Palmqvist

Svenska Sjö var billigast för mig när jag hade en sådan båt. Men det finns vissa restriktioner för vem som kan teckna en försäkring hos Svenska Sjö. Man måste vara medlem i en båtklubb som är ansluten till Svenska Båtunionen, Svenska Seglarförbundet, Saltsjö-Mälarens Båtförbund, eller vara registrerad medlem hos SXK, KMK, KSSS eller Navigationssällskapet. Om man inte uppfyller något av dessa kriterier kan man inte teckna försäkring hos Svenska Sjö. Min uppfattning är att i så fall står sig de försäkringar som Sjöassistans erbjuder rätt väl prismässigt.

Norska knappen är en av de två vanligt förekommande kapellknapparna. Det är den som saknar vred. Bifogar en bild på 3 norska knappar som jag satte fast med Molly-pluggar. Det finns olika typer av expanderpluggar för gipsväggar. Molly-pluggen är förzinkad så det finns kanske en risk att den rostar med tiden. Men jag vet att det finns andra typer av expanderpluggar i plast som man kanske skulle kunna använda. Har dock ingen egen erfarenhet av dem.

Hade liknande problem med norska knappen på min förra båt. Problemet uppstår när tillverkarna skruvar fast knappen direkt i plasten. Skruven gängar upp sig, man drar åt, skruven gängar upp sig,... Till slut finns det inte mycket laminat kvar att skruva i. Om du plastar igen hålet och börjar om tror jag att du ganska snart får tillbaka samma problem. Jag provade med lim, men efter några veckor släppte det. Kanske hade jag fel lim, men jag gissar att den påfrestning man utsätter knappen för när man sätter dit och tar bort kapellet är så stor att de flesta lim ger sig ganska snabbt. En lösning är att helt enkelt ta en grövre skruv. Men detta är ingen permanent lösning. Den nya skruven gängar också upp sig, så då får du börja efterdra igen. Det slutar med att du har ett ännu större hål om några år. Men det är en snabb fix om du t.ex. ska sälja din båt :-) Den absolut bästa lösningen är som du säger att ta sig in på insidan och sätta dit en skruv med bricka och låsmutter på insidan. Jag gjorde detta på de ställen det gick att komma åt och det håller bra. Jag fattar för övrigt inte varför så många tillverkare slarvar med detta. Det borde vara hur enkelt som helst att skruva dit knappar och andra beslag med bricka och låsmutter när skrovet är i två delar. När de två delarna är ihoplimmade är det ju väldigt svårt att komma åt i alla skrymslen och vrån. På de ställen jag inte kunde komma åt satte jag en expanderplugg, s.k. Molly-plugg. Dessa finns i olika dimensioner så det går att hitta några som är rätt små. Se bara till att du har en sådan där tång som man använder för att få Molly-pluggen att expandera på insidan. Denna lösning höll också ganska bra, men var så klart inte riktigt lika snygg som bricka och låsmutter på insidan.

I min källa, Sten Rambergs Fritidsskepparen kan man läsa följande på sid. 17): Detta är en sjömil, som också kallas nautisk mil (nautical mile), och skrivs förkortat M eller nm, vilket alltså är längdenheten till sjöss. Men du kanske har en annan källa?

OK, då är jag med och jag ber om ursäkt för att jag slarvigt använde nm och distanser som synonymer trots att jag vet bättre.

Förstår inte riktigt din fråga. Om man färdas lite längre än 10 nm så är det korrekt att säga drygt 10 nm, men det är (oftast) fel att säga 10 dryga nm. Det första uttrycket innebär att man färdas en sträcka som är lite längre än 10 nm. Det senare uttrycket innebär att man färdas exakt 10 nm, men att de känns långtråkiga, dryga.

Ett annat företag jag aldrig skulle köpa båt av är Eriksson Marine i Pampas. Strulet med min båt ledde till att tillverkaren till slut köpte tillbaka båten. Jag lämnade in den på Eriksson Marine i Pampas, som satte ut den till försäljning. I annonsen stod att de sålde en båt i toppskick, trots att jag hade berättat för dem vad båten varit med om. En potentiell köpare ställde en direkt fråga till Eriksson Marine. Har den här båten varit med om något som jag borde veta om? Eriksson Marine svarade att Nej, för f-n, den här båten har inte varit med om något. Det är verkligen en båt i toppskick. Tur att den potentiella köparen hade pratat med mig... Man brukar säga att bilhandlare inte har rent mjöl i påsen. I så fall skulle jag rekommendera Eriksson Marine att sadla om och bli bilhandlare nu när båtbranschen har problem. För rent mjöl i påsen har de garanterat inte och jag kommer aldrig köpa en båt från dem. Ingen bil heller om de skulle sadla om...

