Segelbo

Håller helt med. Jag bor en liten bit nedströms skärmarna och går då och då uppåt älven på en liten utflykt uppåt Kungälv. Vi har fått gasa på nästan för fullt med vår snipa (toppfart ca 8 knop) för att komma igenom. Viktigt att man kommer rakt mot strömmen, i somras slarvade jag och fick bogen snett emot strömmen, hann inte parera tillräckligt snabbt med gas och roder och följden blev att strömmen vred fören ordentligt åt babord, så att vi dängde i kajkanten rejält. Inga andra skador än repor i gelcoaten, som tur var. Så tipset är att ta det försiktigt om de stora skärmarna är uppe, ha ordentligt och jämt gaspådrag och styra rakt i strömfåran. Det är viktigt att inte vara rädd och fega med farten när man närmar sig passagen, så att man måste gasa på kraftigt i själva den smala passagen. Då är nämligen risken stor att man får en propellerinducerad vridning av aktern i sidled vilket kan ställa till det. Att passera med en hyfsat stor segelbåt med endast en liten aktersnurra med maxfart på 5-6 knop vill jag avråda från om skärmarna är uppe. Bosse

Det är riktigt att det ibland är mycket strömt i den lilla passagen som finns vid sidan av skärmarna som är avsedd för småbåtar men ibland är det betydligt mindre strömt. Det går också att ringa och beställa fällning av skärmen i den stora farleden, då blir passagen betydligt mindre besvärlig om man har en svag motor och går uppströms. Vid normala förhållanden är strömhastigheten i Nordre Älv mellan 1-2 knop. Bosse

Förarintyg åtminstone vore en bra bit på väg, men då tycker jag att praktikpass skulle vara obligatoriskt, inte som nu ett tillval.

Det finns inget formellt krav på att du skall gå en kurs. Det går att läsa in de teoristiska kunskaperna via en lämplig kursbok. Den som vanligtvis används heter Kurs och bäring och säljs bl.a. av Sjösportskolan http://www.sjosportskolan.se. Prov för förarbevis avlägger du inför en godkänd förhörsförrättare, förteckning på sådana finner du via Nämnden för båtlivsutbildning http://www.nfb.a.se/ En aspekt på det hela är visserligen att man lär sig enormt mycket mer av att delta i en kurs, där man kan diskutera med andra, få svar på frågor m.m... Lycka till! Bosse

Nja, inte stämmer väl det helt och hållet... Kustskepparen är fortfarande en behörighet att framföra fritidsfartyg med en storlek över 12x4 m. För yrkessjöfart krävs helt andra behörigheter. Saxat från Sjösportskolans hemsida: -- Det som förr hette Skepparexamen och Skeppare B har blivit ändrat till Fartygsbefälexamen och behörighet Fartygsbefäl klass VIII. Samtidigt har kursplanen ändrats något och blivit mer omfattande bl.a är det nu krav på VHF, brand- och sjukvårdsutbildning. Fartygsbefälsexamen är ett utbildningsbevis (teoretisk examen, ej behörighet) som syftar till att säkerställa att prövande har de kunskaper i navigation, sjömanskap, sjörätt, brandskydd, ABC-sjukvård m.m. som erfordras, enligt gällande anvisningar från Sjöfartsverket. Fartygsbefäl klass VIII är ett behörighetbevis Denna behörighet består av : 1. Fullgjord godkänd utbildning (Fartygsbefälsexamen) och, däcktjänstgöring bestående av 2. 36 månader däcktjänstgöring, varav minst 12 månader på handelsfartyg (dräktighet minst 70)eller 3. 24 mån.däcktjänstgöring varav minst 12 mån på fartyg (dräktighet minst 70) i yrkesmässig trafik i inre fart eller 4. 24 mån.däckspraktik på den fartygstyp behörigheten avser och inför fartygsinspektör ha avlagt godkänt prov i fartyget säkra handhavande. Sjöfartsverket kan begränsa behörighet enl. ovan med avseende på fartområde, fartygsstorlek eller antal passagerare (OBS Om man inte seglar på sin behörighet minst 12 mån under en 5 års period måste man göra om den teoretiska examen för att kunna förnya sin behörighet! ) Däcktjänstgöring skall fullgöras på fartyg med en dräktighet om minst 70, om inte annat föreskrivs för viss behörighet. Däckstjänstgöring på fiskefartyg får tillgodoräknas enligt de föreskrifter som meddelas av Sjöfartsverket. Sjöfartsverket kan begränsa behörigheten enl. 3 och 4. ovan med avseende på fartområde, fartygsstorlek eller antalet passagerare. Behörighet Det krävs oftast behörighetsbevis för att få föra ett fartyg i yrkesmässig trafik. Även en liten båt är yrkesmässig om man erhåller någon form av ersättning för båtresan eller för ett arrangemangdär båtresan ingår. För mindre fartyg (dräktighet under 20) i inre fart, räcker det dock i regel med Fartygsbefälsexamen klass VIII. --

