-
Innehålls Antal
4 -
Gick med
-
Besökte senast
Anseende bland gemenskapen
0 NeutralOm Bungegalt
-
Placering
Landkrabba
-
Tackar ödmjukt för era uppmuntrande inlägg. Det är onekligen som så att jag i hjärtat bestämt mig, men jag inser att det är en bit dit, mycket omkring som att dona med husförsäljning osv. Sen var de det här med båt, vilken båt, hur mycket får den kosta, hur stor kan det vara för att rimligt kunna bo ombord, ändå hantera den själv, val av material osv. Det bästa är väl att söka ta del av andras erfarenheter, plöja igenom foum osv. Det finns gott om båtar till salu, en sak som är säker
-
Sälja huset för båtboende med planer på långfärdssegling
Bungegalt postade ett ämne i LångfärdsSnack
Hela livet har jag drömt om att bo på båt, och om långfärdssegling! Efter en svår och dyr skilsmässa som tog mig flera år att läka, inte minst själsligt så började längtan och drömmen ta fart, nu ett par år efter allt blev klart känns det som att ett beslut närmar sig, barnen är tonåringar och börjar bli stora. Jag har mitt hus kvar (hade det innan äktenskapet men exet ville ha ut så mycket som möjligt , det kostade mig en bra slant) Är så fruktansvärt trött på dyra energipriser, och alla andra kostnader som man uppenbarligen måste ha i hushållet idag, ungarna skall ha telefoner, datorer, kläder, moppar o fan vet allt! jag kämpar år efter år för att hålla skutan flytande, det är helt enkelt väldigt tungt och inte ett dugg roligt längre! Å andra sidan så är det en strandfastighet jag har med ett attraktivt läge så jag kommer förmodligen få en bra slant över vid försäljning. Bara tanken att vara helt skuldfri med en betald båt som bostad är obeskrivlig. Saken är den, vågar man släppa taget? Kan jag sälja mina barns arv och flytta in i en båt? med planerna att segla jorden runt inom en snar framtid... fan livet går så fort! det bokstavligt talat bara springer fram... Jag har följt en jätteintresant tråd här som Killer boo startade där han beskriver sitt boende ombord på en maxi77. Jag känner att det kanske skulle kunna vara en bra idee att bolla mina tankar med andra båtisar här Finns här flera som tänker som jag? eller som kanske rent av gjort det jag beskriver -
Tack för positiva svar Vi trodde först att vi kanske kan ha kört på något eftersom vi varit på öppet vatten i över en timma innan vattnet började forsa in. Det fanns dock inga märken på skrovet som vittnar om det så man kom fram till att genomföringen förmodligen har lossnat från skrovet för att sen slitas av själva slangen. Genomföringen var nämligen puts väck. Jodå, ett hopkok är det allt, men skam den som ger sig Elen skall vara i topp skick och väl dokumenterad, som du sa... man vill inte ha elfel på sjön. Det finns fördelar med att i egen regi göra i ordning sin bayliner, man lär känna båten väl samt att man kan rodda till det som man själv vill ha det. Grund konceptet/planeringen är enligt min mening lysande briljant, det är dessutom roligt att att klura ut egna små lösningar. Båten går som jag tidigare nämnde fantastisk i sjön till skillnad från många nordiska stamp paddor som dessutom kostar tre gånger mer (minst). Tro nu inte att jag slänger skit över nordiska båtar, dem är ofta fina och välbyggda, det hela är en smaksak men för mig handlar det främst att ha en båt som klarar sjö bra efter som jag bor i östersjön och inte inomskärs samt att jag vill kunna åka fort till land när himlen mörkar på vid sena höstfisket. Dessutom får man mycket båt för pengana Det är OMC, ägaren som jag köpte båten av hade året innan jag köpt den renoverat drevet, kanske det rasade för honom just pga. microswitchen. Tilläggas skall att han som sålde båten till mig inte verkar vara någon filur utan har hållit kontakten med mig och genom sitt försäkringsbolag försökt hjälpa så gott han kan. Det var inte så att han varit en dålig säljare, utan snarare så att jag varit en dålig köpare som inte kollat igenom båten med hjälp av en besiktningsman. Förmodligen är det ägaren innan honom som klabbat till båten till vad den är. Som man sa vid min lokala marina, killen som sålde båten till mig sålde den fem i tolv
