Palmqvist

Hej, om du slipat ända ner till laminatet så vet du det. Då ser du en mörk färg lysa igenom gelcoaten. Omöjligt att ta fel på. Personligen tycker jag Abralon slår Autosol med hästlängder. Lättare att jobba med, lättare att få ett snyggt resultat, går snabbare, håller längre. (Nej, jag har inga personliga intressen av Abralon. Är bara en mycket nöjd kund.) Abralon kan du köpa hos välsorterade järnaffärer, eller hos en del båtbutiker. T.ex. säljer Hjertmans Abralon. Leverantören heter Mirka (www.mirka.se). Där finns en lista på övriga återförsäljare, t.ex. Båtaccenten och de har även en liten beskrivning av hur man gör. Jämfört med den beskrivningen är min rekommendation att börja med 1000-papper och sedan 2000. 4000 är överkurs :-) Jag tror att Abralon bara finns i 150mm skivor, men välsorterade järnaffärer har sådana rondeller du kan köpa till din polermaskin. Lycka till, Stefan Senast ändrad av Palmqvist | 12 maj 2011 | 15:51 Senast ändrad av Palmqvist | 12 maj 2011 | 15:52

Hej, antagligen är det så att du slipat bort en del av ytskiktet på din originalgelcoat utanför själva lagningen. Ytskiktet har en tendens att ändra färg med tiden, så nu har du fått fram originalfärgen. (Jag utgår från att du inte slipat så mycket att laminatet syns igenom.) Det du skulle kunna pröva är en tur med Abralon. Abralon är ett mycket fint slippapper som du sätter på din polermaskin. Börja med ett 1000-papper, sedan 2000. Med en sådan behandling kan du kanske få tillbaka originalfärgen på hela skrovet och därmed få bort fläckarna. Jag har själv använt Abralon en gång och är helnöjd. Alla oxider försvann. Mycket lättjobbat. Otroligt högblank yta efter behandlingen. Bara att spraya med en vattenflaska och sedan slipa. Helst en slipmaskin/polermaskin som går att köra på rätt låga varvtal (annars är det lätt hänt att vattnet centrifugeras bort och då blir slippappret snabbt fullt med gelcoatrester/oxider). Det bildas en vit mjölkliknande vätska när du slipar och detta är mycket lätt att tvätta bort. Avsluta med att vaxa. Kan vara värt att pröva. /Stefan

Ja, du kan bara klippa av batteriklämmorna och montera en cigarettkontakt direkt på kablarna. Sedan pluggar du in panelen i cigarettuttaget när du vill ladda batterierna. Jag använde också denna lösning med en 25W-panel för en tid sedan. Min batteribank är på 300Ah. Att man kan göra så här hänger samman med panelens effekt i förhållande till batteribanken. Du har en panel på 13W, som då i allra bästa fall kommer att ge en laddström på ca 1A (13W/12V=1A). Oftast blir det inte riktigt 1A, eftersom solen inte alltid lyser vinkelrätt mot panelen, det är moln i vägen, m.m. Då sjunker laddströmmen, om inte du flyttar panelen varannan timme för att få maximal laddning. Om du laddar en hel dag får du kanske 10 soltimmar, dvs. 10Ah. Ditt batteri är på 75Ah om du bara har ett monterat. Med andra ord är din solladdning rätt liten i förhållande till båtens batterikapacitet. När du är ute har du antagligen kylskåpet igång, så antagligen förbrukar du mer än vad denna panel klarar av att ladda. Risken för att du kokar sönder batterierna är alltså nästintill obefintlig, så länge du kopplar ur solpanelen när du kommer till hemmahamnen och slår av kylskåpet. Räkna inte med att din panel kommer att vara något mirakel. Men om du tidigare klarade dig 3 dagar utan att ladda batterierna kanske du nu klarar dig i 4 dagar. Alltid något.

