samsas där

Något jag retar mig på, och det gäller såväl motor- som segelbåtar: Varför kan man inte konsekvent försökta tillämpa någon slags grov "högertrafik" i smalare och livligt trafikerade leder? Istället kör många var det faller sig och när trafiken är riktigt tät som exempelvis i Stockholms infarter under sommarhelgerna blir det ett ganska våldamt zick-zackande, med många passager som sker väl nära, när båtar som ligger på "fel" sida i leden ideligen skall gira och slingra sig fram för att möta BB om BB. Även seglande båtar kan ju i många fall kunna hålla sig mer konsekvent på SB-sidan i leden om vinden är gynnsam. Om alla som kan hålla SB-sidan gör det blir det mycket enklare att hantera de som faller utanför mönstret, kryssande båtar och sådana som korsar leden. Jag hade en incident häromåret just i Fällström. Går för motor in mot Baggen, på ledens SB sida. Kommer ikapp två seglande båtar i rad som också håller SB-sidan. Kör om dem på lagom avstånd. När jag är mitt emellan dem möter jag två segelbåtar för motor bredvid varandra på väg utåt. Dessa ligger klart på farledens BB-sida. Jag tvingas gira SB för att de skall kunna passera - kommer alltför nära segelbåtarna på min SB sida. Båten jag har kollisionskurs med kan heller inte gira SB nämnvärt, där finns ju nästa båt. Så vi tvingas passera varandra väldigt nära, dryga metern eller så. Om dessa båtar istället hållt sig på SB-sidan hade allt förlupit utan stress och gnissel. Många verkar inte ha fantasi nog att se helheten i trånga passager. Skall en båt flytta på sig för att ge plats åt någon med företräde innebär det att flera andra kan behöva skapa utrymme - 'även om dessa egentligen "har rätt till väg".

Du får trösta dig med att som upphinnande är det enda gången en seglare tvingas väja för en motorbåt. Du får jobba på att ta ut maximal glädje av det ögonblicket!

Sorry Cia. Jag är övertygad om att i våra vatten kommer 9 av 10 inte begripa vad du menar. En intressant iaktaggelse som egentligen inte hör hit, på Guadiana, gränsflod mellan Portugal och Spanien som är en populär avkrok för seglare har alla ankarliggare alltid klot satta dagtid vid ankring. Men ingen tänder en ankarlanterna nattetid. Märklig prioritering.

Bluff igen, eller ....? http://www.bbc.co.uk/news/science-environment-15373071

Håller med Gusten. Med de nya, tysta blå vingarna från Portugal kan jag köra snurran i gästhamn utan att skämmas. Kostade en 1000-lapp hem i brevlådan. Kan tillägga att jag kört min Air-x sedan år 2000, både hemmavid och på långresor, med gamla och nya blad utan att den krånglat på annat vis än att i stort sett all färg ramlat av. Du har nog haft litet otur och jag gissar att obalans i bladen fick den att gå i bitar. Att den båten brummar tyder också på obalans eller på felaktig upphängning/montering med vibrationer som skapar resonanser. Är allt korrekt hörs ett svagt vinande från bladen, inget annat. Betänk att Duogen som kan skiftas mellan luft och vatten, har 5 blad och snurrar alltså betydligt långsammare än Air X som måste upp i höga varv innan något händer. Vid 500 rpm är uteffekten försumbar på Air X. Lyckas du åstadkomma de höga varvtalen som krävs för anständig effekt med någon mysko specialpropeller får du ju återigen problem med vibrationer. Dessutom laddar ju inte vattensnurran i hamn/för ankar. Senast ändrad av Eilean | 19 september 2011 | 18:09

Då måste man ställa en viktig motfråga - akterankring mot land eller svajankring? SXK-s artiklar det hänsvisas till är i de flesta fall föråldrade och skall tas med en (stor) nypa salt.

