Kjove

Hej! Faktum är att jag av en händelse fick med en form till det peket vid inköp av diverse båtformar. 0735-469540 http://www.maringuiden.se/js/tiny_mce_209/plugins/emotions/images/smiley-laughing.gif\ border=\0\ alt=\Laughing\ title=\Laughing\ />

Ett sätt att få ut bundet vatten i inplastade fyllningar i form av trä,skum eller cement är genom vaccumsugning. Man kan då använda sig av samma typ av vaccumpump som man använder till värmepannor med kylmedia med en tätsluten behållare mellan då båten och pumpen som samlar upp vätskan. Viktigt är dock att ta reda på vart vattnet tar sig in så att detta kan tätas i efterhand då utrymmet är någorlunda fukt/vattentomt. Alltså borra ett hål sör att montera slangstos i området för fukt för att sedan slipa och plasta igen.

Detta ämne borde nog ha en egen tråd egentligen, men jag vill påpeka ändå att du har rätt i mångt och mycket. Som att vissa varv inte borde ens ta i segelbåtar, eller ens plastskador överhuvudtaget. Detta innebär stora problem för seriösa reparatörer som vill lämna rätt utförda reparationer efter sig då enda sättet att hålla kostnaderna nere på reparationerna är att slipa så lite som möjligt. Detta är vad försäkringsbolagen i första hand väljer. Dessa varv kan vara en ren plåga som plastreparatör att arbeta på då man inte blir uppskattad av sin arbetsgivare. Men vad det gäller val av polyester vill jag nog påstå att det är stor skillnad på styrka mellan olika typer av polyester, t.ex Orto, iso eller 20plast. Och att gå steget vidare till vinylester är en stor förrändring på styrkan då det gäller byggnation, och skall i dom fall även lagas med det samma just för vidhäftningens skull. Men Sea wolf starta du en ny tråd i ämnet så får vi se om det kommer mera synpunkter. Är trött på att bli ombedd att fuska och att bli jämförd tidsmässigt med fuskare. Funderar efter alla dessa år på att börja sälja körv istället. Senast ändrad av Kjove | 16 februari 2008 | 00:53

Det är sant som Tommy säger. Och om det är böldpest i båten så brukar detta i regel visa sig först i områden nära vattenlinjen och helst under häck eller loring. Blås av det värsta med turbomunlycke på högtryckstvätten och skrapa med sandvikskrapa resten. Slipa sedan med exenterslip och 120papper. Om det då är begynnande bölder under gelcoaten så syns dessa som runda ringar i den slipade ytan. Är det så så är dags att blästra. Men det är inte nödvändigtvis så att det måste vara bölder i en båt bara för att den är gammal. Men be någon att fuktmäta båten innan du målar med epoxi så du inte stänger inne fukt i laminatet. Senast ändrad av Kjove | 10 februari 2008 | 23:49

Ja det var bra frågor, även om vi kanske frångår tråden lite igen. När det gäller att konstatera hur en båt är sammanbyggd så kan man i dom flesta fall själv säkna ut det, men det är ändå så att man börjar ju att slipa upp dom synliga sprickorna, och sen ser man eftersom hur det ligger till. Mn kan även knacka sig fram med ett metallföremål och konstatera på ljudet att det uppstått mellanrum i laminatet. Och naturligtvis bygger man inte in detta mellanrum med vilje utan det beror på dålig passform mellan skrov och innermodul eller delamineringar. Detta är ju rätt stora pusselbitar man hanterar och det kan vara svårt att beräkna innan och det får väl bli som det blir. Bättre hade varit om man haft mellanrummen mellan balkarna öppna och slipat balksidorna för att sedan laminera mot botten och upp mot balksidorna. Då hade dessa ytor blivit helt stumma. Och dammet då man slipar försöker man ju så gått det går att samla upp med spånsug men mycket damm blir det. Många sömnlösa nätter med klåda blir det. Och mycket skit får man i sig också. Mycket intressant att du ställer frågan.

Här är en bild på en del jag lyfte bort under kölbult.