Hej, vissa ankarspel har en inbyggd säkerhetsfunktion som gör att man inte kan dra upp ankaret direkt. Man måste först släppa ut ankaret, innan man kan dra upp det. Så är det på mitt Engbo-spel. Har man släppt ankaret och väntat mer än ca 10 minuter måste man börja med att släppa ut lina innan man kan ta hem. Detta är till för att undvika dyra skador om man har ankaret uppfällt på badbryggan och av misstag trycker på fel knapp och tar hem mer lina. Då skulle badbryggan gå sönder. Kan det vara någon sådan funktion som gör att du tror att det inte funkar? Stopp och skölj som nämndes tidigare är att man har två markeringar på sin ankarlina. När man tar hem linan kommer man till den första markeringen, Skölj-läget. Ankaret är då inte helt hemtaget utan hänger i vattenbrynet. Här kan man köra några minuter för att skölja bort all dy och annat skräp som hänger på ankaret. Sedan trycker man upp ankaret igen tills man kommer till stopp-läget. Då hänger ankaret fint i sin vagga och spelet stannar av sig själv. På mitt spel går motorn med olika hastigheter. När jag tar hem lina går det fort till skölj-läget. Från skölj till stopp går motorn betydligt långsammare. Om du inte har dessa markeringar på din lina, och spelet bygger på att dessa markeringar finns, kan det också bli problem när du vill ta hem linan. /Stefan

Hej, nu har jag fått tag på en flaska Sväck, som innehåller tuolen. Men det var inget mirakelmedel det heller. Mjukade upp kontaktlimmet ungefär som bensinen. Men det var inte särskilt lätt att tvätta bort limresterna med Sväck heller. Jag gick tillbaka till min ursprungliga metod - mjuka upp med bensin, torka bort med aceton. Nu är i alla fall babordssidan klar så till helgen blir det limning. Styrbordssidan får vänta tills i höst, oj vad jag ser fram emot det... /Stefan

OK, tack Peter_K, du sparade mig just en massa tid, pengar och arbete. Jag skippar liggunderlaget och limmar ytskiktet direkt istället, för det är definitivt en sandwich-konstruktion. Skrovet är ca 25 mm tjockt. Hur noga måste man vara med underarbetet? På ett antal ställen finns en del ojämnheter i laminatet. Jag tänkte att liggunderlaget skulle ta hand om dessa, men nu måste jag väl spackla och slipa de värsta ojämnheterna istället? /Stefan

Hej, en kort uppdatering av läget. Jag har försökt få tag på produkten Sväck som någon tipsade om. Inte helt lätt att få tag på, men jag tror att jag har en flaska på ingång som jag i så fall ska pröva. Annars har jag inte mycket nytt att förtälja. Mekanisk borttagning av limmet funkar inte för mig, utan det är bara tvättning som fungerar. Hittills har jag störst framgång när jag börjar med att lösa upp limresterna med tvättbensin. Det blir jättekladdigt och en viss del hamnar i trasan. När jag gnuggat bort så mycket som möjligt med bensin tar jag de sista resterna med aceton. Då blidas små härliga bollar med lim som lossnar och ramlar ner och hamnar överallt. Arbetet fortskrider, men är väldigt tidsödande. Men nu ser jag ljuset i tunneln då ca 5 av 6 kvadratmeter är tvättade på detta sätt. En kväll till i ångornas tecken, sedan ska det limmas. /Stefan (nu med skyddsmask)

