Kjove

Ok. Det kan vara en god ide´ . Skall kålla detta.

Jodå, det känner jag väl till att det kopieras och så. Jag jobbar ju i branschen och vågar nog påstå att c:a 60% av alla svensktillverkade båtar har kommit till på det viset. Och vad det gäller den här båten är svårt att säga då dom har härjat rätt mycket med den. Dom har bl.a. sänkt akterspegeln och plastat och haft sig. Handmålat i ett par vändor. Det jag reagerade på var att motorbrunnen är ovanligt bred. Det är nästan så det skulle få plats två motorer. Skulle kunna tänka mig att den kom från england, men det är ingen Fletcher heller.

Ok. Men tack ändå.Har själv aldrig sett den modellen förrut och säljaren verkar heller inte veta vad det är för något. Hoppas någon annan vet.

Haha! Dessvärre är det nog det man är bäst på i Göteborgs norra skärgård. Supa skallen i bitar alltså. Källö-Knippla har ju alltid funkat om man vill ha party. Men vad jag förstått så skall Rörö vara lite mera rumsrent.

Troligen sitter motorn snett i föhållande till axeln. Lossa dom 4a bultarna i flänsen så dessa är lösa. Kålla med bladmått 0,10 över, under stybord och babord mellan flänsarna. Ändra på motorfästena tills detta bladmått inte längre går in mellan flänsarna. Dra åt alla muttrar mm ordentligt och kålla flänsarna igen. Dra sedan även åt dessa. Och vad många inte vet är att den hylsa du har går att efter dra genom att låssa på en kontra mutter och dra åt så att taljveken innuti komprimeras och tätar hårdare mot axel. Fettet smörjer sedan axeln och tätar ytterligan mot läckage. En grymt bra och enkel konstruktion.

Du kan själv tillverka en form i vanlig brun formplywood. Dra en radiespackling i hörnena med polyester/gelcoatspackel med maskering som du avlägsnas innan härdning. Våtslipa spacklingarna lite lätt, och vaxa 4-5 lager. Måla med gelcoat ett fett lager, och ett ytterligare lager då det har härdat. Lägg ett lager med plast å matta och rulla noga, låt härda. Plasta sedan tills du uppnått full styrka typ 5 lager eller så. Eventuellt förstäk vissa delar där motering av stolar och annat genom att plasta in plywood. Inte formplywood där då plasten släpper från den bruna ytan. Om du eventuellt vill göra rännor eller liknande i formen går det bra att skruva läktor med radiefrästa kanter, och kla med brun packtejp. Plasten släpper bra även från denna tejp med vaxning på. För att sedan få rätt finisch på den rå vatttenslipa och rubba ytan.

Min son är spekulant på denna båt. Kan någon hjälpa mig att avgöra vad detta är för modell?

Hej! Först vill jag ge jaww en honör för hans starka ord. Jag tycker att ett forum som detta skall vara bekvämt att vända sig till med sina frågor som novis och nybörjare. Som ett gammalt göteborgskt raggarordspråk säger: Om man talar me hövvet så ska inte röva svara. Men nog om detta Rovarn skärp dig! Mycket riktigt så skedde en sammanslagning av OMC och VP och därmed togs först sx och sedan dps fram. Tyvärr så ersatte då dps DPX vilket är tråkigt för oss som vill åka 50 och VP då detta drev bara funkar upp till 50-55. hoppas dom snart löser detta med att kombinera sitt nya DPR med V8. Val av båtfabrikat styrs nog mest efter tycke och smak. Och vad det gäller kvallitet då det gäller olika åldrar så finns det en period från -86 fram till -92 som båtarna över lag är lite så där. Inte bara Bayliner. Grejen är nog att man med tiden har lärt sig att på ett säkert sätt seietillverka båtarna. Alla snabba båtar som finns har mer eller mindre sitt ursprung från den nu döde ledstjärnan Don Aronow. Om man läser historian om honom och dom båtar som han byggt så kan röken skingras lite om vad som kan vara intressant och inte. Och bara för att man har en båt som gör 50 så behöver man ju inte köra fortare än vad man behärskar. Ungefär som på vägen. Att vara bra sjöman handlar inte bara om att ta sig från a - b utan även om hänsyn och sunt förnuft. Och innan du som nybörgare köper båt så anlita helst en opartisk besiktingsman som typ William Becking här i göteborg så blir inget fel. Det finns många felpunkter i en båt som dom har med i sina protokoll. Krackeleringar i gelcoaten innebär ofta delamineringar i laminatet, och har i regel uppkommit av brytningar och bör förstärkas innifrån i samband med reparation. Detta bör göras av proffs. Besiktningsmännen vet i regel vem som är lämplig. Alfa drev kan i vissa fall vara underdimesionerat till big block och Bravo är att rekommendera. Senast ändrad av Kjove | 23 maj 2008 | 22:41