Ja självklart blir det skador om man dunkar på även med en av våra egna båtar. Det vore ju rent dumt att förneka det efter att ha lagat sådana halva livet.Men vad jag ville beskriva i min berättelse är en konstruktion som om ni läser den en gång till är att den behöver inte ens segla på för att det skall ge vika och börja läcka. Den yta där kölbultarna sitter som vi förr kallade för sulan bör ju åtminstone bestå av ett homogent laminat och inte av ett spackelskickt på c:a 30mm i tjocklek, som dessutom till stor del består av luftfickor. Tänk själva vad som händer med laminat i balk och skrov i detta område när man drar åt dessa bultar för kung och fosterland. Men som jag också skrev i andra ord så när dessa skador lagats på ett seriöst sätt med rätt material så kan detta bli en riktigt bra båt för bra pengar. Båten byggs av bra materialer men sammansätts på sätt som ger upphov till fusk då det inte syns varken utifrån eller innifrån. Och denna byggmetod använder man i så gått som alla dessa massproduktioner och härstammar från början från motorbåtstillverkningen. Senast ändrad av Kjove | 30 januari 2008 | 00:52

JanO besvarade mitt tidigare inlägg med att jag påstod att man använder fel plast.? Detta måste vara ett stort missförstånd. vad jag menade var att om båten är byggd i vinylester vilket är ett mycket bra material som allt fler går över till, så skall den också lagas med detta material för att få full vidhäftning mellan det gamla och nya materialet. Och om materialet hade använts på rätt sätt vid byggdationen så hade detta blivit oerhört starkt. Hade man istället för att limma två laminat mot varann där kölbultarna sitter med spackel tagit och laminerat fast balkar mot skrovet med matta och plast så hade kostruktionen blivit riktigt bra. Men om man väljer att bygga på detta vis så blir naturligtvis byggkostnade högre då detta blir ett mera tidsödande arbete än att bara trycka balken i spackel/pajj. Vad det jäller reparationskostnader på ett sådant arbete där man demonterar ur störe delar av inredning och sågar loss balkar mm så är det inte ovanligt att ett sådant arbete kan ta bort åt : Av med köl 3 x 3tim Demontering inr. 8tim slipning av delaminering 100tim Plastning 50tim Slipning av plastningar och topcoatering 16tim. Montering av köl 3 x 3tim. Montering av inrede 12tim. Städning av båt efter reparation kan variera beroende på hur väl man lyckats att täcka inredning med plast. Säg 8tim. Det blir 212tim. 212 x 600kr = 127 200kr material. Denna kostnad kan lätt bli dubbelt så hög beroende på omfattningen och hur väl man gör jobbet.

Ok. Om man tittar på dina värden och jämför med gxi som då saknade 450 varv så känns det nästan som att dom är ganska likvärdiga. Den gick nämligen relativt lätt upp i planing.

Angående bottenkonstuktionen på beneteau. Jag håller just nu på att laga en sådan. Denna består av ett skrovlaminat i vinylester som är en plast av bättre sort varvat med rowing och huggen matta enligt konstens alla regler och en tjocklek på c:a 15mm. Invändigt mot detta limmas en innerlinemodul/balk c:a 20mm tjock tillverkad i form med ett limspackel. Glappet mellan balk och skrov är c:a 30mm och endast bitvis fyllt med detta limspackel. Denna modul är i denna båt inte lika seriöst laminerat som skrovet utan består enbart av rowingmattor och luftblåsor. Detta medför att kölbultarna komprimerar och till viss del skapar kross skador i laminatet runt kölbultarna. Detta medför mycket omfattande arbete vid repareration av dessa båtar. Men om man väl har fått denna reparation gjord på ett seriöst sätt så har man fått en ganska bra båt. Förrutsatt att reparatören vet att använda rätt material och inte en vanlig polyester som i våra egna båtar byggda på orust. Denna polyester förenar sig nämligen dåligt med vinylester. Detta uppenbarade sig i denna beneteau som jag nu håller på att reparera. Denna var nämligen reparerad med vanlig polyester vilket fick plockas bort då den till stor del låg lös. Men om man ser det så här. Du köper en Beneteau till ett något bättre pris än en Hr t.ex. Du får betydligt mera båt för pengarna. Detta läser man ofta tycker jag. Gör det då, och stå själv till viss del för konsekvenserna då det går sönder. Eller betala lite till och köp en båt som håller. Detta skulle försäkringsbolagen kunna införa i villkoren, och på så sätt kunna sänka premierna kanske. Och vi reparatörer kunde få fria händer att utföra reparationer på ett korrekt sätt. Det händer att man blir tillsagd att göra så lite som möjligt då detta anses som konstruktionsfel. Och om reparationen sedan bryts upp igen så är det reparatören som får skiten och får leva med ryktet som fuskegubbe. Jag har utfört reparation för Atlantica där man sagt att båtägaren får stå för den del av arbetet som kan anses som en förbättring och försäkringen täcker själva skadan. Båtägaren har då fått en riktigt bra båt och försäkringsbolaget är nöjda och jag med. Jag skulle gärna se kommentarer från fler reparatörer i denna tråd, och vad dom tycker. Senast ändrad av Kjove | 19 januari 2008 | 00:52