Hej, jag håller på och klär om i ruffen och tänkte först isolera med liggunderlag innan jag limmar ytskiktet. Många använder liggunderlag som är 10 mm tjockt, men jag undrar hur man då gör runt rutor och annat? I mitt fall har jag 2 s.k. portlights på vardera sida av skrovet. Dessa är anpassade för skrovets tjocklek och originalklädseln var ett tyg ovanpå 5 mm skumgummi som gick att pressa ihop till kanske 1 mm tjocklek (mycket luft i originalskummet). Jag tänker att om jag nu limmar på ett 10 mm tjockt liggunderlag, plus det homogena ytskiktet på 3 mm så har skrovets tjocklek ökat med 13 mm. Och då passar inte längre mina portlights som är anpassade efter skrovets originaltjocklek. Möjligen går det att pressa ihop 13 mm till 7-8 mm, men det blir i alla för tjock i förhållande till rutorna/portlightsens konstruktion. Jag funderar därför på att endast ta ett 5 mm tjockt liggunderlag som isolering. Då har jag 8 mm ytskikt totalt, som säkert går att pressa ihop till 4-5 mm, vilket ligger inom ramen för vad mina portlights kan hantera. Alternativt kan det kanske funka med 10 mm liggunderlag, men då får jag nog göra någon typ av urfasning av liggunderlaget närmast öppningen för rutan i skrovet. Annars blir det svårt att få ihop det. Finns det någon med liknande problem som kan tipsa mig om hur ni gjort? Är isoleringen fullgod med 5 mm, eller måste jag upp i 7 eller 10 mm för att det ska ge önskad effekt? Tacksam för snabbt svar. Tänkte åka till Kuntze och handla i morgon så att jag kan börja limma i helgen. /Stefan Senast ändrad av Palmqvist | 28 april 2011 | 17:13

Som sagt, det verkar vara stor skillnad på olika typer av gammalt kontaktlim. Om det har härdat och är gummiliknande så fungerar mekanisk borttagning. Men mitt kontaktlim har ju inte härdat efter 20 år. Det är fortfarande kletigt. Att låta det sitta känns inte som ett bra alternativ. Limmar jag nytt på denna kletiga skrovsida så är chansen att det sitter kvar efter 2-3 år rätt liten. Kletet måste bort och det är bara tvättning som gäller i mitt fall. -Stefan

Hej, tack för alla tips. Jag återkommer med en rapport om vad som funkar och inte funkar. En sak kan jag redan meddela och det är att mekanisk borttagning i alla dess former inte fungerar för mig. Det enda som händer är att limmet smetas ut och sandpappret eller grovrengöraren fylls med kladdigt lim. Detta för mig till nästa fråga. Många tipsar om saker som funkar för dem, t.ex. grovrengöraren. Men den metoden funkar inte alls för mig. Min slutsats av detta är att det är stor skillnad på olika typer av gammalt kontaktlim. Vissa verkar ha gamla limrester som är nästan som gummi och dessa rester verkar det funka att skrapa (med grovrengörare) eller slipa bort. Mina limrester är kladdiga och då skiter sig all typ av mekanisk borttagning. Kan detta stämma? Finns det någon limexpert som kan förklara hur detta ligger till? Och, kanske ännu viktigare för min del, finns det någon som varit i samma läge som jag, där mekanisk borttagning inte fungerar, som kan säga vad som funkade för dem? -Stefan P.S. Jag har också undrat om man verkligen behöver få bort alla gamla limrester. Jag antar att svaret även här är att det beror på. Jag är rädd för att jag kommer få dålig vidhäftning om jag försöker limma med ett vattenbaserat lim på gamla kletiga limrester som definitivt inte är vattenbaserade. Därför vågar jag inte chansa. Ska jag lägga ner en massa tid på ett sådant här projekt vill jag göra allt för att det ska hålla. D.S.

OK, jag gör ett sista försök med thinner för att se om det funkar bättre. Annars får jag köra vidare med bensin och aceton. När jag väl mjukat upp limmet med bensin och går på med aceton bildas små fina bollar som lossnar ganska snällt, så för min del behövs ingen skrapa. Det går att plocka loss bollarna med lite papper. Men dj-r vad tidsödande. Till helgen blir det en gasmask också. Det kan de små grå vara värda.