Jag passar på att dela ut lite ris och ros. Inga handlare i detta fall, utan två företag som bl.a. arbetar med att laga skador på båtar. Min förra båt hade problem med plasten. Båten var torrgjuten, vilket bl.a. gav upphov till böldpestliknande symptom under vattenlinjen. Det var alltså fullt med små vattenfyllda blåsor. Tillverkaren åtog sig att åtgärda detta produktionsfel och båten togs först till Hallstens Marinservice i Saltsjö-Duvnäs. Den s.k. plastexperten på Hallstens Marinservice i Saltsjö-Duvnäs menade att detta var enkelt att åtgärda. Det var bara att slipa ner blåsorna och lägga på ny gelcoat och sedan måla över med bottenfärg. Mina krav på blästring, ordentlig torkning, epoxibehandling tyckte plastexperten var helt onödiga. Man blästrar inte en 4 år gammal båt, sa han. Efter lite förhandlande med tillverkaren gick de till slut med på epoxibehandling i alla fall. Båten togs in i en varmhall och de blåsor som syntes slipades bort på fredagen. Sedan fick den torka inne i varmhallen över helgen och på måndagen var det dags för epoxibehandling, spackling samt bottenmålning. Självklart kom samma symptom i form av bl.a. vattenfyllda blåsor tillbaka efter nästa säsong. Efter ytterligare ett varv med tillverkaren togs båten än en gång tillbaka till Hallstens Marinservice i Saltsjö-Duvnäs. Deras plastexpert var mycket konfunderad. Epoxin är ju tät, hur kan blåsorna kommit tillbaka? Nu kom ham med en genialisk idé. Vi slipar bara upp de ställen där blåsorna kommit tillbaka och så lappar och lagar vi. Sagt och gjort. De blåsor som syntes slipades upp en fredag och båten fick torka inomhus över helgen. På måndagen la han epoxi och målade över de skadade områdena. Tyvärr använde han en helt annan färg den här gången. Den första var en fast färg, den andra en blödande. Dessutom i två olika blå kulörer. Skitsnyggt :-( Och vad tror ni hände efter nästa sommar? Jo, samma problem dök upp en tredje gång. Och hela botten såg ut som ett lapptäcke i olika kulörer. När jag tog kontakt med Hallstens Marinservice i Saltsjö-Duvnäs för tredje gången fick jag höra att det inte var deras fel. Det var ju inte dom som hade sålt en produktionsskadad båt. Förvisso sant, men de hade ju åtagit sig att laga båten åt mig. Första fakturan från dem till tillverkaren var dessutom på ca 60.000 kronor, så lite ansvar för sitt arbete borde de väl ta? Mina krav på blästring, torkning, samt epoxibehandling avfärdades av deras plastexpert. Man blästrar inte så nya båtar, vidhöll han. Förutom att de inte visste ett jota om hur man lagar sådana plastskador kan jag tillägga att min båt vid två tillfällen fick stå utomhus i flera veckor av ihållande höstregn innan den kom in i värmen. Detta ledde till fuktskador på en del av träinredningen. Dessutom lyckades de paja stödhjulet på båvagnen, trots att jag bad dem palla upp båten och inte låta ekipaget bli stående på stödhjulet någon längre tid. Vid detta laget bestämde jag mig för att min båt aldrig mer skulle sätta sin köl på Hallstens Marinservice i Saltsjö-Duvnäs. Efter ytterligare kontakter med tillverkaren fick jag själv föreslå en behandling. Jag föreslog att båten skulle tas till Plastskador och Montage i Åkersberga. Jösses, nu kan vi snacka om en kille som verkligen förtjänar att kallas plastexpert. Han var den första som lyckades ställa en korrekt diagnos, torrgjutning. Han fuktmätte och konstaterade att det inte var någon fukt i själva laminatet. Han blästrade, spacklade, torkade, epoxibehandlade, samt bottenmålade. (Jag som trodde att man inte blästrade så nya båtar...) Så, min slutsats är att om man har problem med plasten på sin båt bör man undvika Hallstens Marinservice i Saltsjö-Duvnäs. De vet antagligen inte mer än du själv om vad som hänt. Dessutom gör de antagligen mer skada än nytta för din båt. Vill man veta och dessutom få ett trevligt och bra bemötande så går man direkt till Plastskador och Montage i Åkersberga. Det som Peter på Plastskador och Montage inte vet om plast är antagligen inte värt att veta.