Jag håller nog med luffarn till viss del. Alternativt att byta till en något starkare motor då denna är något i minsta laget till en forgus. Den klarar gott att förflytta båten från a - b men kan var klen i vissa fall vid manöver ute i öppet hav i hård sjö. Jag har själv erfarenhet av detta vid ett tillfälle på väg hem från saeby då det brallade i regält och rullfocken fastnade. Jag fick köra motorn på fulla varv för att klara att hålla båten i vindögat. Men för övrigt så är det ju så att denna motor har bara en svag punkt, och det är rosten. Denna finns inte då den är sötvattenkyld. Endast avgaskröken är utsatt för detta. Denna kan tätna i kylkanalerna och medföra varmgång vid hög belastning då kylvattnet får svårt att passera. Men 60 000 låter orimligt billigt om det är med arbete. Jag skulle nog kolla upp den firman som lämnat det priset innan. Du vet väl att man får vad man betalar för. Och det finns gått om oseriösa installatörer i branschen. En båt behöver inte bli säkrare för att man har ny motor om den till exempel installeras fel och med fel material mm.

Johnsonbåtar byggdes på Styrsö och finns delvis där fortfarande men bygger idag husbåtar. Har du tittat på Husvagnsvensson. Dom har takluckor som är vaccumformade och användes av vissa båttillverkare under 70talet. Jag är ganska säker på att Bosse Johnson är en av dessa.

Många små repor går att slipa bort med abranett 1000 abralon 2000, 4000 och sedan rubbas och vaxas. I vissa fall om det inte visar sig vara porer i gelcoaten. Den som uppfann blå gelcoat borde lynschas. Snyggt när det är nytt men helt kass att underhålla. All mörk gelcoat blir varm i solen och plasten återhärdar då den upphettas till över 70grader vilket kan ske när solen steker på. Vid härdning kan då krympning i plasten ske och struktur efter eventuell rowingmatta uppkommer. Skitfult.

Klart grymt! Klart de ska va V8a. Tjockleken håller nog bara det är ordentligt uppstagat med knän mellan bädden och akterspegeln med knän. Men frågan är vad nitarna i botten tycker. Men det går ju att plasta. Senast ändrad av Kjove | 09 januari 2008 | 21:24

Jag använder alltid aceton på listen vid polering av båtar men använder efteråt autoglym plastic någonting för att återfetta ytan. Detta fungerar utmärkt, och vad man då gör är att avlägsna material som är utbränd av solen. Jag har till och med lyckats att få riktigt dåliga lister att bli som nya men det går mycket aceton. När man använder aceton på topcoat så är det mycket vanligt att det allra översta lagret som innehåller parafinolja att det löser sig. Men tvättar man bort detta så finns det hårt material under detta. Viktigt är att vaxa ytan efteråt annars fastnar smuts än värre sedan.

I likhet med en snipa som du talade om där i början så vill jag berätta om min gamla Viksund 31 Goldfish som jag hadde för ett antal år sedan. Den var tvåmastad och vägde nära 8 ton. Långkölad som den var så var den lite trög i stagvändningarna och krävde att man bräckte något med förseglet i svagare vindar. Annars så gick hon faktiskt relativt högt i vind för att vara en sådan båt. Och farten var inte så illa heller. Men bäst var hon i riktigt hårt väder. Jag och min fru seglade henne mellan Saeby och Hals på kryss i 28sm. Det var en tuff resa som vi beslutade att göra för att komma ifrån ett grälande par som vi då seglade i sälskap med, och det var det värt. Men utrustningen i dessa båtar är i regel undermålig och bör bytas ut för att det skall gå att segla med dom. Det fanns ratt både inne och ute vilket var sjönt när det regnade och blåste. Men vad som var störande under segling var att ratten satt som på en motorbåt i ena sidan vilket jag hadde ändrat om vi behållit båten till en pidestral.