Hej, håller på och renoverar förruffen. Har plockat ner allt från styrbordssidan och rivit bort skrovklädseln. Har skrapat bort det mesta av det ca 5mm tjocka skummet som satt bakom ytskiktet. Har även kört med grovrengörare på borrmaskinen, allt enligt de tips jag läst om på detta forum. Enligt många ska det även gå att få bort resterna av det gamla kontaktlimmet med grovrengöraren (en slags polertrissa av nylon), men det funkar f-n inte för mig. Mina kontaktlimrester är kletiga och grovrengöraren smetar bara ut resterna. Har provat olika lösningsmedel och funnit att terpentin inte är lösningen. Ej heller Cascos Limtvätt, eller för den delen förtunning. Alla dessa gör bara resterna ännu kletigare. Bara aceton funkar heller inget vidare. Det enda jag får att fungera är att börja med tvättbensin så att det blir jättekletigt. Sedan går jag på med aceton. Då går det att få små fina bollar av gammalt lim som går att ta bort. Problemet är bara att det tar en väldig tid. Satt igår kväll i nästan 3 timmar för att få en yta på ca 1 kvadratmeter helt ren från gamla limrester. Gjorde av med nästan 1 liter tvättbensin och ungefär lika mycket aceton. Kände mig rätt snurrig när jag begav mig hemåt... Någon som har ett förslag på en bättre metod? Har avverkat 2 kvadratmeter av totalt ca 6 och vill spara några hjärnceller om det är möjligt. -Stefan

Hej, jag kan varmt rekommendera Järna Rostfria. Har låtit dem tillverka septiktankar åt mig vid två tillfällen, samt även jolledävert och lite annat. De gjorde tidigare bränsletankar åt Ryds så de har erfarenhet även på det området. När jag kollade priser på septiktankar var de klart billigare än alla andra. Visst, det är en bit till Järna (strax söder om kringelstan), men de har ofta jobb i Stockholm, så man kan bestämma träff när de är i närheten. MvH, Stefan

Hej, ursprungsfrågan i den här tråden handlar om lågt prissatta båtar på Blocket. Merparten av svaren handlar om att det rör sig om bedrägeriförsök i syfte att roffa åt sig en handpenning. Jag har naturligtvis ingen aning om syftet med just dessa annonser, men låt mig ändå ge en lite annorlunda tänkbar förklaring, som jag vet också förekommer. Jag vet om köpare som sätter in egna försäljningsannonser på samma typ av båt som de själva är intresserade av, fast till ett lägre pris. Om man är intresserad av en Flipper 630 så snor man lite bilder på en sådan båt och sätter in en annons om att en mycket fin Flipper 630 är till salu för t.ex. 50-75 tkr mindre än övriga som finns att köpa. Sedan åker de och tittar på den båt de verkligen är intresserade av och säger att de även ska titta på den fina fiktiva båten som finns till ett mycket lägre pris. Detta är så klart också en form av bedrägeri, men syftet är i detta fall att påverka priset på det objekt de verkligen är intresserade av. Jag har själv råkat ut för detta då bilder från den hemsida jag driver (www.ryds695.se) dök upp på Blocket. Händelsen polisanmäldes och annonsen försvann. Vid ett senare tillfälle dök även det omvända beteendet upp. Vid en försäljning lade personen ut en annons på sin båt, plus en annons på en likadan båt i sämre skick till ett högre pris. Allt i syfte att driva upp priset på den båt personen ville sälja. I detta fall visste jag vem personen var och sa till på skarpen och så försvann bluffannonsen. Detta är ett skäl till att bluffannonser dyker upp titt som tätt. Vet så klart inte om det är det vanligaste, men jag vet att det förekommer. /Stefan

Hej, jag ska kolla på Margretelundsvarvet och se vad de kan göra. Men helst av allt skulle jag vilja ha en rekommendation från någon som själv anlitat en duktig hantverkare för ett liknande jobb. Det är alltid skönt att anlita någon som man vet har gjort ett bra jobb tidigare. /Stefan

Hej, på insidan av skrovet har jag en härlig gammal tygmatta som både börjat lossna lite här och var och därutöver har blivit angripen av mögel. Tänkte därför ge mig på och klä om detta under vintern. Men tiden räcker inte till med två små på hemmaplan, så jag funderar på att leja bort arbetet. Därför undrar jag om någon har något tips på en bra hantverkare/firma som kan göra detta arbete åt mig. /Stefan P.S. Jag letar efter någon i Stockholm, närmare bestämt Bromma. D.S. Senast ändrad av Palmqvist | 07 december 2010 | 12:45