Ett annat ord som ofta används felaktigt är dryg. Säg att en resa tar 65 minuter. Då brukar många, felaktigt, säga att det tog en dryg timme. En dryg timme är exakt 60 minuter, men den känns som mycket mer. I detta fall är det korrekta uttrycket att resan tar drygt en timme. I avståndssammanhang blir det än värre. Om vi ska åka 11 nm så kan många säga 10 dryga distanser. För mig är varje distans en ren glädje och känns inte alls dryg. Det korrekta uttrycket är i detta fall drygt 10 distanser. Men nu kanske jag uppfattas som dryg av våra skånska vänner.

Min personliga favorit är uttrycket barbord. Visst vore det fint om man hade ett bord vid sin privata lilla bar ombord. Men uttrycket används för att beteckna det som heter babord. I en av annonserna på Blocket just nu kan man läsa På barbord pushpit. Jo tack, ett drinkglas vore väl bättre på barbordet. En annan har slav på barbord sida. Men på vilken sida sitter barbordet? En sista skriver att Barbords kabin har en rejäl våningsäng. Jösses vilket gigantiskt barbord den båten måste ha...

Hej, titta på 695-klubbens hemsida, www.ryds695.se. Där finns tester och en massa annat matnyttigt om denna båt. Är det något särskilt du undrar över? Jag har skrivit om mina erfarenheter av en Ryds 695 Family på en annan tråd i detta forum. DC-modellen kan jag inte säga så mycket om, mer än att det är samma båt som Familyn förutom kapellet.

Hej, det är svårt att lämna någon rekommendation när man inte vet exakt vad ni tänkt använda båten till. Det finns ju ingen optimal båt som funkar perfekt till alla typer av användningar. Båtar är alltid en kompromiss och vad som är en bra båt för någon kan vara ne dålig båt för någon annan. Vi hade vår Ryds 695 Family i 3 år och var väldigt nöjda med den. Vi var två personer ombord. Den funkade perfekt för weekendturer, men vi var ute i 3 veckor i sträck som längst. På plussidan får man en relativt ny och fräsch båt med hyggliga boendemöjligheter. Toa, kök, kyl och färskvattensystem är standard. Båten går relativt bra i sjön, så länger det inte blåser för mycket. Börjar det blåsa uppåt 7-8 m/s blir det en ganska hoppig färd. Nu är jag ingen expert på mindre planande båtar, men jag tror att detta gäller generellt för båtar i denna storlek med utombordare. En inombordare blir mer stabil, men så tappar man en hel del stuvutrymme istället. På minussidan ligger att båten endast tillverkades under 4 år. Den blev därmed aldrig riktigt färdigutvecklad. På 1998 års modell fanns en taklucka. Den byttes mot ett toppkapell från 1999. Toppkapellet var en riktigt dålig lösning. När det regnar blir det som ett fågelbad på hardtopen och stora mängder vatten läcker in. Vi och många med oss löste detta genom att spänna upp PCV-rör under toppkapellet, men nog borde Ryds ha kunnat lösa detta på ett bättre sätt. Intressant nog har även den nya Ryds 20 Family ett platt toppkapell. Det är bara en tidsfråga innan det kommer börja läcka in i dessa båtar också. Båten såldes relativt naken. Ambitionen var att (till varje pris) sälja en båt med motor för max 300 tkr. Utrustningen i de båtar som finns idag skiljer sig därför åt ganska mycket. På minussidan ligger också kvaliteten. Ryds snålade nog lite för mycket vid produktionen. Gummit som ska täta runt de stora rutorna håller inte tätt. Den billiga version av Sikaflex som Ryds använde har torkat sönder => läckage vid rutorna i ruffen. Krackeleringar i gelcoaten är vanligt, vilket beror på torrgjutning. Alla dynor har en helt obehandlad plywood på undersidan, vilket är en bra grogrund för möget, m.m. Men sammantaget är jag ändå nöjd med de tre år jag hade denna båt. -Stefan

Hej igen, personligen har jag använt T-Röd med god framgång de 3 senaste vintrarna. Jag brukar köpa en 5-litersdunk inför varje vinter. Först tömmer jag septiktanken på vanligt sätt. Sedan tar jag loss slangen till vattenintaget från sin bordsgenomföring och pumpar in ca halva dunken. Sedan tömmer jag tanken igen. Då är tömningspumpen konserverad. Därefter pumpar jag igenom resterande mängd så att det står några liter T-röd i tanken. Eftersom jag spolar in genom toastolens pump blir hela stolen och slangarna också konserverade. Möjligen kan det dunsta lite T-röd från skålen, men det kan inte göra någon större skada. Där finns ju inget vatten kvar som kan frysa i alla fall. -Stefan