Jag vill som reparatör påpeka att en balk som är tillverkad i en form kan se mycket elegant och förtroendeingivande ut men behöver för den del inte se så väldans fager ut från insidan. Jag håller för tillfället på att laga en Benetaue som är för ögat sett en mycket bra kuliss. Dessa balkar består av enbart inblötta glasfibermattor med massor av luft i laminatet. Dessa är sedan limmade mot skrovet med ett i och för sig mycket starkt limspackel, som lagts lite här och där. Den yta där kölen sitter bultad består då av ett mycket bra skrovlaminat och ett mellanrum mellan skrov och balk på c:a 3cm med bitvis fyllt med detta spackel och en urusel med snygg balk/limyta. Detta gör då att kölen efter ett tag hänger och dinglar i bultarna. Som man säger ibland va. Fuska är ok bara det inte syns. Senast ändrad av Kjove | 01 januari 2008 | 17:01

Har du kållat på ebay.com? Dom flesta bågar som finns färdiga för t.ex wakeboard mm är tillverkade av aluminium och kan säkert rigga bra på en Buster.

Visst kan man täta skarven med sika från utsidan, men vill man vara hel säker så skulle jag nog lyfta båten från kölen en bit och göra rent emellan för att lägga ny massa emellan. Eller i alla fall frilägga kölbultarna för att efterdra bultarna. för att sedan lägga en ny sika fog över skarven. Det brukar kunna bli lite glapp i bultarna med åren och detta kan du se när du tar upp båten om du vickar på kölen.

Ojojoj. Det var mycket i denna tråden. Jag vill säga några väl valda saker här faktiskt. Jag började att bygga båtar i mitten av 80talet och har även i större utsträckning arbetat med reparationer av glasfiberskrov från alla typer av länder. (Även USA) Jag har även varit inblandad i tillverkning av båtar i pålen då plastning skulle ske där och montering här. Jag vet också att detta sker inte enbart av kostnadsskäl som många tror utan i första hand på att man i sverige inte längre får lov att använda sig av polyester i närheten av människor. Det nämns här att vi byggde dåliga båtar i sverige på 70-80talet. Det stämmer till viss del om man gämför med båtar byggda i sverige nu på 2000talet. Och detta beror mestadels på att vi idag mera vet hur man skall använda dessa material. Plast är ju inte bara plast rakt av utan består av en hel rad olika produkter och används av olika orsaker då man vill uppnå olika effekter till minsta möjliga vikt eller materialkostader. Polen och andra liknande länder har inte hunnit med att lära sig allt detta utan arbetar idag efter samma förutsättningar som vi gjorde på 80talet, och leverantörer av material är inte alltid så bra på att framföra till tillverkare hur materialen skall användas och vart och vilket. Roland Rybbe har besiktigat vissa av dessa båtar och skrivit endel kryptiska saker om detta. Det kan vara både positivt och negativt. Det negativa kan vara att om man skall kunna skriva ett profitionellt repotage om just plasttilverkning så måste man nästan har yrkeserfarenhet om just detta ämne då detta kräver så mycket olika ingående kunskaper. Det positiva i hans inslag är att det i denna branch har poppat upp en hel hög med storskojare som egentligen inte har några större kunskaper om båtbyggeri, och dessutom inte drar sig för att lura skortan av enskilda personer så som båtköpare eller båtbyggare eller leverantörer av material. Vissa av dessa skojare är dessutom mycket juridiskt kunniga och kan vara farliga att för tydligt hängas ut med namn. Jag har läst artiklar som till viss del har drabbat helt fel personer då han har blandat ihop vissa uppgifter då han inte riktigt har haft hela sammanhanget klart för sig, och till viss del har fått in felaktiga tips. Men i stora drag så tycker jag att han borde hänga fler skojare än vad han hittils hunnit med. Här behöver rensas upp. Förr sa man hästhandlare eller bilskojare. Och det man talar om då är rena duvungarna mot dessa maffialiknande storskojare som genomsyrar denna yrkeskategori. Det är mycket synd då det i grunden bygger på människor med ett gediget intresse av båtbyggeri där kunnskaperna gått i arv från hand till hand och finns egentligen inte att lära sig ur några riktiga studiemedel så som böcker mm. Man har på detta vis sedan 70talet byggd upp ett nätverk som täcker upp nästan hela sverige där man på olika sätt kan hjälpa varrandra med utbyte av kunskaper mm. Sedan får vi heller inte glömma att denna yrkesgrupp är oerhört underbetalda här i sverige och fler och fler av dom som är duktiga väljer andra yrken och därmed blir stortillverkarna tvungna att vända sig till länder som Pålen. Lokal och energikostnade i sverige är så höga att arbetsgivare har inte råd att betala motsvarande löner till sina anstlällda då priset på båtarna skulle bli ännu högre än vad dom är idag och skulle då inte klara konkuransen med alla dessa importbåtar som många av er här gör gämförelser med. Ni har naturligtvis min fulla förståelse att ni inte vill betala för två amerikanska båtar för att bara få en svensk. Men detta är den bistra sanningen. Och troligen kommer det med tiden bli så att alla svenska båtar kommer att tillverkas i andra länder som pålen. Och dom som vi kommer väl om en sisådär tre generationer att vara lika duktiga på plast som vi är.

