naffatS

Jag har svårt att tro att du skulle behöva borra och leda in vatten till lagret förutom det som tränger in bakifrån via räfflorna i gummit. Jag har ett cutlesslager i akterkant på axelhylsan och en vattensmord axeltätning (Black Jack) inombords som smörjs av det vatten som står i hylsan. Den tätningen har hållit tätt i 930 h och klarar förmodligen en säsong till. Om det gällde en båt som gick fortare, tio-tolv knop eller mer kan man kanske tänka sig att det kunde uppstå någon form av ejektorverkan som sög ut vattnet ur hylsa och lager. Alltså, det här är bara vad jag tror.

Segla enl. NE: http://www.maringuiden.se/images/search/suffix_left_upper.jpg\ border=\0\ /> http://www.maringuiden.se/images/search/suffix_right_upper.jpg\ border=\0\ /> Ordbok http://www.maringuiden.se/images/search/suffix_left_lower.jpg\ border=\0\ /> http://www.maringuiden.se/images/search/suffix_right_lower.jpg\ border=\0\ /> seglase`gla verb ~de ~t ORDLED: segl-ar SUBST.: seglande, segling • förflytta (sig) på vattnet genom utnyttjande av vindens kraft med hjälp av segelbåt el. segelfartyg: ~ på grund; att ~ i medvind kallas att länsa; ~ över båten till Danmark; ~ dikt bidevind; han ~r sin koster i alla väder BET.NYANSER: a) utvidgat i fråga om tjänstgöring på fartyg i allmänhet (ej nödvändigtvis under segel): ~ på värmen; han ~de i handelsflottan till 1958; han hade ~t på de sju haven ibl. äv. om fartyget (med el. utan segel): en rymlig familjebåt som dock inte ~r särskilt bra; Amerikaångaren ~r om tre timmar c) överfört, spec. i fråga om (mjuk) rörelse genom luften: bollen ~de i mål; hotfulla moln har ~t upp i väster d) spec. äv. i fråga om glidande rörelse (äv. abstrakt) [vanl. med partikel]: ~ in som balens drottning; laget har ~t upp bland favoriterna e) bildligt, särsk. i uttr. för framgång: laget ~r i medvind f.n. IDIOM: ~ för om masten tjänstgöra som vanlig (underordnad) sjöman KONSTR.: ~ (ngt) HIST.: sedan runspråklig tid; fornsv. sighla, seghla; till segel

Här är en anvisning från en auktoriserad kompassjusterare. Det underlättar nog om man har en GPS eller befinner sig på en devieringsbana. Kompensering av Silva marinkompasser. 1. Med farkosten riktad mot norrmärket (rättvisande norr) vrides N-S skruven så att kompassen visar på 0 grader. (Det borde gå bra om man med hjälp av sjökortet hittar en enslinje som ligger nära N) 2. Farkosten inriktas mot öster och E-W skruven vrides så att kompassen visar på 90 grader. 3. Vrid mot söder. Om kompassen inte visar på 180 grader vrides N-S skruven så att felet minskar till hälften (ex. 6 grader fel - vrid skruven så att kompassen visar 3 grader fel). 4. Farkosten inriktas på västlig kurs. Om kompassen inte visar på 270 grader vrides E-W skruven så att felet minskar med hälften. 5. Farkosten svänges ett varv för att kontrollera att kompenseringen blivit rätt utförd vid de olika kursvinklarna.

Eftersom det var kineserna som från början uppfann kompassen så är det väl Silva som står för plagierandet?

Vid rätt vind- och väderförhållanden kan du få en skön kväll, garanterat myggfritt. http://home.aland.net/jonas.kirsi/lagskar.html

Så här säger Sjöfartsverket: Segelfri höjd Vid broar över farbara vatten finns tavlor som anger hindrets höjd över vattnet. Den angivna höjden benämns segelfri höjd vilket avser hindrets lägsta höjd inom segelbar bredd, reducerat med en säkerhetsmarginal mellan 0,5 och 2,0 m beroende av förväntad sjöhävning i farvattnet. Vid låga broar över skyddade farvatten anges den faktiska höjden över medelvattenytan utan säkerhetsmarginal. Med låga broar avses de broar där man med lätthet från en mindre båt själv kan bedöma höjden under bron, dvs upp till ca 3 m höjd.

Enligt sjökort från 1990 har Danviksbron och Skansbron en höjd av 12,6 m vid medelvatten. Det är samma broar nu som då. Jag förmodar att 11,7 m är satt med marginal för ev svall.