Hej, själv har jag fått tipset att använda T-Röd för konservering av toalettsystemet. Det ska inte torka ut packningarna och funkar fint som frostskydd. Har använt mig av detta de senaste 3 vintrarna utan problem. Man får se till att inte någon går in på toaletten och smygröker under vintersäsongen bara... Kanske var det detta som var i toan på Gibson55:s importerade båt från USA? /Stefan

Personligen tycker jag inte det känns instängt. De två takluckorna är tillräckligt stora för att man ska bränna hjässan när solen ligger på. De två fönsterrutorna på sidan är också öppningsbara så att man får in luft där med. Och när det är riktigt varmt tar man bort kapellet över akterdäcket och kör med akterdörren öppen. Nackdelen är att det inte riktigt funkar att stå upp och köra. Ratten hamnar i låren och förarsätet slår i baksidan av låren. Huvudet räcker precis upp ovanför luckans öppning. Men jag brukar stå på förarsätet och styra med foten när man puttrar i 6-7 knop. Inget att rekommendera i planingsfart dock... Alla båtar är en kompromiss och det som funkar bra på den här båten är precis det du säger. Vi var ute i helgen som gick. Det regnade non-stop hela lördagen. Bara att stänga takluckor och dörrar, samt köra värmaren några minuter så att den råa fuktiga luften torkar. Sen var det inga problem att klara en hel dags regnande. På hemvägen låg jag och marschade 24 knop. Inga problem, men så har jag en lite större motor än normalt för denna båt. Det här med den invändiga klädseln som lossnar. Jag har inte gjort något åt det ännu, tycker inte det är hela världen. Men på sikt kommer jag nog byta hela klädseln då det finns lite fläckar här och var, samt lite mögel inne på toaletten. /Stefan Senast ändrad av Palmqvist | 07 september 2008 | 22:34

Hej, jag köpte en Nimbus 29 Coupé -90 i somras och är helnöjd så här långt. Min hade genomgått ett motorbyte så det sitter en 260 hk KAD44 från 2002 i den. För min del var detta den viktigaste anledningen till att jag köpte just detta ex. AD41-orna är bra motorer, särskilt B-varianten som sitter i de flesta båtarna. Dessa motorer kan gå nästan hur länge som helst om de är välskötta. Men det är detta man inte vet när man köper en 18 år gammal båt som kanske haft en 4-5 ägare. Har alla ägare skött om sina motorer? Det är inte fel med lite fler hk heller, även om 29 Coupé inte är en racerbåt. Den trivs bäst i farter strax över 20 knop. Men med 260 hk och en kompressor som arbetar under accelerationsmomentet är det inga som helst problem att få upp båten i planing med full semesterpackning. Vad som är plus och minus med båten beror ju en del på vad man har för förväntningar och vad man haft för båt tidigare. Jag gillar den öppna planlösningen i ruffen. Vi sover två vuxna i stickkojen och så har vår dotter hela V-soffan som lekhörna. Jag gillar också att det är en Coupé. När det blir lite dåligt väder är det bara att stänga takluckorna samt dörren till akterutrymmet. Detta är gjort på max 5 sekunder. I min förra båt tog det åtminstone 5 minuter innan alla kapell var på plats. Jag gillar också att det är gott om stuvutrymme i båten. Det finns en del exemplar med dubbelmontage (som jag skulle akta mig för). Men när det bara finns en motor där bak så finns det också gott om plats för förvaring på båda sidor om motorn. I kabinen finns det en lucka i durken som rymmer ett gigantiskt stuvutrymme. Jag kan krypa ner där och ligga raklång. Detta utrymme rymmer också hur mycket som helst, funderar på att låta svärmor sova där om hon åker med någon gång Förutom det Christer säger om den invändiga klädseln som lossnar lite här och var skulle jag vilja lägga septiktanken på minuslistan. Som original sitter det en septiktank i plast. Min har definitivt gjort sitt efter 18 år. Plasten släpper igenom en del lukt så man får tömma ofta. Jag kommer nog installera en ny tank i rostfritt i vinter. Nya slangar och en elpump för tömningen står också på listan. Annars har ju båten i stort sett allt. Varmvattenberedare, dusch, värmare, bogpropeller, trimplan, ankarspel, m.m. Många skyltar med att just deras ex. har GPS och radar, m.m., men i många fall är det så gammal elektronik att det knappt går att använda den. Peronligen gillar jag båten skarpt, men om den passar just dig beror till stor del på hur du kommer att använda den.

