Segelbo

Jag har hyrt båt några gånger i Medelhavet (Grekland och Italien) och kan väl sammanfatta det hela som så: båtarna åldras snabbt där nere. Slitaget är avsevärt och det skiljer förvånansvärt mycket i ambitionsnivå mellan de olika charterfirmorna, vad gäller ambitionsnivå vad gäller underhåll och service.

Malö. http://www.maloyachts.se/Portals/0/Flash/malo_movie.html

Var får man tag i Magellans Tough Case? Har letat på nätet, men hittar inte...

Och jag kan tillägga att sedan jag skrev sist har jag dessvärre haft anledning att testa mitt nya försäkringsbolag Pantaenius. Jag är mycket imponera över den snabbhet, krångelfrihet, kompetens och vänlighet som karaktäriserat bemötandet och handläggningen från deras sida. Nu var det visserligen inte något särdeles komplicerat fall, men det hade säkert kunnas krånglas till ändå. Jag kan inte annat än rekommendera Pantaenius.

Jag hade betydligt mindre tulpaner än vanligt efter att ha använt Propshield i år. Fast tre-bladig propeller. Ligger på Västkusten (Tjörn).

Seglar man i svensk skärgård som består av grunda vatten med gott om stabil granit strax under vattenytan, har den långkölade båten en mycket stor fördel. Tåligheten vid grundstötning. Det lär inte bli några strukturella skador i skrovet om man bankar på en grynna med en långkölad båt med en gjutjärnsköl, till skillnad från om samma manöver företas med en djup fenköl, skruvad med några bultar i skrovets undersida. Att utforska fina, intressanta vikar med en långkölad båt innebär betydligt mindre ängslan än med en djup fenköl. Och större möjligheter att finna behaglig ankarplats...

En propeller på ett drev sitter horisontellt medan en rak axel lutar i varíerande grad. Det gör att en propeller på rak axel har något sämre verkningsgrad. Tror inte att tappade propelleraxlar resp. drev är särdeles vanligt. Ett drev har däremot en gummibälg som enligt försäkringsbolagen skall bytas med regelbundna intervall. Dyrare procedur jämfört med en rak axel. Ett drev består till stora delar av aluminium, vilket befinner sig ganska långt ned på skalan vad gäller galvanisk korrision. Alltså ännu viktigare att skydda sig mot krypströmmar mm. Anoder i bra skick nödvändigt. Finns säkert många fler synpunkter. PS: Långkölade båtar ÄR mer motståndskraftiga mot grundstötning än fenkölade. Det är det inte bara 60 herrar som anser... Sedan har de andra nackdelar...

Intressant inlägg. Stärker mig än mer i min övertygelse att något mer teakdäck blir det inte för min del. Oavsett om jag skulle byta mitt nuvarande teakdäck eller köpa en annan båt, ny eller begagnad.

Det är möjligt. 372:an jag stod och tittade på häromdagen hade i alla fall inga skruvar i teakdäcket, bara relingslisten var skruvad. Senast ändrad av Segelbo | 23 juni 2010 | 07:39

Stod och tittade på en Hallberg Rassy 372 i går nere i marinan och såg att HR också numera limmar teakdäcket utan en massa skruv. Men skulle jag beställa en ny båt idag (knappast troligt, men drömma kan man ju...) skulle jag inte välja teakdäck. Jag skulle även överväga att beställa inredningssnickerierna i något annat än mahogny. Körsbär är snyggt och vill man ha något ljusare är ek eller ask ett bra alternativ.

Tack för beskrivningen. Snyggt jobbat. Alltid bra att få sådana här påminnelser om att man, även om man tror síg segla ensam, ändå alltid har matros mr Murphy med ombord. Bra att ha tänkt igenom litet olika scenarier i förväg. Alltid är man litet mer mentalt förberedd då. Och kan tänka litet mer rationellt.

Måste varit en jäkla upplevelse! Ensam till på köpet. Hur gick du tillväga?

Skulle tro att saxpinnen/låsringen lossnat. Råkade ut för det själv en gång. Efter att vi kastat loss sade min fru att det var något som klingade till när hon drog ombord ena förtampen. Jag kollade och där på fördäcket låg låsringen till riggbulten, som hade hakat i linen, raknat och åkt ur. Ren tur att den hamnade på säck och inte i sjön, då hade jag kanske missat vad som hade hänt. Numera kör jag med saxpinnar. Vältejpade. Och kollar ofta.

Vi har en Raritan-toa i vår båt. Fungerar klockrent (ta i trä...) Fördelen med den är att pumphandaget är konstruerat så att man inte kan dra snett när man pumpar. Sliter säkert väldigt mycket mindre på mekanismen, packningar m.m. på det sättet.