Hej, detta låter som ett klassiskt Ryds-problem. I någon mening är det inte böldpest i form av osmos. Osmos tar betydligt längre tid att utvecklas och innebär att fukt tränger in i laminatet och löser upp laminatet. (OBS! Jag är ingen böldpestexpert). Vad det handlar om i detta fall är troligtvis det som kallas för torrgjutning, vilket innebär att båten inte rollats tillräckligt noggrant vid produktionen. Då finns en massa små luftbubblor inne i laminatet, samt även mellan laminatet och gelcoaten. Gelcoaten är inte tät, vilket gör att luftfickorna fylls med vatten som sedan expanderar när båten lyfts upp i den varmare luften. Detta ger upphov till små vattenfyllda blåsor. Skillnaden mot osmos är att det inte luktar illa om vätskan i blåsorna. Att blåsorna dyker upp främst i vattenlinjen har antagligen också att göra med att solen ligger på just där. Då expanderar vattnet och det blir blåsor. Men det kan mycket väl finnas vattenfyllda luftfickor på undersidan av båten. Hade båten rollats ordentligt vid produktionen så hade det inte funnits några luftfickor. Detta är för övrigt anledningen till att Ryds numera vaccuuminjicerar sina skrov. Då får de ut all luft ur laminatet och mellan laminat och gelcoat och slipper därmed dessa problem. Det är alltså ett produktionsfel som tillverkaren borde åtgärda. Vill man ha ett bra resultat ska hela den delen av båten som är i kontakt med vatten blästras. Detta är enda sättet att öppna upp alla de luftfickor som finns mellan gelcoat och laminat. Därefter ska det torka, men detta går ganska snabbt. Har man osmos pratar man om 3-4 månaders torktider. Här är det bara fukt i luftfickorna som ska torka bort, men man bör så klart mäta fuktigheten ändå. Slutligen epoxibehandlar man hela botten, spacklar igen de kratrar som bildats vid blästringen, och bottenmålar. Då får man en båtbotten som inte får tillbaka samma problem återkommande. Om man bara slipar ner de blåsor som syns kommer problemen att återkomma. De kan till och med bli värre, eftersom det kan finnas vatten kvar i en del luftfickor. Med epoxin har man då stängt in fukt i skrovet, vilket inte alls är bra. Så här åtgärdas problemen på den våta ytan. Det oroväckande är att om man har luftfickor mellan gelcoat och laminat på ett ställe är det stor risk att det finns även på resten av båten, exempelvis uppe på däck. Där får man inga blåsor, men gelcoaten kan spricka när man går på den. Krackeleringar är också vanliga.

Hälsningar från Älvsjö. Snart kommer våren...

Hej, har en Nimbus 29 Coupé med en KAD 44. Körde med B3-propellrar förra sommaren, men de har lite för liten stigning. Så till sommaren blir det B4, vilket är det som rekommenderas till denna båt och motor.

Dina symptom liknar de jag hade på min förra båt. Blåsor i vattenlinjen hade jag, samt att gelcoaten lossnade i flagor på resten av båten. Man såg även krackeleringar i gelcoaten på diverse ställen. Detta på en 4 år gammal båt. Efter många turer konstaterades att båten var torrgjuten. Detta innebär att laminatet inte rollats tillräckligt noggrant vid tillverkningen. Det fanns alltså fullt med luftfickor mellan laminat och gelcoat. Under vattenlinjen fylldes dessa luftfickor med vatten som skapade blåsor. Ovanför vattenlinjen lossnade gelcoaten i flagor när man gick på den eller tvättade med högtryckstvätten. Behandlingen är nästan densamma som vid osmos. Blästra allt som är under vattenlinjen för att få bort all gelcoat som har luftfickor under sig. Epoxibehandla, spackla och bottenmåla. Enda skillnaden mot en riktig böldpestbehandling var att torkningen gick snabbt, det fanns ingen fukt i laminatet på min båt. Men problemet för min del var att det inte gick att göra så mycket åt de delar av båten som låg ovanför vattnet. Man kan ju inte gärna blästra en hel båt och lägga ny gelcoat. Så för min del slutade det med att tillverkaren fick köpa tillbaka båten.