Maringuidens forum är ett bra ställe för att utbyta kunskaper och erfarenheter på, och jag brukar försöka att dela med mig av mina så gått det går. Har ibland läst vissa vassa kommentarer och visst nedlåtande bemötande ibland, vilket jag har svårt att förstå vitsen med. Sådant bemötande för inget gått med sig alls, varken här eller på arbetsplatser utan brukar i regel sluta med att någon blir sårad. Sånt brukar kallas för sandlåde mentalitet och borde inte finnas över huvudtaget. Jag tror på att istället sprida glädje.

Det verkar ju skitkul! Visserligen så har jag ingen gammal pärla men skulle gärna vilja kolla. Vart går starten och var är målgång?

Det är sant att dom flesta deplacementskrov lamineras först i halvor för att sedan sammanfogas med remsning invändigt. Men tyvärr så är det inte helt ovanlgt att båtar byggda i slutet av -70 och -80talet byggdes i polyester av miljökvallitet. Miljökvallitet innebär att man tillsätter parafinolja som sedan följer styrenavgången till ytan för att lägga sig som en spärr som fördröjer styren avgången, och på så sätt får ett lägre mätvärde o lokalen av styren. Detta innebär att man sedan måste slipa port detta vaxskikt innan ytterligare laminering för att få full vidhäftning, vilket sällan gjordes och därmed delamineringar i detta område. Detta brukar höras ganska tydligt om man pickar med ett hårt föremål och låter typ som papper. Och det brukar fukta från sprickan. Har man tillgång till fuktmätare så kan man i princip mäta sig fram till vart delamineringarna slutar då dessa binder vatten. Senast ändrad av Kjove | 11 april 2008 | 20:35

Ok. Det låter ju som om det kan bli tal om den typen av bogisar fram över då. Men jag har haft ett par kunder som varit lite skeptiska till själva konstruktionen. Att det skulle varit problem med själva rörelsemekaniken. Skulle varit intressant att höra mera åsikter eller erfarenheter om detta. Hoppas att det finns fler där ute i sybervärlden som vill skriva något om detta.

Hej! Som plastskade reparatör vill jag absolut säga att om du är medveten om att ha haft känning så skall du under inga omständigheter röra vid detta själv utan kontakta bolaget och låta dom råda vem som skall laga skadan. Om du trots detta ger dig på att laga själv kan det senare innebära att bolaget inte tar skadan då detta då anses som en gammal skada, och dessutom kan ses som en fusklagning då du säkerligen inte har den erfarenhet som krävs att veta hur och hur djupt du skall slipa, och vilka material som skall användas. Detta är inte alls så enkelt som vissa här vill påstå. Det är dessutom stor skillnad på dom material som vi reparatörer har att tillgå, och dom som t.ex. säljes på Biltema och andra ställen. Senast ändrad av Kjove | 11 april 2008 | 06:48

Jo att det växer skal det får man väl kanske förstå, men det är väl så att solen hjälper till till viss del också. Men det är nog mer mekaniska saker jag söker, och vänder mig då främst till dom som redan har denna lösning och har faktiska erfarenheter av denna som inte bara bygger på skeptiskhet.