-
Hej alla, har med stor glädje läst i forumen och vill tacka för alla intressanta inlägg som jag har haft stor glädje av. Eftersom jag fått tagit del av så mångas erfarenheter skulle jag vilja dela med mig av mina egna samt kanske få lite tips och kommentarer. Jag har ägt en 1988 Bayliner Trophy 2459 i snart ett år nu men det har sedan inköpet inte varit någon dans på rosor. jag köpte båten för grundpriset 180 000 (fick betala 20 000 utöver för kringutrustning) och körde hem den på trailer, andra turen till sjöss med båten sprack en skrovgenomföring (oturligt nog länsen) och om vi inte varit nära land hade båten förmodligen gått till botten, jag fick snabbt som ögat leta upp ett lämpligt grund att sätta båten på och sen ringa sjöräddningen. Eftersom jag inte kände till båten så väl som jag borde innan avfärd (man lär så länge man lever) och tiden var knapp då vi tog in massor av vatten hade jag inget annat val. Händelsen har genererat många sömnlösa nätter; tänk om vi varit ute till sjöss och dessutom hade haft ungarna med oss!! vid händelsen var det jag, frugan och hunden ombord. Säkerheten ombord har för oss nu blivit mycket viktigare, en checklista på båten före resa, säkerhetsselar, nya flytvästar, flytjackor/overaller, vi har följt med sjöräddningssällskapet på övningar för att bättra på kunskaperna. Alla i besättningen får grundläggande i VHF, även dem unga. Livflotte står på shoppinglistan. Att hamna i sjönöd kan hända vem som helst när som helst, även den mest erfarne med den nyaste båten. Motorn blev i haveriet dränkt liksom förpiken och delar av inredningen. Dagen efter var båten på land vid marinan för service och flertalet oljebyten gjordes, man konstaterade att motorn inte tagit skada. Startmotor, generator, batterier och div elektronik i kölen måste bytas samt ett svänghjul som var sönderrostat. Allt frid och fröjd trodde vi men här börjar en lång resa. Motorn V8 350 5.0 visar sig vara äldre än båten (förmodligen marinkonverterad v8) och ingenting är original, ett hopplock helt enkelt. Elektroniken ett enda råttbo som trollen gillar att bo i, mätarna funkar till och från och en massa annat elände. Efter ett evigt meckande kom båten tillslut i sjön. Då brinner en ventil på åttans cylinder så det är bara att ta upp och riva toppen för reparation. Vid provkörning packar förgasaren ihop, en renoveringssats beställs, dessutom märker servicekillen att microswitchen för växlingen har varit frånkopplad hela tiden eftersom den inte fungerade, ny switch beställs (undrar hur drevet mår). Autopiloten gick sönder och veckan efter dog pumpen till trimplanen, straxt därefter går även cd spelaren sönder. Nästan samtidigt dör en switch som sköter drevet. Tilläggas skall att pumpen, förgasare eller switchar aldrig varit under vatten. Har säkert glömt en del men listan är lång och tråkig. Jag klantade mig vid båt köpet och visst får jag skylla mig själv, anlita alltid en kompetent besiktningsman!! Bakläxan blir att rodda båten till toppskick. Motorn är trött och orkeslös, har svårt att få upp båten i planing, dessutom vill han ha över tre liter distansen vid 22 knop så jag tittar på alternativ på motorbyte, tips någon? Båten skall upp på land och får tillbringa sin tid vid min snickarbod där den skall rivas ur och få en ny inredning, tips någon? Elektroniken skall bytas och en vän som bygger båtar på nimbus skall undersöka och om nödvändigt fixa upp skrovet. Många undrar säkert varför i fridens namn jag vill lägga ner så mycket pengar och tid på denna skrothög, jo… det finns ”hör och häpna” en hel del positiva saker med båten. Den är fantastisk i sjön, rymlig trots sin ringa storlek, utmärkt fiske båt och lika utmärkt familjebåt. Vi bor bekvämt två vuxna och två barn ombord, man kan slappa vid badstränderna för att stunden efter uppleva ett fantastiskt fiske. Alla i familjen älskar båten så vi har inte tappat hoppet om den ännu. Ser fram emot kommentarer och önskar alla en fortsatt trevlig sommar Ödmjuka hälsningar Speltore