Hej, min erfarenhet är att det går att börja reparera plastskador innan det är 15-17 grader ute, men det kan inte vara hur kallt som helst. Gör som vanligt, men börja med att värma upp skrovet med en hårtork eller varmluftspistol. Var försiktig så att du inte bränner plasten. Efter applicering av gelcoat kan du värma en gång till och kanske ytterligare en gång efter någon timme. Min erfarenhet är att om det är för kallt så kommer inte härdningen igång alls.

Låt mig förtydliga en sak. Jag har aldrig sagt att jag är för ett lagförslag som förbjuder alla former av tömningar av septiktanken i havet. Det enda jag har sagt är att jag tror att det funkar bättre om tömningsstationerna finns vid sjömackarna och inte i gästhamnarna. Då skulle i alla fall jag passa på och tömma septiktanken de gånger jag tankar vid sjömack. Däremellan tömmer jag efter behov. Jag tycker också att politikers prioriteringar gällande båtlivet är rätt mycket fel rätt ofta. Jag tror inte heller att tömningar av septiktankar är det värsta vi båtägare gör för miljön. Men jag skulle i alla fall hjälpa miljön de gånger jag kan göra det på ett vettigt sätt, dvs. tömma septiktanken när jag ändå är och tankar diesel. Detta funkade otroligt smidigt i Finland och jag tror att det kommer att fungera även här. Sedan kan jag tycka att ditt räkneexempel är lite missvisande. De utsläpp du talar om görs ju i praktiken under sommarens 3 månader, dvs. ca 222 m3/dygn under sommarens tre månader.

Det kommer att vara omöjligt att kontrollera vart vi båtägare tömmer våra septiktankar. Då tror jag att alla onödiga omvägar, eller extra tilläggningar, gör att vi väljer att fortsätta som vi alltid gjort. Tömningsstationer på sjömackar har därför, i mitt tycke, en större chans att bli använda än om tömningsstationerna finns i gästhamnarna. Många sjömackar, men absolut inte alla, ligger ju vid platser där det är nära till det kommunala avloppet. Så där bör det inte vara några problem med bortforslingen av avfallet. Hur det funkar ute på öarna är oklart för mig. Någon annan som vet hur sommarstugornas toalettavfall hanteras? Har de egna reningsverk? Stora septiktankar som töms med slamsug, eller hur funkar det?

Vi tillbringade ett par veckor i den finska skärgården den gångna sommaren. Där har man varit kloka nog att sätta tömningsstationer för septiktankar på alla sjömackar. Slangen är lång nog att nå alla båtar som lägger till för att tanka. Och alla båtar måste ju tankas med jämna mellanrum. Det funkade otroligt smidigt måste jag säga. Om svenska politiker vore lika kloka som de finska skulle i alla fall jag tömma min septiktank varje gång jag tankar till sjöss (har sugtömning installerat). Att ha tömningsstationer i gästhamnarna verkar inte helt genomtänkt. Då måste man köra omvägen till gästhamnen för att tömma tanken. Eller om man ska till en gästhamn så måste man lägga till en gång extra för att tömma septiktanken. Det tror jag många, inklusive jag, drar sig för.

Om det är originalmattor du letar efter så finns dessa att köpa hos Ryds. De kostar ca 5.000:- för både lilla mattan i ruffen och den stora ute i kabinen. Kontakta Peter Nilsson så hjälper han dig med detta. Annars går det ganska lätt att fixa nya mattor på egen hand. Ta med de gamla till en matt-säljare, så kan de skära till och sy kanterna (langettera tror jag det heter). Min gissning är att det både blir billigare och bättre kvalitet än originalmattorna.