Den intresserade kan även läsa tråden i ämnet i grannforumet sailguide.com. Själv är jag glad att jag bytt från Atlantica till Pantaenius. Hade jag inte redan gjort det, hade jag gjort det snarast...

Är det en ca 35 fots segelbåt och om det även ligger teak på rufftaket, skulle jag snarare säga att prislappen hamnar uppåt 200.000 och över det om det skall vara ett bra arbete med högkvalitetsteak. Problemet är att det finns teak och teak. Vissa varv lägger 12 mm teakribbor, andra kanske 10 mm eller bara 8 mm. Det finns tom. teakdäck bestående av tunt teakfaner på plywood. Man skall se upp med gamla teakdäck som är renoverade. Ofta är dessa nedslipade några mm och i bästa fall omnåtade. Ofta blir då pluggarna över skruvarna så tunna att de till sist faller bort. Då bör man ta bort skruvarna, försänka litet till, alt. byta till skruvar med plattare skallar och sedan sätta dit nya plugg. Man får då gå upp en storlek i plugg och använda ett riktigt pluggborr. Ett bekymmer är att den teak som leveras idag ofta är av en sämre kvalitet än den som man använde för 20 år sedan. Mjukare och mindre hållbar. Det finns även högkvalitetsteak, men då kostar det betydligt mer, som sagt. Ett annat, mer etiskt problem, är att nästan all teak som idag köps in, kommer från Burma. En av världens mer avskyvärda diktaturer. Man kan överväga Flexi-Teak, som idag ser riktigt bra ut och känns behagligt. Mycket bättre produkt än för bara några år sedan. Något billigare än teak, men framför allt betydligt lättare och man slipper alla skruvhål. Kork är ett annat alternativ. Det hade förre ägaren lagt på vår gamla Vindö. Såg ganska bra ut fast det var på en träbåt, behagligt att gå på och gav sig inte ut för att vara något annat än det var.

Lycka till! Najad 361 är ju en väldigt fin båt.

Jag seglar ganska ofta vår 38-fotare själv och tycker inte att det är så svårt. Vist vi har bogpropeller som är ett mycket bra hjälpmedel i vissa situationer. Vår båt har en ganska lång fenköl och håller sig ganska stadig även om det blåser litet sidvind. Man får ta det lugnt och där och när det går försöka utnyttja naturkrafterna och platsens beskaffenhet hellre än att kämpa emot. A och O är att tänka igenom i förväg vad man avser att göra, vad som skulle kunna komplicera manövern, vad man skulle kunna göra för att undvika det och hur man i annat fall skulle kunna hantera det. Jag tar hellre två lugna fina svängar och funderar litet innan jag kastar mig in i första bästa fålla i en hamn. Slinker någon annan före, så må det vara så. Bättre att manövrera säkert och tryggt, även om det inte är lika elegant kanske. För det minst eleganta som finns är ju när man orsakar skada och förödelse för sig själv och andra.

Men, en ankarbox är väl dränerad. Då rinner väl gasolen ändå ut i havet...?

Ja, de är känsliga. Jag lade en trasa med litet lösningsmedel av något slag i slaskhinken. Den doften rann tydligen ned i kölsvinet, för det skrek som bara den efter en stund.

Låter klokt. Där står vår reservtub också. Tack för denna intressanta historia. Precis som du, har det aldrig fallit mig in att tuben i sig skulle börja läcka. Där ser man...

Intressant! Har inte egentligen satt mig in i hur stor panel man ska ha. Är 50 W lagom när man har 345 Ah i batteribanken tro?

50 W med regulator för 2000?!!! Var, var, var??

Hej på dig själv. Det var ett tag sedan vi hade Nidelven... Har sneglat på dieselspisar på båtmässorna - de ser fina ut och det vore väldigt skönt att slippa den öppna lågan. Det jag har hört är att det tar avsevärt mycket längre tid att få fart på matlagningen med dieselspis jämfört med gasol. Och de kostar herrejösses mycket pengar... Det vore kul om någon med egna erfarenheter villa dela med sig.

Hu, vilken rysare! Hade inte heller vågat röra någon strömbrytare överhuvudtaget. Nu har vi både den aktuella och reservtuben i utrymmen som ventileras utombords. Och gasolvarnare i kölfickan. Men man funderar ibland i fulla hamnar hur det ser ut i andra båtar. I synnerhet hos båtgrannen... Sådana här historier gör ju att man börjar fundera på dieselspis. Synd att de ska vara så hemskans dyra. Någon som har en sådan? Är de bra? Senast ändrad av Segelbo | 26 maj 2010 | 08:55