1. Ett mellanstag finns inte på alla båtar, exempelvis inte på min. Dess funktion är att fungera som ett förstag till mesanmasten och kan ersättas med dubbla förliga undervant och eventuellt ett fiolstag. Så är det på min, se bild. 2. Egentligen inte ketch-relaterat. Spontant låter det som att förstaget är fast infäst med fix längd. Kan det monteras i ett kortare läge om akterstagens vantskruvar skruvas ut helt? Du har sannolikt ett löstagbart inre (kutter-) förstag som man kan hissa en fock på, exempelvis en stormfock. Detta stag tas då loss från däck när det inte behövs för att inte vara i vägen. 3. Har heller inget med ketchriggen att göra. Varför man har övergivit röstjärnen kan jag inte svara på. Kan dessa på något sätt ha blivit försvagade exempelvis genom ett fuktskadat skott? Har du bilder? Senast ändrad av Eilean | 25 augusti 2011 | 17:17 Senast ändrad av Eilean | 25 augusti 2011 | 17:17

Har seglat ketcher i 20 år nu. Jag kan säkert hjälpa dig, men du får försöka beskriva vad som är kufiskt. När det gäller ansättning av riggen kan du tillämpa samma principer som om varje mast vore ensam. Finns det ett stag som förbinder stor- och mesanmast låter du det hänga löst tills stormasten är ansatt och klar, sedan kan du justera mesanens lutning med detta stag och därefter fortsätta att sätta resten. Angående segelföring, på kryss med maxhöjd skall mesanen trimmas väldigt plant, annars får man inslag. Sitter inte mesanen bra kan den lika gärna tas ner vid kryss. Undvik plattläns, hur man än saxar kommer alltid något segel läa ett annat. Vid frisk vind, börja med att ta ner storen och segla med endast mesan och försegel innan du revar. Hissa alltid mesanen först när du sätter segel. Med den satt och hårdskotad håller sig båten själv parkerad i vindögat och man har massor med tid att sätta storen eller plocka i ordning fendrar och sådant. Och tvärtom när seglen skall ner och beslås, gå upp i vind och hårdskota mesanen och båten stannar där och stoirsegel kan tas ner och beslås i lugn och ro. Finns mesanstagsegel?

En kompletterinmg till Thomas-1 inlägg, som jag i övrigt håller med. Men kom ihåg, de hålen som sitter längst fram vid masten, respektive längst bak, vid akterliket är de två som skall ta upp alla krafter vid revning. Mellanliggande hål, som troligen har mindre diameter, är bara till för att med en tunn lina samla ihop överbliven segelduk så att den ligger snyggt och inte fladdrar, dessa hål får inte ta upp någon belastning! Skall du snöra upp segelöverskottet, vilket oftast inte är nödvändigt, knyt löst!

Skulle man vara tokig nog att ankra i en farled gäller nog att tända allt som finns inklusive däcksljus och grill.... Intressant är väl hur långt och väl lanternan syns och där skiljer det en hel del. En rejäl gammaldags fotogenlykta med rent glas duger gott som läslampa - vilket kanske motsvarar en glödtrådslampa på 5-10 w. Hur många eldrivna ankarlanternor har motsvande ljusutbyte? För att inte tala om alla solcells-LED- trädgårdsbelysningar man anar ljuset från på ankrade båtar numera.

Kör fotogen. Ingen kinalampa utan en riktig, gammal Jena Feuerhand som nog kan betraktas som orginalet till alla vanliga fotogenlyktor.. Den tål blåst upp till storm (starkare vind har jag lyckligtvis sluppit för ankar), klarar 3 höstnätter på en påfyllning och drar ingen ström. Passar på att påpeka att jag tycker att en ankarlanterna självklart skall sitta i ögonhöjd, inte 15-20 m upp i masten.

Som andra sagt blir seglets form helt felaktig när det rullas upp för att revas. Man får ett segel som snarare kränger båten än driver den framåt. Därför har man idag helt gått ifrån den här typen av rullrev. Dessutom är en kicktalja nästan en nödvändighet när du seglar med vindar akter om tvärs. Men visst, rullrev är bättre än inget alls. Den blå linan är en dirk, var jobb är att förhindra att bomändan kraschar ner i däck när seglet tas ner. Dirken skall alltid vara helt slapp när seglet är hissat och kan inte användas för att hålla upp bomändan. Då blir akterliket (akterkanten) helt löst och seglet fungerar inte alls.

Jag säger det igen. Skippa Bruce och framför allt dess kopior. Dessa ankaren befinner sig helt enkelt i en skräpklass på andra bottnar än skärgårds/isnjögegga. Igen har denna sanning bekräftats - Practical Boatowner har testat ankaren på sandbotten (som är vanligt i Medelhavet) i augustinumret 2011. Bruce och dess kopior knep som vanligt bottenplaceringarna - sämst av alla, Spade, Delta, Rocna, Manson, CQR.... Bara för att ge ett exempel: 15 kg Brucve (orginal) kom som bäst upp i hållkraft på 85 kgf. 15 kg Spade 420 kgf, 15 kg Rocna 480 kgf..... Dessa ankaren är dyra. Före dyra? Köp då ett Delta, vilka säljs billigt, och för din båt skulle jag satsa 15 kg, något överdimensionerat visserligen. Men det behövs marginaler den natten när helvetet brakar loss. Och du skall naturligvis ankra med kätting, om inte hela vägen så i alla fall minst 30 m.