Jag har den sista tiden fått förfrågningar om installation av infällbar bogsnurra. Men jag har också hört att det varit problem med funktionen i dessa. Men har inget fakta om vad för problem det handlar om eller vilket fabrikat man då talar om. Jag skulle vilja veta från er andra här på MG lite fakta i ämnet.

Peaky! Glöm inte att det som ligger till grund för denna diskution är att du som jag som är till hundra procent uppväxta som båtmäniskor är idag en minioritet på havet. Men det är det jag menar med en typ av dispanssystem. Man hade något liknande i samband med förrändringar då det gäller skepparpapper för fiskare under slutet 80talet vill jag påminna mig. Exakt hur det var kommer jag inte ihåg. Man brydde sig ju inte så mycket i den åldern.

Det låter som ett prisvärt alternativ. Detta med renovera 4bultat hit och dit är nog ett jättebra konsept också, men akta dig vad du kan komma att få skruva. Det är väl klart om man är duktig på sådant så finns det inget alternativ till det men skall man förlita sig på andra så kan det bli hur dyrt som helst. Men tänk också på att 271 som är/var en underbar motor är idag rätt gammal och drar i sig rätt duktigt med soppa om man jämför med t.ex. en ny 5,7gxi eller en mercruiser 5,7mpi som är en likvärdig motor. Du kan närstan halvera bränslekostnaderna. Sedan är det ju frågan hur mycket man kör och så.

Jag har många efarenheter när det gäller dylika arbeten. När det gäller just planande båtar med högfartsbestanda så kan detta påverka enormt. Det finns en gammal regel som säger att en planande båt alltid skall vara c:a 20% smalare i aktern än på bredaste stället vilket är en sanning med modifikation. Anledningen till denna s.k.formel är just deplacementet i akten förhållande till bärkraften i fören. Har man t.ex. en 24graders bottenvinkel som på cigarett 28 som kopierades och förlängdes till 30fot och kallades High tech 3000 eller 300wa med ett ganska lyckat ressultat men med liten tendens till överplaning i riktigt höga farter(70-74knop), förlängdes sedan ytterligare 40cm med den effekten att den överplanade och gick något på fören. För att eliminera detta har man sedan modifierat steglister i fören med ressultatet att fören lyfter ur vattnet och fungerar nu bra. Detta skrov är då lika brett i aktern som på bredaste stället. Detta kan man säkert beräkna med dataprogram, men det krävs även ögats erfarenhet och rena kunskaper och efarenheter om hur båtar beter sig med olika bottnar och viktförhållanden mm. Man kan i vissa fall även bygga ett exta steg i aktern för att miska något på deplacementet och samtidigt höja x-mått motsvarande, men då med risk för vaccum vid planingstillfället. Man måste då tänka på att bygga detta på ett sätt så att det ventilerar sig själv. Jag håller precis på med detta på Benotti 32. Den fungerar visserligen bra redan som den är med farter upp emot 55-60knop med standardmotorer, men hoppas på ännu bättre ressultat fram över. www.benotti.se