Hej, jag funderar på att ägna en del av årets semester i Ålands och Finlands skärgård. Är det någon som har några bra tips på böcker om dessa skärgårdar? För Sveriges del finns det ju Arholma-Landsort som är fantastiskt bra om man inte redan känner till natur- och gästhamnarna. Men finns det liknande böcker för Åland och Finland? Eller har ni några andra tips på hur man hittar bra natur- och gästhamnar? Tacksam för alla tips, Stefan

Hej, jag upplevde samma sak som du förra sommaren, dvs. att man fick rätt ont i rygg och leder efter några nätter till sjöss. Någon eller några nätter går bra, sedan får man träsmak i hela kroppen. I mitt fall var det inte för hårda dynor utan för mjuka som var problemet. Med en för mjuk dyna så trycker man ihop skummet så mycket att man känner av det hårda underlaget under dynan. Jag bytte därför ut skummet denna vinter. Utnyttjade BTL-inredningar i Tyresö (www.btl-inredningar.se) för detta jobb. De rekommenderar egentligen ett 2-3 cm riktigt kompakt skum i botten och 10 cm kallskum ovanpå (de som kallas kompakt respektive polyeter, -40kg på sid. 5 i deras produktkatalog). Mitt gamla kallskum var 9 cm tjockt. För att jag skulle kunna behålla den gamla klädseln valde jag 2 cm kompakt skum i botten och 7,5 cm polyeter ovanpå. Dessa två lager limmades ihop och ovanpå sattes ett lager med fibervadd. När jag fick tillbaka den nya stoppningen satte jag tillbaka den gamla klädseln, som bara var 5 säsonger gammal och rätt fräsch. På undersidan sitter en plywoodskiva som klädseln var häftad i. Den nya stoppningen var knappt 10 cm tjock, den gamla bara 9cm. Men det fanns tillräckligt med tyg för att det skulle gå att sätta tillbaka det. Har lagt tillbaka dynorna i båten och provlegat, men ännu inte sovit i båten. Det känns dock betydligt bättre och jag tror att jag kommer sova som en kung denna sommar. /Stefan

Hej igen, det går även att göra sovutrymmet i ruffen lite större, se bilden. -Stefan

Hej Niklas och alla andra, jag la upp lite bilder på soldynan på hemsidan, www.ryds695.se Kolla fliken Förbättringar, sedan klickar du på Soldyna. Där finns en som har ett dylikt fällbart bord som kanske kan ge dig viss inspiration. MvH, Stefan

Hej, jag har nu börjat lägga upp en ny hemsida för 695-klubben. I framtiden kommer vi finnas på www.ryds695.se Hör gärna av er och tipsa andra 695-ägare om vår klubb. Ju fler vi blir, desto roligare. -Stefan

Här är en variant på stävögla http://members.chello.se/ryds695klubben/stavogla.jpg, men det kräver att man sågar upp ankarboxen och sätter i en inspektionslucka, typ så här http://members.chello.se/ryds695klubben/landstromfor.jpg -Stefan

Hej alla glada 695-ägare! Har en trevlig nyhet att berätta. Jag fick allt gammalt material från 695-klubbens hemsida av tidigare webmastern och håller som bäst på att lägga upp sidorna. Här finns massor med tips på hur vi kan förbättra en redan bra båt. Sidorna hittar ni på http://members.chello.se/ryds695klubben Kommer eventuellt att flytta på sidan i framtiden, 50Mb räcker inte så långt. Men håll till godo så länge så återkommer jag. MvH, Stefan

Niklas, jag plockade upp min pärla igår kväll. Tungt att säsongen är över. Jag har min båt förvarad på varvet på båtklubben. Räknar med att göra det mesta av putsandet och fejandet på båten själv. Motorn tänkte jag dock lämna in för service och vinterförvaring. Har ringt runt en del och för ca 5.000:- får man någon som kommer och hämtar motorn, servar och vinterförvarar, samt hänger på den igen till nästa säsong. Om man vill och har möjlighet kan man köra iväg ekipaget till företaget så plockar de av motorn på plats. Då spar man runt 1.000:-. Sedan betalar jag runt 1.500:- för min varvsplats, dvs. förvaringen av båten. Alltså låter dina 10.000:- för rubbet inte så jätteblodigt. -Stefan

Nej, inte alls. Jag har en helt vanlig klass 3-kedja, ca 1,5 m, som jag drar genom en ögla längst ut på Y-bommen och sedan låser fast i min aktermonterade stävögla. Funkar bra för mig, men det kräver ju att man har Y-bom eller liknande att lägga kättingen runt. -Stefan