Maximarcus

BlirvisstaldrignågramellanrumpåiPhone...

Jagtrorduskasökafeletpåannathål.kompressionenärjujämnochdetärknappastdetsomärorsakenommotornkännsorkeslö.hardengåttbättretidigare?

Om du utökar batteribanken kommer det förstås att ta längre tid till fulladdat. Däremot kommer en större batteribank ha bättre möjlighet att ta emot laddning från generatorn när de är delvis urladdade. Om du har batterier som är urdragna till t.ex 70% så kommer en större batteribank kunna ta emot fler Ah än en liten om du går för motor t.ex. en timme. Du måste inte nödvändigtvis byta batteriladdare, om den mest används i hemmahamnen så har den förmodligen ganska mycket tid på sig att ladda mellan turerna med båten. Om du vill kunna ladda fullt under en natt i en gästhamn kanske du behöver en kraftigare laddare om du har en stor batteribank som är ganska urladdad. För att veta måste man ju titta på batteribankens kapacitet och laddarens laddström. Om din förbrukning däremot hela tiden är större än den ström du återför så spelar det kanske inte så stor roll att du monterar ett extra batteri, du kommer ändå att bli utan ström förr eller senare. Det kanske fungerar över en helg om du har landström vid hemmabryggan. Ett bättre alternativ är ju isåfall att se till att återföra ström till batterierna när du är ute med båten. Det skulle kunna lösas med solceller. Om du har lämplig plats att montera dem (utan skugga) så kan de göra stor nytta. Om du går mycket för motor så skulle kanske en stor batteribank och en extra generator kunna fungera också. Det går förstås bra att kombinera båda alternativen. Bränsleceller har jag tyvärr ingen erfarenhet av, men visst är det en spännande teknik. Och dyr. /Marcus

När jag skrev mitt svar så var det faktiskt inte klargjort att det var vid stillaliggande som problemet uppstod. Så det så. Jag skulle undvika tyngder i fören eftersom de bara gör nytta när du inte använder båten, när du kör är de bara till nackdel. Gör det något att motorbrunnen delvis fylls med vatten? Om du har dräneringshål i akterspegeln så blir i alla fall nivån i motorbrunnen inte högre än utanför. Hur ligger båten förtöjd? Om du ligger vid flytbrygga så kanske du kan arrangera något som håller ner fören medan båten är förtöjd, det skulle kanske kunna göra samma nytta som en tyngd. Nu fick jag en till idé! Om du tiltar upp motorn och fäster en stor boj, eller motsvarande, runt propellern och sedan tiltar ner motorn så får du extra flytkraft i aktern! /Marcus

Jag hade i min Maxim en gammal Ardic dieselvärmare som inte fungerat sedan jag skaffade båten. I vintras gjorde jag ett ryck och såg till att få igång den, och visst gick den igång. Ljudet liknade en JAS med ebk och den drog runt 5A vid drift, mycket mer när glödstiftet glödde förstås. Jag skrotade den och har nu installerat en Wallas 22DT. Jag har bara haft den igång någon enstaka natt ännu, men visst är den imponerande tyst. Om den kommer att ge mig problem framöver återstår väl att se, jag gjorde bedömningen att alla verkar ha mer eller mindre problem med sina värmare. Oavsett fabrikat. Jag valde Wallas mycket för att den är så tyst. Om du väl ska skaffa ny värmare så skulle jag absolut rekommendera en dieselvärmare. /Marcus

Svårt att svara på. Jag hade kalkylerat med ett kapellbyte, om båten inte är intressant då så skulle jag avstå. Om du köper båten och det sedan visar sig att det går att använda befintligt kapell så är ju det bara en bonus. /Marcus

19kg för en hel kubikmeter, kan det verkligen stämma? Vem vill åka runt med tre kubikmeter utarmat uran i fören på båten? Om man inte har kopplingar till amerikanska armén kanske man kan ändra tiltläge på motorn.

Är skallarna bortom räddning? Jag är tveksam till att det är 8mm skalle, Johnson (som nog tillverkat pumpen) har ofta använt sig av tumdimensioner. T.ex. 5/16 är ca 7,9mm, inte så stor skillnad kanske men 9/32 är ca 7,14mm. Kanske använde du en 12-kantig 8mm hylsa dessutom? Kan du komma åt att mäta diametern på (den fräschaste) skruven så kan det ju hjälpa. En 6-kantig hylsa i rätt dimension som du knackar på med lite Screw-grab i kanske kan lossa skruven. /Marcus Senast ändrad av Maximarcus | 24 maj 2011 | 16:57

Jag kan inte tänka mig ett smidigare sätt att frakta en jolle än så jag gör nu. Längst ner i den här http://www.maringuiden.se/forum/;thread=305198&highlight=snap davits tråden syns ett par bilder på mitt arrangemang. Om du inte har motor på gummibåten kan ett par vanliga snap-davitskopior funka lika bra. Har du däremot motor på gummibåten så tappar man en stor del av det smidiga eftersom du måste lyfta av och på motorn innan du fäller upp gummibåten om du har fästen i gummipontonerna (likt Snap-Davits). /Marcus

Det motsatta skulle jag säga är normalt, att motorn aldrig kommer upp i arbetstemperatur vid låg belastning. Jag tycker det låter som du har problem med sjövattenpumpen/filtret/slangarna.