Här är en länk till Nauticat-klubbens hemsida http://www.nauticat.nu/teknik/ekonomi/ekonomi.htm där man praktiskt visar hur det ser ut när man ökar farten bara litet på en deplacerande båt och vad det gör med bränsleförbrukningen. Ganska tankeväckande om det stämmer, har dock inte provat själv i praktiken. Skillnaden är väl att en deplacementbåt drar grymt mycket mer bränsle om man försöker tvinga upp den över sin egen våg, dvs plana, vilket den egentligen inte kan. En planande båt har ju ett skrov som är byggt för att lämna vågen och plana.

Precis som jag misstänkte. Ingen chans att demontera hjärtstocken med vanliga verktyg och utan mer kunnande än vad jag besitter... Allt sitter hoprostat och eländigt. Ordentligt glapp är det, så det är säkert åtminstone en eller annan bussning som behöver bytas. Blir att be om hjälp från något närbeläget varv... Någon som har tips om vart man kan vända sig och få proffsig hjälp utan att bli ruinerad?

Så är det nog, men finns det inte regler för hur båten skall vara registrerad för att få användas som charterbåt i förvärvssyfte? Då blir det väl plötsligt yrkesmässig sjöfart med allt vad det innebär... Men jag kanske har fått det om bakfoten...?

Prova att tala med Örjan på ÖN:s Propeller & Motor på Öckerö. Han hjälpte mig i somras med min motor och verkar vara kunnig och trevlig att ha att göra med. /Bosse

Mycket vacker! Det är något speciellt med dessa vita segelskutor... Jag satt häromdagen och drömde vid bilden av den Colin Archer som just nu är till salu här på Marinbörsen för 870.000. Kolla in den! Bosse

Har en kompis med en RJ 85. Han är i stort sett nöjd. Båten är litet smal för att kännas rymlig och den tenderar tydligen att gå ganska blött i motsjö. Har aldrig seglat med honom i den, så jag vet inte själv... Dock uppskattar han det ringa djupgåendet när det är dags att smyga in i naturhamnarna...

Finns ett elegantare sätt i Firefox, nämligen Ctrl för större stil och Ctlr - för mindre stil. Bosse

Jag kan varmt rekommendera boken Ström ombord av Jon Winge. Där står allt du behöver veta om detta. (Tips: Om du går med i Nautiska Bokklubben http://nautiska.se/ , får du köpa den som välkomstbok för 49:-, annars kostar den ca 180-190 kr har jag för mig) Lycka till! Bosse

Vi har goda vänner som i somras köpte en snipa tillsammans med ett annat par. Det har fungerat mycket bra vad jag förstår. Själv skulle jag ha svårt att göra det tror jag - har alldeles för stort behov av att spontant kunna ge mig ut på havet med kort varsel när andan faller på

Dvs här: http://www.maringuiden.se/forum/;thread=4324

Båtfotoklubben avslutades ju hastigt häromdagen och alla dess bilder försvann. Det tycker jag är synd. Det var en kul idé med ett forum där vi kunde samla båtrelaterade bilder. Allt från sköna semesterminnen till tekniska bilder på båtar och -detaljer är ju roligt och intressant att dela med andra, eller hur? Jag har därför bestämt mig för att återuppliva klubben. Låt oss bygga upp ett fint arkiv av sköna båtbilder... Alla med kamera: Välkomna som medlemmar!!