Volvo har en ljuddämpare som man sätter bakom motornsom avgaserna passerar genom. Denna funkar skitbra. När man startar motorn är den tom på vatten och man får den där goa smällen som får nackhåren att resa sig. När motorn har gått någon minut så fylls denna upp med vatten och du får ett lagom gött dovt muller som båtgrannarna trivs bättre med. Fördelen med detta är mindre risk för bakvatten i motorn om båten ligger tungt på häcken. Så det är inte bara moppe utan ....... Senast ändrad av Kjove | 13 december 2007 | 02:35

En rulle 600gr matta väger runt 30kg och kostar runt 30kr kg om du köper hos grossisten Jara plast. Där får du även rätt sorts polyester, i ditt fall 720-800. 35 kr kg i 20kg burk. Troligen kommer du att göra av med detta. Ett tipps: Skaffa en brun plywood och vaxa den så kan du tillverka delar i glasfiper på den att bygga med i stället för att försöka att blasta in en massa plywood som många gör. Glöm inte att slipa där du skall plasta och måla sedan bara.

Behöver du 30hk? Nanni på 21hk kanske räcker. Jag har satt in den i Ballad, Vindö30 Har satt in 29hk i Maxi95 och det hadde räckt med 21hk. www.nannidiesel.se Kolla med http://www.matsmarin.se/frameset.htm om du bor på vestkusten.

Ja polering finns det många åsikter om. Till att börja med så är gelcoat till skillnad mot en lack inte uv-beständig i samma utsträckning. Den matta gulnade ytan är material som till viss del är utbränd av solen och går aldrig att få riktig fason på då den är full med microskåpiska porer och gulnat styren. Om man vill få nyglans på båten så måste detta skikt avlägsnas på något sätt. Kan anses som förbrukat material. Ett vanligt sätt är då autosol, ett gammalt beprövat sätt. Visst tunnar man ut gelcoaten men vad har man för val. Mirka säljer Abralon och abranett. Dom har även ett bra rubbing som finns i många olika grovlekar. Vad som inte är bra med autosol är att det innehåller väldigt mycket ättika som bränner ut pigmentet. Ett bättre alternativ som jag använt mycket är då 3M Perfektit 111 vit kork samma som autosol. Blå kork på mörka färger, lite finare.

Vad jag har förtått så kan det luriga med att bygga motor till båt är att få en kam som stämmer för den belastning som en båt motor utsätts för. Men om man tittar på yanmar sidan så kör ju dom mycket med Toyota. Om man väljer ett block som dom använder sig av så kan man kanske köpa deras kam. Och när det gäller konvertering så skall det finnas en gubbe som kallar sig för Union Motor i Härryda någon stans som tillverkar limpor och kylare. Jag köpte en limpa av honom till en Fiatmotor för 15år sedan.