Eftersom alla marinmotorer baseras på någon av de få grundmotorer som finns så är det ju grundmotorn som till största delen avgör det du undrar. Jag tror att den motor du tittar på är baserad på en Mitsubishi. Titta även i http://www.maringuiden.se/forum/;thread=269339 Lite googlande borde kunna få fram vilken grundmotor just 2.06 är baserad på. /Marcus

Om du väl tar dig in i Järlasjön så kan det vara bra att veta att sjön för det mesta är djup, men att det faktiskt finns några grund. Jag vet för jag har gått på ett av dem! Sjökortet visar dem inte och sikten i vattnet är riktigt dålig. Om man tittar på flygbilderna på Eniro så ser man ett grund strax norr om de två stora stenarna mitt i bild på http://kartor.eniro.se/m/aulCE. Det går man inte över ens med den lilla jolle vi åkte med! /Marcus Senast ändrad av Maximarcus | 20 maj 2011 | 08:09

Googla på fend-fix så hittar du det du söker! /Marcus

Jag har inte seglat eller åkt stor båt på Åland, men däremot har jag varit på ett otal platser och fiskat från styrpulpetsbåt. Min erfarenhet är att kvalitén på sjökorten kan vara lite si och så, även utmärkningen är lite tveksam på en del ställen. Ett framåtséende ekolod kanske kan vara nåt? /Marcus

Om motorn verkligen går bra när du pumpar på blåsan så kan felet som sagt inte vara ett igensatt munstycke, du kan inte trycka bränsle ända ut i munstycket med blåsan. Om vi förutsätter att flottörventilerna fungerar som de ska så kan du bara fylla upp flottörhusen med hjälp av blåsan, det som pumpen normalt sett skall göra. När flottörhuset är fullt och nålventilen stänger så kan du inte göra mer med blåsan. Jag tror också på systemet innan förgasarna (pump, filter, luftning etc.) /Marcus

Apropå kabel; när jag installerade bogpropeller gjorde jag ganska omfattande undersökningar var man hittade billigaste (70mm2) kabeln. Jag handlade till slut på Hjertmans, och en snabb koll visar att de är betydligt billigare på förtennt kabel än Start&generator. Jag har inte något extra batteri till bogpropellern (3kW), därav den grövre arean på kabeln. Om man har ett extra batteri kommer du såklart klara dig med betydligt klenare grejer, det enda du riskerar är marginellt längre tid för laddningen att fördela sig till fören. Knappast något som kommer att märkas, jag tror absolut att 25mm2 är tillräckligt. /Marcus

Visst måste siffrorna vara förväxlade, att ha en säkring med mindre brytström än maximal förbrukning verkar inte så lyckat. Jag tror inte ens att du behöver ha ett så dyrt batteri som Optimas gula, visst är det säkert ett bra batteri, men som föregående skrev så är ju det intressanta inte batteriets kapacitet utan vilken ström det kan leverera (CCA). Även ett betydligt enklare batteri klarar av att leverera 300A, jag tror ett vanligt startbatteri duger alldeles utmärkt. /Marcus

Massiv aluminium är mitt förslag, lättbearbetat och rostar inte. Alternativet skulle kunna vara ett fyrkantsrör 60x80x6mm med ett 5mm mellanlägg för att få rätt höjd. Om du får tag i en saltvattensbeständig legering så är det förstås bra, annars går det bra att bara måla. Jag vet inte var du bor, men här i Stockholm kan du handla aluminium på http://www.staldepan.se/

Nu är det gula borta, det blev ganska en ordentlig polering med Abralon, först 2000 och sedan 4000. Det var inte smuts på ytan, utan det var gelcoaten som blivit missfärgad. Jag pratade dock med en kille som var mycket erfaren av plastjobb, han sa med 100% säkerhet att missfärgningen berodde på att man haft för mycket härdare i plasten när man gjort taket. Missfärgningen kommer att komma tillbaka när plasten blir utsatt för solljus, det enda sättet att bli av med det är att måla om det med någon tät färg. Rätt trist, taket är 30 år nyare än resten av båten och där finns inga missfärgningar...

Jag har hard top:en från Stegoplast på min båt, och det funkar ju bra. Under förra säsongen såg jag dock att gelcoaten på vissa partier blivit missfärgad och till i år så är det än värre. Jag har gått på med rubbing och polermaskin utan att få bort det, imorgon blir det Abralon. Har någon liknande erfarenheter, kanske av samma tak, eller är det någon som har någon teori om vad orsaken kan vara? Det är ingenting som har legat mot plasten, missfärgningen har kommit ändå. Även om jag nu får bort det fula så vill man ju inte att det ska komma tillbaka direkt! /Marcus

Bra erfarenhet i både bil och båt. I båten satt 4 stycken 75Ah Biltemabatterier till förbrukningen när jag köpte den, de hade då suttit några år och jag använde dem ytterligare 3 år. Därefter bytte jag dem i förebyggande syfte, även då till Biltema men två st 180Ah. De går nu in på tredje säsongen.

Jag har min givare monterad i ett rör fyllt med glykolblandning, fungerar perfekt för mig. Jag har bara lodet för att få en djupsiffra i plottern, men om man växlar över till ekolodsbild så ser man en hel del brus/ströekon som säkert inte är så roliga för den som letar fisk.

Såhär ser fästet på gummibåtens akterspegel ut. På durken längre förut sitter ett motsvarande fäste.Längst ut har fästet en 90 graders krök som man trär i fästet på badbryggan och låser med en sprint. Även när gummibåten ligger i vattnet så funkar fästena bra som förtöjning.

Här kommer ett par bilder på mitt arrangemang. Eftersom fästet sitter i akterspegeln på gummibåten så blir det mycket stadigt, att ha motorn kvar när man tippar upp den är med andra ord inga problem. Här ser man det ena av de två fästena på badbryggan.

Jag hade låtit loggen gå in i instrumenthimlen. Hastigheten den visar/visade är visserligen fart genom vattnet, men precisionen brukar vara riktigt dålig. Jag hade nöjt mig med en GPS, jag har gjort precis så i min båt. /Marcus