Hallå! I vilken värld har ni befunnit er i dom sista 20 åren egentligen? Ni måste väl ändå vara medvetna om att det skett stora förrändringar under dessa år då det gäller både båtar och båtägare. När vi var små, 60-70tal. Så satte man sina barn i t.ex. en gammal lörja (rundeka) eller liknande med åror som man fick roa sig med, med en jättestor flytväst som täckte stora delar av kroppen. I dag sätter man barn på 6-7år i en typ bombard gummibåt ribb med fartet upp emot 20knop och kanske mer som man får flyga omkring med inne i hamnarna och störa friden med. Man lär alltså sina barn att detta är helt ok. Sedan när dom kommer upp emot 13,14, eller kanske 15år då skall det vara en båt som har farter långt över detta. Kanske upp emot 40 -50knop. När vi var små så fanns det enstaka båtar som gjorde över 25knop, och det var görfräckt. Alla talade om dom och alla visste vart dom var. Jag lever idag i Öckerö kommun där alla med lite pengar tävlar om att ge sina barn det värsta av det värsta. Både vad det gäller mopeder, bilar och båtar. Det är inte alls ovanligt att en förrälder låter sin 12åriga son åka omkring i sin typ Hydrolift F24 t.ex. Gör dom något galet så köper man dom fria. Men vad händer den dagen det leder till en dödsolycka då? Sedan kan väl även jag tycka att detta med körkort drabbar även fel personer och att något typ av dispanssystem borde skapas, men hur. Alla system går ju att lura och utnytjas. Det hela bottnar ju i att förr fick man lära sig sjömanskap och rent sunt förnuft av dom gamla då man påbörjade sin kontakt med båtar och havet. Vem skall lära alla dessa mäniskor detta idag då det handlar om så många människor, och som dessutom kanske aldrig tidigare har haft någon större kontakt med varken båtar eller hav. Sedan lär vi dessutom våra barn till hamnhuliganer. Fatta att problemet kommer ju från er själva. Om du lär ditt barn att det är helt ok att slå en person på käften om han kommer från en annan ort så kan följden bli att han slår ijäl honom. (Bara en dålig jämförelse.)

Som tidigare återförsäljare och installatör för Nannaidiesel så vill jag faktiskt i ditt fall rekommendera en sådan då denna har ett relativt smalt svänghjulparti som gör att dessa är lättare att montera i en P28 då dessa är ganska trånga och smala i de aktre regionerna i motorrummet. För övrigt så är dessa motorer oerhört eller helt problemfria. Dom enda reservdelar som säljes till dessa är oljefilter, bränslefilter och impeller. Och det blir man inte rik på som återförsäljare. Och serviceställen finns idag utmed hela svenska kusten. Kolla deras hemsida www.nannidiesel.se Senast ändrad av Kjove | 12 mars 2008 | 00:34

Under en period under slutet/mitten av 90talet monterade jag en mängd bogisar och låg då på ett snitt c:a 27timmar totalt. Ta detta gånger 600kr vilket idag är en relativt låg timdebitering så får du ett belopp på 16 200kr material: Plast glasfiber topcoat epoxy mm. Så visst kan det priset stämma. Men man kan då även ställa krav på att det skall se snyggt ut då det är färdigt. Och det skall då också lamineras både insidan och utsidan vilket inte alla gör. Vissa spacklar endast vilket med tiden spricker och släpper in vatten i mellan laminaten.

Kan detta vara ett alternativ? www.benotti.se

3M vax har jag aldrig testat, men däremot 3M perfectit 111 i stället för Autosol. Detta är att rekomendera. Autosolen innehåller stora mängder av amoniak och alkaliska ämnen som lakar ur pigmenten ur gelcoaten och luktar illa och kan skapa huvudvärk i stora mängder vilket 3M inte gör. Trots detta rubbar detta lika effektivt som Autosol om inte bättre. Detta klibbar heller inte fast överallt så som Autosol.

Jag har använt Ultragloss på många många båtar och tycker att det är ett otroligt bra material. Men i vissa fall bör man undvika att ta det på mönstrade ytor där det kan ge en liten brun-ton efter sig. Men testa på en liten yta först om det går. Jag har använt det på gelcoat, lack, rostfritt, eloxerat, glas och gummi. men då efter att ha rengjort gummit med aceton innan. Men bästa ressultatet får man om man går överbåten igen efter ett par dagar då materialet liksom har härdat och fått en hårdare yta. Det är mycket tacksamt på kulört gelcoat då den står sig bättre mot uv.

Om du tittar på Volvos hemsida på äldre motorer så ser du vilken utväxling som krävs till den motorn. Tvivlar på att det stämmer då 170an kördes med 215-1. Svänghjulskåpan passar inte heller. Om jag inte minns helt fel är det samma som till V8. Senast ändrad av Kjove | 20 februari 2008 | 22:54