Solvigg 26 är en liten men naggande god motorseglare. http://www.sailguide.com/Bilder/Solvigg_26bild.htm

I Olle Landsells bok I huvudet på en ensamseglare (Rabén & Sjögren) skriver han om en Atlantsegling i en Havsfidra som var försedd med vrickåra i st.för motor. Sedan kan du kanske ta kontakt med Sven Yrvind i Västervik och fråga om hans nykonstruerade vrickåra i kolfiber.

Nytt försök. Hos seldenmast.se under rubriken manualer kan du finna anvisningar för montering och handhavande därunder finns instruktion för Furlex 100 S, och då bläddrar du till sid 22-24. http://www.seldenmast.se/download.cfm?download=8028&webnode_id=2103&filename=595-102-5 Low.pdf

Kolla sid 22-24 i Seldéns monteringsanvisningarför 100S. Problemet gäller säkert även Plastimo. http://www.seldenmast.se/download.cfm?download=8028webnode_id=filename=595-102-5 Low.pdf

Lämplig bränslepump finns nog att köpa lite varstans hos bilelektriska affärer. Annars kan du försöka här. http://www.misab.se/pumpar.htm

Det går säkert bra att montera en elpump på sugledningen från tanken före vattenavskiljaren. Fördelen är att du då trycksätter ledningen och lätt kan se om det är otätt i någon koppling. Själv har jag en elpump mellan vattenavskiljaren och finfiltret. För att tilllfälligt kunna trycksätta även vattenavskiljaren har jag monterat en bollpump (som man har till utbordare) på ledningen före vattenavskiljaren.

Jag har under några säsonger haft snobbrandstape. Det bästa är att man försöker tejpa utan skarv. Om man måste skarva bör den förliga tejpen överlappa den aktre. Annars kommer den aktre att lossna så småningom. Erlandssons Brygga säljer blå snobbrandstape i PVC för 84 kr( 50mm x 33m).

Då, när det begav sig, var Wankelmotorn högintressant. jag har för mig att man länge hade problem med hållbar tätning mellan de tre kolvförbränningsrummen.(Rotationskolven såg ut som en liksidig triangel med utåtbuktande sidor) Tyska NSU sålde en bil med Wankelmotor. http://www.aftonbladet.se/vss/bil/story/0,2789,805656,00.html

I Sverige är det Storebro Energy Systems som saluför Wisper Gen. http://www.storebroenergysystems.se/nav11629

Den mår bara bra och snurrar med, liksom frikopplad, utan belastning.

Förtydligande: Där det står D skall det vara D plus. Plustecknet ville inte komma med.

Startgeneratorn/dynastarten ger bara 11A och bör inte ladda större batteri än max 60 Ah. Ett startbatteri på 105 Ah skulle räcka hela sommaren utan någon laddning eftersom en start visserligen drar mycket ström men bara under ett par-tre sekunder. Då fick du koppla bort DF och D kablarna från regulatorn och isolera dem. Jag antar då att växelströmgeneratorn laddar förbrukningsbatteriet.En annan variant om du vill ladda det stora startbatteriet är att du kopplar in ett skiljerelä och låter växelströmsgeneratorn sköta laddningen av både start- och förbrukningsbatterierna och låter startgeneratorn bara gå som startmotor genom att koppla ifrån laddningen (DF och D ).

På avgaslimpan finns det två frostpluggar. Strax framför den främre pluggen sitter anslutningen för kylvattengivaren. Om ingen mätare varit ansluten så skall det sitta en propp i stället som du kan gänga ur. Något annat verkar konstigt. I värsta fall får du väl lossa limpan och borra och gänga upp ett nytt hål.

Det tycks råda en viss begreppsförvirring mellan Heat Pal och Easy Heat. Med Easy Heat som eldas med värmeljus har det hänt en del allvarliga incidenter, oftast därför att man överladdat dem. Heat Pal tillverkas av Origo och drivs med T-röd eller liknande precis som i deras spritkök. För båda värmarna gäller dock att man måste sörja för god ventilation eftersom de båda tar förbränningsluften inifrån ruffen .http://www.safetystore.se/store/default.asp?pid=38

Givaren, med flatstiftsanslutning, sitter på avgaslimpans främre del. Drevia säljer ett analogt instrument, inklusive givare, passande bl.a. MD7A för 1339 kr. Art.nr 858.883 http://www.drevia.se/

Min salig svärfar, barnfödd i Gbg, skulle ha sagt: De går la alltid om man knör.

Just det, en klots fastlimmad på insidan och en på utsidan, precis som du ritat. Den på utsidan bör du göra strömlinjeformad så att den inte bromsar eller ger upphov till störande virvelbildning över ekolodsgivaren/mottagaren.

Om du råkat skada den aktersta simmerringen/packboxen så syns det genom att vatten droppar ur skvallerhålet mellan tätningarna.Är den närmast motorn skadad droppar det i stället olja.(När motorn är i gång)