Är det inte avsett för ett vanligt winchhandtag? För att revningen skall fungera krävs att eventuell kicktalja samt skot är monterat på ett vis som tillåter bommen att rotera. Så är det naturligtvis gjort från början men många har skippat rullrev på bom och därmed ändrat arrangemangen. Man skall ha klart för sig att rullbom i sitt traditionella utförande är en notoriskt dålig revningsanordning, seglet får helt fel form och bommen tenderar att hänga nedåt. Senast ändrad av Eilean | 18 augusti 2011 | 11:06

Jag sticker (eller snarare min båt) 1,85 och använder Stegesundet som en av två standardvägar ut och tillbaks från/till hemmahamnen. Jag går där massor med gånger per säsong och har gjort under många år. Har också ibland tvingats hålla långt åt sidorna vid möte och har aldrig ens reflekterat över vattenståndet. Har ett minne av att lodet aldrig visat under 2,3 m, jag brukar ju inte kolla direkt... Och några oupptäckta stenar lär inte finnas. Jag ger följande råd - kör!

Så kan det gå - från Deep Purple till Depp Purple.....

Jansan. Peter K sammanfattade ju dig rätt väl. Mycket mer inte att säga mer än att man kan inte annat än baxna inför teorierna där regeringar, tankesmedjor, miljörörelser och organisationer i en ohelig allians världen över konspirerar ihop en otrolig mängd rapporter och dokument - allt för att kunna behålla (en alldeles för hög antar jag?) invandring och samtidigt hålla de oförstående massorna lugna genom sänkta eller bibehållna skatter. Bortsett från det häpnadsväckande i sådan teorier kan man inte låta bli att undra - vad är egentligen det ultimata syftet? Människan anstränger sig ju inte gärna om det inte finns ett tydligt mål, en vinst att hysta in i slutändan. Så - vad är syftet med GMISK? (Den globala miljöalarmistiska immigrationistiska skatteutsugarkonspirationen)

Labibia. Din argumentation bygger tydligen på faktumet att diverse alarmister vid tidigare tillfällen trott sig kunna ange specifika årtal för vissa händelser. När händelsen inte inträffat under angiven tid kommer den tydligen inte alls inträffa, rapporten var fel. Och därmed alla andra också, vilket alltså har bevisats. Påminner lite om argumentationen kring klimatfrågorna - fel har begåtts av alarmisterna. Alltså har dom fel. Alltid. För min del räcker det med att se de fysiska bevis som faktiskt finns på exempelvis korallrevens död. Om sedan 40% dör innan 2011 utgång, eller 60% 2014 eller kanske bara 20% 2015 är rätt ointressant. För mig räcker det att A) Försurningen är konstaterad Korall har vid prover konstaterats inte klarar ens marginellt lägre Ph-värden än vad som är normalt C) Att en stor del korall sannolikt kommer dö om inte utveckligen bryts, kanske inte under min livstid, men under mina barns. Eller barn-barns. D) Försurningen beror sannolikt på människans handlande, troligen genom CO-utsläpp, närsalter, föroreningar. Så, låt oss att försurningen inte otvetydigt är orsaken. Vilken är den då? Eftersom koralldöden odiskutabelt är ett bekymmer (den punkten är du väl med på?), är det inte rimligt att anta den s.k. försiktighetsprincipen och åtminstånde säga: Eftersom indicerna pekar på att koralldöden kan bero på försurning, som i sin tur kan bero på människans utsläpp av bl. a CO kan det vara rimligt att tillsvidare jobba med begränsningsmöjligheter som finns? Tills vi vet bättre och tvärsäkert.

Det finns bara en sak att göra - ställa en konkret fråga till tillverkaren av backslaget som sitter på din båt. Inte till motortillverkaren, grannen, båttillverkaren eller några som tror något på ett forum. Sedan kan man ta sig en funderare kring om det verkligen är lönsamt att låta propellern snurra även om det är ok enligt backslagstillverkaren. Under gynnsamma förhållanden kan det löna sig att låta propellern snurra, men långt ifrån alltid. Och man måste alltid räkna med ökat slitage och ibland buller. Och på långsegling ökad risk att propellern fiskar skräp - ett synnerligen allvarligt problem på vissa båtar.