Jag har bestämt för mig att det är skadligt att trycka in för mycket fett eller för ofta. Om trycket blir för stort i stävlagret kan det leda till skador. Som föregående skribent skriver - ta reda på vad som gäller för just din konstruktion. Det finns ju tex. vattensmorda stävlager. Dessa måste man se till att vattenfylla vid sjösättningen, ev. under gång. I dessa kan man injicera en liten mängd fett för att förhindra att det droppar in vatten, men då handlar det om liten mängd och detta behöver normalt bara göras en gång per säsong. Med fett- eller oljesmorda lager är det en annan sak, men som sagt, det finns olika sätt för olika konstruktioner.

Läs här om Sebastian Näslund och hans Arrandir som han seglade ensam med över Atlanten. Första delen av resan gick från Göteborg, via Sydnorge till Skottland, genom Caledonian Canal till västra Skottland. Hans resedagbok är väl värd att läsas! http://www.webvideo.nu/arrandir/htm/resedagbok.htm

Aja baja! Man får inte tjuvtitta i paketen...!!! :x-mas:

Jag är litet nyfiken på varför du säljer paketet. Motsvarande det hela inte dina förväntningar, eller vad det något annat problem? Var GPS:en obra...?

Nu är presenningen pålagd. Alldeles ny fin blå presenning, lagom lätt. Klarar sig med det eftersom båten ligger utanför köksfönstret och i gott lä. Tyvärr upptäckte jag häromdagen att jag vänt den upp och ned. Löjligt klantigt! Får väl vända den nästa gång den är torr... Upptäckte att det ena batteriet självurladdar väldigt fort, så det blir att köpa nya till våren. Skaffar nog ett till förbrukningsbatteri så man har 150Ah i alla fall. Har köpt matieral för att fixa till bättre motorrumsventilation och skall beställa tunga isoleringsmattor till motorrummet. Ny propeller blir det också och näst i tur står nu att riva rodret och hjärtstocken, som ju läcker. Serr förbannat rostigt ut, så saker kommer väl att gå i bitar misstänker jag. Hoppas jag kan få ihop det hela, annars får jag väl ropa på proffsigare hjälp. Hur går det för er andra nidelvare...?

Jag tror att en utomordentlig god idé är att montera en tempvarnare på avgasröret, precis innan gummislangen. Fanns en bra beskrivning i Praktiskt Båtägande i höstas. Om kylvattenintaget blir igensatt plötsligt av t ex en plastpåse eller om impellern plöstligt slutar att fungera tar det ett tag innan motortemperaturen stiger såpass att det syns på tempmätaren eller varningslampan börjar lysa. Då kan mycket väl avgastemperaturen stigit till sådana nivåer att avgasslangen redan börjat smälta ned. På en del moderna motorer finns det plats för en tempgivare som sticker in i avgasröret, annars kan man montera en liten termostatgivare som sluter vid t.ex 100ºC, direkt på metallröret med en slangklämma eller monteringsband. Jag planerar i alla fall att göra det i vinter... För övrigt tror jag inte heller att man behöver byta impeller varje år, såvida man inte låtit kylsystemet suga i sig starkt sandblandat vatten under lång tid, då kan det säkert bli skador i gummit som minskar impellerns funktion, eller låtit impellern suga torrt förstås.

Kan bara instämma! Imponerande att det finns folk som ni som inte bara sätter sig ned och gråter när man ser en båt som farit så illa, utan bestämmer sig för att hon går att rädda! Ska bli mycket intressant att följa ertr arbete. Lycka till!! /Bosse

Har för mig att det finns en gammal tradition apropå fartygsnamn som säger att ett fartyg skall ha ett kvinnonamn och att det skall innehålla sju bokstäver (efter de sju haven). Av ren slump stämmer detta på vår båt...

Falu rödfärg?!!! Det var det värsta jag hört! Hur skall man få till de vita knutarna undrar man... Skämt åsido, funkar det verkligen? Trodde all sån färg smetar i evinnerlig tid...