Om allt är en jättelik konspiration, en gigantisk bluff för att vi skall betala mer skatter undrar jag: Vad är syftet för att merparten av jordens regeringar, miljöorganisationer, tankesmedjor, universitet och forskninganstalter skall samarbeta för en hemlig agenda för att öka skattetrycket? Visserligen blir ju skattebeloppen enorma, men nyttan för att regeringerna skall upprätthålla denna gigantiska konspiration blir ju tveksam eftersom en så försvinnande liten del gagnar de individer som har möjlighet att ta del av pengarna. Absoluta merparten av dessa pengar går ju tillbaks till samhället. Förklara gärna hur du menar!

Jag är inte gramse, jag bara tycker att den som är så noggrann i andra avseenden kan bemöda sig till att korrekturläsa bättre. Det kanske smyger sig in andra fel i dina texter....? Åter till frågan. Tråden har ju redan spårat ut då den tycks bli ytterligare en klimattråd. Men det kanske går att få ett svar på en konkret fråga, helst kortfattat med dina ord, inte med en massa länkar, tack. Du förnekar inte att CO-halten ökat i atmosfären. Du förnekar inte heller att åtminstånde delar av ökningen kan tillskrivas människans aktiviteter. Det du förnekar är att den ökade halten får de konsekvenser klimatalarmisterna hävdar. Har jag rätt i stort sett? Då undrar jag - borde inte samma förhållande gälla försurningen av haven? Att den delvis kan tillskrivas mänskliga aktiviteter. För jag antar att du inte fönekar att det finns en försurning. Då blir min fråga - på vilka grunder bygger du ditt påstående att försurningen är betydelselös och att det inte finns anledning till oro? När det gäller klimatet är ju huvudargumentet att jorden tidigare genomgått perioder av ökad CO-halt och även förhöjda temperaturer. Men gäller samma sak försurningen? Finns det historiska mätvärden att tillgå?

28 - 45 fot? Det är spännvid det. Hmmm, skall jag ha grillkorv eller oxfilé till middag? En budget 5-6' per månad är väldigt litet. Det går kanske men du måste satsa på minsta möjliga båt och sky allt som heter marinor som pesten. Men det finns flera tänkbara båt under 30 fot, särskilt om du kikar utomlands. Båtarna du nämde: Amel: I alla fall de större är fina långseglare men lååååångt bortom din budget, både i inköp och underhåll. Långedrag: Fina, rejäla långfärdsbåtar. Som alla stålbåtar kan de variera mellan underbar båt och rena katastrofen. Och med din budget, tyvärr det sistnämda. Spray. Ja, jösses vad skall man säga? Spray är ju den klassiska drömbåten för den fattige, mer eller mindre händige drömmaren. Massor är byggda och flertalet varierar någonstans mellan skräp och katastrof. Hembyggda av optimistiska amatörer med dåliga kunskaper i svetsning och ogenomtänkta konstruktionslösningar. Samtidigt är det en båt med fantastiska utrymmen för sin längd och du kan med tur och tålamod hitta ett hyggligt 28' eller 33'- exemplar för dina pengar. Men Spray seglar som en kossa med barnförlamning så du får budgetera för mycket diesel! Nä, följ råden du redan fått, satsa på en gammal Laurin, Allegro eller liknande runt 28'. Den båten skall inte behöva kosta mer än drygt 100', lägg till litet för utrustning, en uppfräschning och översyn och spar resten av pengarna för oförutsett. För det oförutsedda kommer att hända. Garanterat.

Tack. Då vet jag. Sveriges bidrag är 0,17%. Det var ju bra att det inte är någon fara. Och Labibia, lär dig stava.

Den är fastplastad inne skrovet och att den så småningom börjar röra på sig är inte ovanligt. Det är liksom en konsekvens av att förbindningen plast mot metall inte kan fungera i längden. Skall du göra om inplastningen ordentligt hinner du knappast före sjösättning. Mitt förslag är, täta sprickan utifrån mellan brons och plast med sikaflex och borra ett flertal små hål innifrån båten runt inplastningen och injicera epoxy i dessa hål. Dett bör stabilisera stödlagerbocken över sommaren så kan du göra (eller kanske låta) det ordentligt nästa år.